Lars Johnsson (M) om Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning

Fru talman! I Sverige är vi relativt duktiga på att sortera vårt avfall. Vi är på väg att bli ännu bättre.

Sedan tidigare är det bestämt att landets samtliga kommuner senast den 1 januari nästa år ska införa fastighetsnära insamling för samtliga hushåll. Själva poängen med att vi sorterar vårt avfall är att materialet ska kunna återvinnas och användas som råvara i nya produkter. Det är ett bra sätt att hushålla med jordens ändliga resurser. Tanken är till exempel att engångsglas kan bli nytt glas, metallförpackningar kan bli ny metall och plastförpackningar kan bli ny plast.

Men när det gäller materialåtervinningen har vi i Sverige däremot inte lyckats fullt ut. Vi är duktiga på att återvinna papper, glas och metall men betydligt sämre på att återvinna plast och textil. En anledning till detta är att vi i Sverige har en tradition av att förbränna vårt plastavfall. Ett utbyggt fjärrvärmesystem gör att brännbart avfall har varit en eftertraktad energikälla.

I EU:s avfallsdirektiv finns tydliga gränser för hur stor andel av avfallet som ska återvinnas. Sverige klarar tyvärr inte de gränserna, och EU-kommissionen har därför inlett ett överträdelseärende mot Sverige för bristande måluppfyllelse. Detta är bakgrunden till en del av de lagförändringar som finns i den proposition vi har att debattera i dag.

Det behövs alltså åtgärder som främjar den cirkulära ekonomin. Ett sådant förslag är att detaljhandeln i stället för kommunerna ska ha ansvar för hantering av avfall som produceras i deras verksamhet. Med denna lösning kan de stora rikstäckande handelsföretagen samordna sin avfallshantering. De kan teckna gemensamma avtal om materialåtervinning och transporter. Sammantaget ger detta bättre förutsättningar för att skapa cirkulärt gångbara affärsmodeller.

Regeringen har också aviserat att man bereder ytterligare förslag för en ökad materialåtervinning. Det vi behandlar här i dag är alltså endast en del i arbetet med att reformera avfallslagstiftningen.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att icke-förorenade schaktmassor under vissa villkor kan undantas från avfallslagstiftningen. Ändringen innebär till exempel att schaktmassor kan användas för bullervallar och landskapsbyggande på den plats där de uppkommit utan att det egentligen föreligger behov av dessa konstruktioner. Det är ett bra sätt att slippa onödiga transporter och något som tjänar både miljön och ekonomin.

Regeringen har också gett Naturvårdsverket i uppdrag att återkomma med ytterligare förslag på hur man mer resurseffektivt kan hantera massor, särskilt med fokus på att minska transporterna. Uppdraget ska redovisas i slutet av nästa månad, och därefter ser vi fram emot ytterligare förbättringar på området.

Fru talman! Några av de motioner som väckts i betänkandet rör tillsyn och illegal avfallshantering och hur de föreslagna lagändringarna påverkar den illegala hanteringen. Tyvärr har vi under senare år, som nämndes här tidigare, haft ett antal uppmärksammade fall av illegal hantering av avfall. En välfungerande tillsyn är självklart viktig och helt avgörande för att motverka oseriösa och illegala aktörer på avfallsområdet.

För att stärka tillsynen har Naturvårdsverket därför i årets budget fått 25 miljoner i ökat anslag för arbete med tillsyn och efterlevnad av producentansvaret för en ökad återvinning. När det gäller frågan om tillsyn har det också nyligen gjorts en utredning om skärpt miljöstraffrätt och stärkt miljöbrottsbekämpning. Den utredningen har varit ute på remiss, och förslagen bereds just nu i Regeringskansliet. Vi kan alltså förvänta oss att regeringen återkommer i frågan inom en snar framtid.

Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Johan Löfstrand, för frågan! Låt mig först ta upp detta med ansvaret. I dag är det ju olika bestämmelser som styr vem som har ansvaret för avfallet. Regelverket är otydligt. Det är till och med så att det ibland bara indirekt framgår vem som har ansvaret. De föreslagna ändringarna gör att vi får ett mycket tydligare regelverk, och det välkomnar jag.

Sedan ser jag inte heller att de förslag vi nu behandlar ökar risken för avfallsbrottslighet jämfört med dagens lagstiftning. Att det är andra aktörer som blir ansvariga innebär inte i sig att möjligheten till tillsyn blir sämre. Regeringen har också tillskjutit 25 miljoner för att stärka tillsynen för 2026.

Som jag nämnde i mitt anförande har det helt nyligen gjorts en utredning om skärpt miljöstraffrätt och stärkt miljöbrottsbekämpning. Den utredningen kom 2025 och har varit ute på remiss. Just nu bereds den inom Regeringskansliet. Jag vågar inte säga exakt när förslagen kommer från Regeringskansliet, men vi kan ju förvänta oss att det kommer en reformering av bestämmelserna, och det är angeläget.