Rickard Nordin (C) om Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet.

Syftet med den nya lagstiftningen är att förhindra att kommuner och regioner säljer varor och tjänster på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Samtidigt ges Konkurrensverket möjlighet att ingripa även i fall där inga lagbrott har begåtts men där konkurrensen ändå fungerar dåligt. Målet är att fler företag ska kunna konkurrera på lika villkor, vilket i längden ger bättre priser och utbud.

Det här är ett viktigt steg för att skapa rättvisare spelregler på marknaden. Vi vet att konkurrens är en grundbult i en fungerande marknadsekonomi. Den driver innovation, pressar priser och skapar bättre kvalitet för konsumenterna. Men konkurrensen måste också vara rättvis.

Det här är en viktig fråga för Sverigedemokraterna. Vi möter företagare runt om i landet som gör allting rätt, som investerar, anställer och tar risker, men ändå får se sig undanträngda – inte av bättre produkter utan av aktörer som spelar efter helt andra regler.

Det finns exempel på verksamheter som subventionerats med skattemedel som kan bära förlust över tid eller som har tillgång till resurser som privata företag saknar. Resultatet av det blir att seriösa företag trängs undan – företag som skapar jobb, betalar skatt och bidrar till vårt välstånd. I vissa fall, vilket företagare själva vittnar om, erbjuds tjänster till och med gratis.

Jag vill lyfta fram ett konkret exempel från verkligheten. Ett företag inom besöksnäringen i Västsverige beskriver hur regionala skattefinansierade destinationsbolag erbjuder kostnadsfri planering och stöd till utländska researrangörer. Det här är tjänster som privata företag måste ta betalt för och inkludera i sina offerter för att kunna överleva. När det offentliga kliver in och gör detta gratis spelar det ingen roll hur effektiv man är eller hur innovativ man är som företagare. Man konkurreras ut ändå.

Det är precis den här typen av situationer som den här lagstiftningen syftar till att komma åt, och det är därför den nya lagen om offentlig säljverksamhet behövs. Den slår fast en tydlig princip: Offentliga aktörer ska inte få snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt. Det handlar inte om att förbjuda offentlig verksamhet, tvärtom. Det handlar om att sätta upp tydliga ramar och riktlinjer.

Det här förslaget innehåller också viktiga undantag. Offentlig verksamhet som är motiverad av allmänintresse ska fortsatt kunna bedrivas. Det gäller till exempel när marknaden inte fungerar, när det handlar om samhällsviktig service eller när det finns behov som är kopplade till säkerhet och beredskap. Detta är naturligtvis avgörande.

För Sverigedemokraterna är det självklart att staten och kommuner ska kunna agera där det verkligen behövs, men det ska inte ske på ett sätt som tränger undan företag i onödan.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har under den här mandatperioden prioriterat att bekämpa inflationen, och vi ser nu resultatet av det arbetet.

Vår reform med sänkt matmoms har fått effekt. Enligt preliminära siffror från SCB sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från mars till april. Det här är ett viktigt besked för många hushåll. Samtidigt är det tydligt att matmarknaden fortfarande har strukturella utmaningar. Den präglas av få aktörer, svag konkurrens och svårigheter för nya företag att ta sig in. Därför behöver konkurrensen stärkas ytterligare. Det är avgörande för att pressa priserna över tid men också för att säkerställa ett brett utbud av bra mat – inte minst svenska livsmedel, som är producerade med hög kvalitet.

Det här visar också att konkurrens, som kanske låter lite krångligt när vi står här i talarstolen och pratar om det, egentligen inte är en abstrakt fråga utan berör människors plånböcker direkt. När konkurrensen fungerar dåligt stiger priserna. Därför tar vi nu fram fler verktyg och skapar en starkare konkurrenspolitik.

Fru talman! Nu stärks Konkurrensverkets möjligheter att agera. Myndigheten får bättre verktyg att utreda marknader, kräva in information och ingripa även i fall där ingen bryter mot lagen men där konkurrensen behöver bli bättre. Det här innebär att Konkurrensverket kan ålägga företag att ändra beteende eller vidta åtgärder för att förbättra konkurrensen när det gäller både offentliga aktörer och privata företag. Det här är en viktig modernisering av konkurrenspolitiken.

Samtidigt delar jag regeringens bedömning att man inte ska tillåta krav på avyttring av egendom. Att tvinga företag att sälja av delar av sin verksamhet utan möjlighet till fullgod ersättning är ett alltför långtgående ingrepp och riskerar att urholka äganderätten. Det är också svårt att backa från om det skulle visa sig att det inte uppnår målet. Egendomsskyddet i grundlagen är en bärande princip i vårt samhälle och ska värnas.

Vissa menar, fru talman, att den här lagen går för långt. Jag delar inte den uppfattningen. Snarare bör vi ställa oss frågan om den är tillräckligt skarp. Vi bör vara beredda på att noggrant följa upp den här lagen, och om det visar sig att den inte får tillräckligt genomslag måste vi vara öppna för att utveckla den vidare, för vi vet att problemen finns.

Fru talman! I grunden handlar detta om det samhälle vi vill ha: ett samhälle där företagande uppmuntras, där konkurrensen är sund och där skattebetalarnas pengar används ansvarsfullt. Sverigedemokraterna vill se ett Sverige där företag kan växa och offentlig sektor fokuserar på sina kärnuppgifter. Vi menar därför också att det här inte nödvändigtvis är slutpunkten utan början på ett arbete för att förbättra marknaderna och stärka konkurrensen i Sverige, till nytta för både medborgare och näringsliv.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan och möjligheten att diskutera det här betänkandet vidare!

Jag delar inte uppfattningen att det är otydligt vad otillbörlig påverkan är. Det är ett begrepp vi redan har i lagstiftningen, och begreppet kommer ju att utvecklas genom den praxis som följer av all lagstiftning.

Jag representerar inte regeringen här i dag, men när det gäller remissinstansernas kritik har ju regeringen i sin proposition tagit hänsyn till de remissinstanser som har uttalat sig. Det behöver inte betyda att man delar den uppfattningen. Jag tror att vi kommer att se att mycket av den kritik som har framförts mot lagförslaget helt enkelt inte är befogad.

Jag tycker att det här lagförslaget är tydligt. Vi har myndigheter som tydligt kommer att implementera detta, och vi har domstolar som sedan kommer att redogöra för praxis när det gäller vissa otydligheter i lagstiftningen. Jag delar alltså inte alls uppfattningen att det här är otydligt. Otillbörlig påverkan är ett begrepp som redan finns i lagstiftningen, och jag tycker inte alls att det är något konstigt med att vi nu använder det begreppet i denna lagstiftning. Jag tror att kritiken är obefogad.

Fru talman! Anledningen till att vi inför den nya lagstiftningen är just att den gamla lagstiftningen inte har fungerat tillfredsställande. Jag sa inte att vi har en lagstiftning som fungerar tillfredsställande – det hade ju naturligtvis varit konstigt – utan det jag sa var att begreppet otillbörlig påverkan redan i dag används, och vi vet precis vad det betyder. Det är inte oklart, tycker jag.

Lagstiftningen som vi nu plockar fram handlar i grunden om en enkel princip, nämligen att det ska vara lika spelregler för alla. Syftet med det är att vi ska få bättre konkurrens, billigare priser för konsumenterna och bättre fungerande marknader. Vi ser i dag stora exempel där det verkligen inte fungerar som det ska. Det gäller inte minst matmarknaden, som jag nämnde i mitt anförande. Vi har andra sektorer som också behöver bättre konkurrens.

Jag är helt övertygad om att den här lagstiftningen kommer att bidra till detta. Jag är däremot inte helt säker på att den kommer att vara tillräcklig. Jag nämnde till exempel de gratistjänster som vissa regioner och företag erbjuder. Dessa syns inte i en redovisning därför att de ju de facto är gratis. Där kanske vi behöver skruva på lagstiftningen framöver, men det återstår att se.

För oss är det här ett viktigt steg som kommer att skärpa och förbättra konkurrensen i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare en chans att utveckla resonemangen kring den här lagstiftningen!

När det gäller det här enskilda exemplet som vi alla i utskottet har tagit del av är det inte så att jag har uppfattningen att det den här företagaren säger är det största problemet kommer att täckas av den här lagstiftningen. Det var precis därför jag både i mitt anförande och i tidigare replikskiften sa att vi behöver följa utvecklingen av den här lagstiftningen noggrant för att se om den får den effekt som vi önskar. Vi kan naturligtvis inte fatta beslut om en lag utifrån enskilda exempel, men vi behöver se att lagen får den effekt vi vill att den ska ha.

När det kommer till turismfrågor är det naturligtvis någonting som regioner och kommuner jobbar med. Det som blir ett problem i det här fallet är att man ger sig in i en viss del av det som turismbolaget gör och då konkurrerar ut en lokal aktör. Här finns det ett privat alternativ som är villigt att satsa på detta – ett företag som är villigt att investera och kanske anställa och så småningom bidra till vår välfärd på många sätt. Då ska kommunen eller regionen inte gå in och konkurrera ut den verksamheten.

Jag tror att man kan uppskatta det som turismföretagen gör i Västsverige och andra delar av landet och samtidigt vara kritisk till att kommunala bolag, staten och regioner går in i verksamheter och kanske konkurrerar ut privata alternativ.

Fru talman! Jag anser ju att det är tydligt vad som omfattas och inte omfattas i lagstiftningen. Det uttryckte jag både i mitt anförande och i mitt tidigare replikskifte. Det är därför jag säger att vi behöver titta på om lagstiftningen är tillräckligt skarp.

Varför det här inte har inkluderats från början är en fråga som ledamoten får ställa till regeringspartiernas företrädare. Vi har inte varit med och tagit fram propositionen, och jag vet inte vilka överväganden som har gjorts i just den delen. Den vilar dock naturligtvis på en utredning.

Sedan ska man komma ihåg att vi inte kan besluta om lagstiftning utifrån några få enskilda exempel. Det måste vara ett problem som är omfattande. Visar det sig när lagstiftningen kommer på plats att den inte fungerar på det sätt som vi har tänkt att den ska fungera är jag naturligtvis öppen för att se över hur vi kan stärka den ännu mer.

När det gäller Västsverige och vad regiongruppen i Västsverige gör överlåter jag med varm hand till regiongruppen i Västsverige att arbeta med de frågor de anser lämpliga. Jag tycker inte att det är min roll som riksdagsledamot eller företrädare för Sverigedemokraterna att gå in och peka på vad olika företrädare ute i våra kommuner och regioner ska tycka eller inte tycka.

Jag kan dock konstatera att man kan ha två saker i huvudet samtidigt. Man kan tycka att turismföretagen gör ett fantastiskt jobb och samtidigt tycka att de i vissa delar borde agera på ett annat sätt.