Anna Lasses (C) om Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd

Herr talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande om regeringens fördjupade resultatredovisning av det internationella biståndet till Ukraina. Det är en viktig skrivelse. Den handlar inte bara om Sveriges stöd till ett land som kämpar för sin frihet och överlevnad utan även om Sveriges och hela Europas säkerhet.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 förändrades Europas säkerhetsläge i grunden. Ett europeiskt land utsattes för ett oprovocerat angrepp. Civila dödades. Städer bombades. Miljontals människor tvingades lämna sina hem. Men Ukraina kapitulerade inte. Det ukrainska folket valde att försvara sin frihet, sin demokrati och sin rätt att själva bestämma över sitt lands framtid.

Sedan dess har Sverige stått vid Ukrainas sida. Det har vi gjort genom militärt stöd, humanitärt stöd, ekonomiskt stöd och omfattande biståndsinsatser. Stödet är inte bara ett uttryck för solidaritet. Det är ett uttryck för ansvar. Ett fritt och självständigt Ukraina är avgörande för Europas säkerhet och därmed också för Sveriges säkerhet.

Herr talman! Det som gör denna skrivelse särskilt värdefull är att den går bortom redovisningen av hur mycket pengar som har betalats ut. Fokus ligger i stället på resultaten. I den politiska debatten talar vi ofta om resurser och anslag, och det är naturligt, men medborgarna har rätt att också få veta vad deras skattemedel leder till. Ger insatserna resultat, och gör de skillnad för människorna? Bidrar de till de mål som har satts upp?

Denna fördjupade resultatredovisning visar att svaret är ja. Svenskt bistånd har bidragit till att samhällsviktig infrastruktur kunnat återställas efter ryska attacker. Människor har fått tillgång till el, värme och vatten. Vi är flera här som har besökt attackerade kraftvärmeverk på plats i Ukraina. Vi har också sett hur kommuner och lokala myndigheter kunnat fortsätta att fungera och hur skolor, sjukvård och samhällsservice kunnat upprätthållas trots krigets påfrestningar.

Sverige har också bidragit till att stärka Ukrainas institutioner och reformarbete. Det är av stor betydelse, inte minst mot bakgrund av Ukrainas ambition att bli medlem i Europeiska unionen. Vägen till medlemskap kräver reformer inom rättsstatens område, stärkt förvaltning och åtgärder mot korruption. Här har svenskt stöd spelat en viktig roll.

Skrivelsen visar dessutom att humanitära insatser har nått människor som befinner sig i mycket svåra situationer. Internflyktingar, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning har fått hjälp när behoven varit som störst. Det handlar om konkreta resultat. Människor har fått sina livsvillkor förbättrade, samhällsfunktioner har kunnat fortsätta fungera och ett land har fått bättre möjligheter att stå emot aggression och bygga sin framtid.

Herr talman! Under flera år har det efterfrågats bättre resultatredovisning inom biståndet. Denna skrivelse är ett viktigt steg i denna riktning. Den bidrar till att öka transparensen och ger bättre möjligheter att utvärdera vilka insatser som fungerar väl och vilka som kan utvecklas ytterligare. Den stärker förtroendet för biståndspolitiken, och den stärker möjligheten att använda resurserna på bästa sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att stödet till Ukraina handlar om mer än bara återuppbyggnad och humanitära insatser. Det handlar ytterst om värderingar. Rysslands krig är ett angrepp på den regelbaserade världsordningen. Det är ett angrepp på principen att gränser inte får flyttas med våld, och det är ett angrepp mot demokrati, mänskliga rättigheter och nationellt självbestämmande. När Sverige stöder Ukraina försvarar vi därför inte bara ett enskilt land. Vi försvarar de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Vi vet också att återuppbyggnaden av Ukraina kommer att bli en av vår tids största uppgifter. När kriget en dag tar slut kommer bostäder, vägar, energisystem och samhällsinstitutioner att behöva byggas upp i stor skala. Återuppbyggnad handlar dock inte bara om byggnader och infrastruktur. Det handlar också om att stärka demokratin, rättsstaten och det civila samhället samt om att skapa förutsättningar för ett fritt, demokratiskt och europeiskt Ukraina.

Herr talman! Arbetet med ansvarsutkrävande måste också fortsätta. Rysslands krigsbrott får inte glömmas bort, och de ansvariga måste ställas till svars. Dokumentation av övergrepp, stöd till rättsliga processer och internationellt samarbete för ansvarsutkrävande är viktiga delar av det långsiktiga stödet till Ukraina. En fred utan rättvisa riskerar att bli kortvarig, och därför måste återuppbyggnad och rättvisa gå hand i hand.

I en tid när omvärlden präglas av osäkerhet, konflikter och ökade geopolitiska spänningar behöver Sverige stå fast vid sitt stöd till Ukraina. Vi får inte tröttna eller tveka, och vi får inte heller vänja oss vid kriget.

Skrivelsen vi behandlar i dag visar att svenska insatser gör skillnad. Den visar att solidaritet och ansvar går hand i hand.

Kristdemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först tacka ledamoten Lasses för de fina orden. Jag instämmer i att vi har haft samsyn i många frågor och respektfulla samtal om de frågor där vi inte har varit helt överens.

För oss i Kristdemokraterna är biståndspolitiken en väldigt viktig fråga, och som alla vet har vi stått – och står – bakom enprocentsmålet och vill att Sverige ska komma tillbaka till det. Vi hade givetvis en stor diskussion innan regeringen bildades både om nivåerna på biståndet och inte minst om innehållet i biståndet.

De sakerna måste man diskutera i samma andetag, för enbart nivån på biståndet skapar inte de effekter man vill ha. Biståndet måste också gå till rätt saker, och jag tycker verkligen att vi kristdemokrater har lyckats få in många saker. Vi ser till att biståndet får mer effekt genom att en större andel går via civilsamhällets aktörer.

Jag behöver inte sticka under stol med att vi har haft andra åsikter än ett antal av partierna i regeringskoalitionen. Kristdemokraterna vill dock ha ett långsiktigt och tydligt bistånd.

Givetvis måste effekterna av att vi har ett krig i vårt närområde återspeglas i den svenska biståndspolitiken. Detta är tragiskt – särskilt eftersom vi har sett att andra länder har gjort andra bedömningar. Det är inte bara USA som har dragit tillbaka bistånd till andra delar av världen, utan det har även Storbritannien och andra länder gjort. Detta är alltså en viktig åtgärd att fortsätta arbeta med, men vi måste också bygga partnerskap.