Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Edward Riedl (M) om Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Edward Riedl (M) höll ett anförande om Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd i debatten ”Protokoll 2025/26:108 Onsdagen den 22 april” den 22 april 2026.

Herr talman och alla som lyssnar! I dag ska vi prata om det förslag som Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier lägger fram.

Vi möter en orolig värld med krig i Mellanöstern och Ukraina och med en administration som är oförutsägbar och som skapar en hel del problem runt om i världen.

Herr talman! Sverige står i allt detta starkt. Svenska hushåll prövas hårt, svenska företag likaså. Men Sverige har politisk stabilitet. Vi har budgetmajoritet och en regering med majoritet i kammaren, vilket ger möjlighet att få igenom politiska förslag. Vi har också en ekonomisk styrka som många länder i världen avundas Sverige. Sverige är ett av nio länder i Sverige med högst kreditbetyg. Den svenska statsskulden är i dag lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista budget i kammaren. Vi har en av de lägsta statsskulderna i världen.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna tagit Sverige från botten i den europeiska tillväxtligan till att återigen tillhöra toppen. Sverige har som sagt ekonomisk styrka att möta besvärliga tider men också att investera i framtiden.

Men låt mig vara tydlig: Jag och vi vet att många där ute fortfarande har det väldigt jobbigt. Det har varit tuffa tider. Den höga inflation vi ärvde av den förra regeringen har prövat svenska hushåll hårt, och den oro som har skapats till följd av kriget likaså.

Moderaterna kommer i dag tillsammans med övriga samarbetspartier att besluta om ett el- och gasprisstöd som omfattar hela Sverige. Vi kommer att besluta om lägre skatt på bensin och diesel, vilket kommer att träda i kraft redan den 1 maj. Det blir 1 krona lägre skatt på bensinen och ytterligare 40 öre på dieseln. Detta kommer tillsammans med allt annat vi gör att underlätta för svenska hushåll.

Herr talman! Vi har redan tidigare i år sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el, mat och bränsle. I sommar sänker vi också förskoleavgiften, vilket kommer att underlätta mycket för många barnfamiljer.

Herr talman! Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna flera gånger under mandatperioden sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har förändrat reduktionsplikten så att det har blivit mycket billigare. När vi tog över hade Sverige i praktiken världens högsta bränslepriser – med några få undantag. Med de åtgärder vi redan har vidtagit och vidtar i dag tar vi Sverige från den platsen till att ha bland Västeuropas lägsta bränslepriser. Detta underlättar för svenska hushåll och företag.

Två av fyra partier i oppositionen kommer i dag att rösta emot de krisinsatser vi nu gör för svenska hushåll, för de vill inte ha billigare bränslepriser. Hade vi haft en regering ledd av Socialdemokraterna hade den aldrig kunnat lägga fram denna typ av förslag på riksdagens bord, för det hade helt enkelt inte varit möjligt.

Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet lade förra mandatperioden ned fullt fungerande kärnkraft i Sverige. De applåderade i kammaren under sista försöket att rädda dessa reaktorer, och Miljöpartiet skålade i champagne. Men svenska hushåll och företag fick dramatiskt höjda elpriser, och företagen fick elbrist. Detta har skadat Sverige och svensk tillväxt och kostat svenska jobb. I stället har svenska jobb hamnat i andra länder när industrin inte har kunnat utvecklas och expandera i Sverige. Företag har helt enkelt inte kunnat utvecklas i vårt land.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna inom ramen för Tidösamarbetet vid flera tillfällen tagit fram elprisstöd för att försöka underlätta för svenska hushåll, och i dag beslutar kammaren om ytterligare ett. Men vi kommer inte att fullt ut kunna kompensera för den skada som Socialdemokraterna med stödpartier har orsakat vårt land.

Herr talman! Det är provocerande att nu höra socialdemokrater kräva skyddsvallar mot omvärlden så att höga energipriser inte ska skada företag och hushåll i Sverige. Sverige hade inte bara skyddsvallar; Sverige hade en hel mur med vakttorn i form av kärnkraftsreaktorer mot höga elpriser från resten av världen. De hette Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals. Det var vakttorn som höll de höga elpriserna utanför Sveriges gränser. Denna mur revs av samma socialdemokrater som i dag pratar om skydd.

Herr talman! Sverige hade före kärnkraftsnedläggningen driftsäker elproduktion som försåg svenska hushåll och företag med billig el alla dagar på året och alla timmar på dygnet. Alldeles oavsett om det blåste eller om solen sken kom det el ur uttagen.

Moderaterna och de övriga Tidöpartierna kommer att söka nytt stöd hos svenska folket för kommande mandatperioder. Vi vill ta ansvar och återuppbygga skyddsvallarna som Sverige, svenska hushåll och svenska företag behöver. Vi jobbar i tre steg. För det första kommer vi att göra allt vi kan för att hålla nere elpriset i det befintliga elsystemet. För det andra kommer vi vid behov att komplettera med elprisstöd, precis som vi gör i dag. För det tredje kommer vi att med befintlig teknik bygga ny svensk kärnkraft, för det är bara så vi på lång sikt kan komma tillbaka till där vi var.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed bifall till regeringens proposition om el- och gasprisstöd till hela Sverige och sänkt skatt på bensin och diesel.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Regeringen får genom Edward Riedl situationen vi befinner oss i att låta som en helt vanlig skattefråga. Vi hör prat om skattesänkningar och allt man har gjort under mandatperioden och dessutom de vanliga lögnerna om kärnkraften. Sin vana trogen låter man lite som en speldosa som har hakat upp sig.

Men sänkt skatt på bensin och diesel är inte alls en vanlig skattefråga. Vi befinner oss nämligen i en historisk energikris som vi inte sett maken till tidigare. Det pratas om att ransonera, och experter hävdar att vi går mot ett kroniskt underskott på fossil energi. I Europa pratas det om att människor måste jobba hemifrån om de kan och att vi måste spara på de gemensamma resurserna.

Det är inte den signal vi får från Tidöregeringen, utan regeringen verkar i stället helt omedveten om denna kris. Men jag tänkte ge Edward Riedl en chans att lämna ett besked. Kommer det att komma något annat från regeringen än bara en populistisk sänkning av skatten på bensin och diesel? Det vi egentligen behöver i denna kris är ju riktade stöd till dem som verkligen behöver det och som är beroende av sin bil för att ta sig till arbetet och köra barnen till skolan. Eller kommer det inga sådana förslag? I så fall lämnas ju hela samhället i en otroligt sårbar situation i takt med att vi får större och större underskott på bensin och diesel.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Janine Alm Ericson för frågorna och synpunkterna.

Moderaterna och samarbetspartierna ser i allra högsta grad den kris som är. Vi ärvde en 10-procentig inflation och bekämpade den i början av mandatperioden. Vi har kompenserat, framför allt dem som hade det allra tuffast. Vi inflationssäkrade bidrag och ersättningar, för vi vet att människor handlar mat med kronor och ören. Därför riktade vi våra ansträngningar redan från början av mandatperioden till alla dem som hade det tuffast.

När regeringen nu kan summera de fyra år som gått ser vi att den tiondel av svenska folket som har lägst inkomster har tjänat mest på vår ekonomiska politik, och nu lägger vi om det så att alla som arbetar och som har arbetat också får del av detta.

Under den här mandatperioden har vi sänkt skatten på lön, pension, sparande, el och bränsle och nu senast, den 1 april, också på mat. I sommar, den 1 juli, ser vi till att barnfamiljer får det något enklare när vi också sänker förskoleavgiften för alla som arbetar och har barn på förskola.

Allt detta gör vi därför att vi vet att svenska folket har haft det tufft och till stora delar har det tufft. Inflationskrisen och det krig som nu pågår i Mellanöstern och i Europa, i Ukraina, påverkar svenska hushåll och gör att de fortsatt har det tufft. Detta ser vi, och det är därför vi gör alla dessa saker.

När det kommer till de lögner om kärnkraften som ledamoten försöker hävda kan jag bara konstatera att ledamoten nog får precisera i sitt nästa inlägg vad som är lögn. Lades inte kärnkraften ned under den förra mandatperioden, och blev det inte rejält mycket högre elpriser i samband med detta? Vad är det egentligen som gäller?

Herr talman! Tack, Edward Riedl, för svaret!

Till att börja med kom det ju andra säkerhetskrav för kärnkraften, bland annat. Man sa att det inte gick att renovera och driva de gamla verken för att nå upp till kraven, men Moderaterna kanske ville driva vidare en osäker kärnkraft. Som vi alla vet hände det här i spåren av Fukushima, och det fanns renoveringsbehov.

Den omröstning som ledamoten hänvisade till i talarstolen är, som vi båda vet, ett populistiskt drag därför att avvecklingen hade gått alldeles för långt för att kunna stoppas vid omröstningen. Sedan kan vi diskutera mycket kring kärnkraften, men den här debatten handlar inte om det i första hand utan om sänkningen av skatten på bensin och diesel.

Jag vill passa på att säga något om det här med att de som har det allra sämst i samhället har tjänat på regeringens ekonomiska politik. Det kan möjligtvis vara sant utifrån staplar som har med procent att göra, men både ledamoten Riedl och jag vet att det inte är sant sett till kronor och ören. Där är det de som redan har allra mest som har tjänat mest på regeringens ekonomiska politik.

Förslaget är lite symtomatiskt. Skatten sänks brett för alla, oavsett om man tjänar mycket eller lite och oavsett om man behöver använda sin bil som går på fossila bränslen eller inte.

Det hade väl varit bättre att använda det ekonomiska utrymme vi har till att rikta stödet till dem som verkligen behöver det och bidra till annat för att hjälpa hela samhället att klara den här krisen. Jag hör ingenting om krisen. Jag hör ingenting från Edward Riedl om vad regeringen tänker göra för att Sverige ska hamna i ett bättre läge, utan jag hör bara om en skattesänkning. Det duger inte.

Herr talman! Det var synd att ledamoten inte lyssnade på den första halvan av mitt tal där jag inte pratade om något annat än just den kris som nu pågår och allt som regeringen gör för att underlätta för människor.

Låt mig först säga att jag inte delar ledamotens bild att alla som är beroende av bilen varje dag för att ta sig till och från jobbet och för att skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter på intet sätt skulle vara i behov av stöd. Det håller jag inte med om, utan jag tror att det finns ganska många människor utanför det här huset som har det riktigt tufft och som är beroende av bilen.

När bränslepriserna drar iväg på det här sättet på grund av kriget i Mellanöstern tycker jag och våra samarbetspartier att det är bra att rikta stöd för att underlätta. Vi ser att norrmännen åker till Sverige för att tanka därför att det är 10 kronor billigare per liter bensin, exempelvis. Allt detta tycker jag i grund och botten är bra, för det underlättar för människor.

Vi gör också annat, herr talman. Vi sänker skatten på mat. Vi sänker skatten på el. Vi har sänkt skatten på lön och pension. Allt detta har vi gjort för att underlätta för människor som har det svårt. Sedan får vi återigen höra att det är de som tjänar mycket som tjänar allra mest på det här, men låt oss konstatera något. En person som tjänar 125 000 kronor i månaden – en lön som är helt ouppnåelig för de flesta av oss – har fem gånger så hög lön som den som tjänar 25 000 kronor i månaden men betalar elva gånger så mycket i skatt. Det är en rejäl skillnad, herr talman. Det är på det sättet att den som tjänar mycket i absoluta tal betalar mer än den som tjänar mindre, och det är under den här regeringen som det ser ut på det sättet.

Jag delar inte bilden. Jag ser att väldigt många människor har det tufft, och därför behöver vi rikta in åtgärderna på det sättet.

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi stöder förslaget. Vi föreslog det till och med innan regeringen hann göra det.

Diskussionen om vad som är prioriterat och viktigt för svensk ekonomi har breddats något. Jag hörde representanter för Tidöregeringen säga att Sverige står starkt. Jag måste verkligen fråga om det är rätt uttryck, med tanke på att vi i dag fick en arbetslöshetssiffra på 9,7 procent. Var tionde svensk är arbetslös i dag. Säsongsrensat är det 8,7 procent. Det är fruktansvärda siffror. Dessutom är det 30 procents ungdomsarbetslöshet.

Otroligt många människor i Sverige är i kris just nu. Då undrar jag om regeringen inte ångrar att man i sin budget bara lade 65 kronor mer per arbetslös för att lösa arbetslöshetskrisen. Det motsvarar två koppar kaffe – i det här läget med en extremt hög arbetslöshet. Jag förstår inte att det här inte tas upp i varje tal och i varje anförande från regeringen. Man känner inte att det här har högsta prioritet och att det är en allvarlig kris som man är beredd att göra något åt.

På den affisch som Moderaterna hade i den förra valrörelsen stod det: ”Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös.” Nu har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet eller kanske andra – vad vet jag, med de senaste siffrorna. Är det inte dags att regeringen blir arbetslös, om den inte gör något?

Herr talman! Låt mig börja med det positiva. Det är i grund och botten bra att Centerpartiet återigen stöder regeringens förslag. Sedan är det tråkigt att man i dag är i ett sällskap med tre andra partier som bara vill höja skatterna för svenska folket. Jag har lite svårt att se hur det ska kunna bidra till en växande ekonomi eller till att jobben blir fler i landet.

Låt oss konstatera att fler som arbetar är bättre för Sverige. Våra fyra partier kommer att göra allt för att fortsätta se till att den svenska ekonomin växer och att jobben växer fram. Det hänger ihop med detta.

Låt oss stanna upp två sekunder vid vilka mått som används. Det som ledamoten Ådahl sa, att 30 procent av de unga är arbetslösa, bygger på att Statistiska centralbyrån ringer upp människor och i praktiken frågar: ”Skulle du vilja ha ett extrajobb eller ett jobb?” Då kanske personen i fråga säger: ”Jo, jag skulle gärna vilja ha ett extrajobb.” Det måttet är alltid väldigt högt i Sverige. Det brukar ligga på de talen eller strax över eller under.

De flesta svenska ungdomar som får den frågan, herr talman, går i skolan, läser på gymnasiet eller går på högskola eller universitet, och en del skulle vilja ha ett extrajobb men har inte hittat något. Det är en viktig fråga, herr talman, men det är inte massarbetslöshet bland unga. Jag tror inte att alla som lyssnar på den här debatten känner igen den bild som ledamoten Ådahl för fram, för den är helt enkelt inte sann.

Regeringen har precis sänkt arbetsgivaravgiften för unga för att underlätta för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. I den budget som vi kommer att besluta om strax före sommaren satsar vi på ungdomsjobb, alltså sommarjobb. Det tror jag i grund och botten är bra politik, herr talman. Jag får återkomma lite mer i nästa inlägg.

Herr talman! Jag tror att de som lyssnar hörde att jag bara citerade Statistiska centralbyråns officiella siffra.

Jag tror att väldigt många som lyssnar på det här känner någon som är arbetslös, så som situationen är i dag. Det är många akademiker som är arbetslösa i dag. Det är väldigt många unga som är arbetslösa i dag.

Det här svaret är precis det vi hörde på den tiden då Moderaterna ingick i Alliansen och hade en annan syn på ekonomin. Det är precis den typ av siffertrixande och bortförklaringar – det är inte en riktig siffra, och egentligen är de inte arbetslösa och egentligen är det inget problem – som vi tyckte så illa om från Socialdemokraterna när de på den tiden försökte dölja arbetslösheten. Nu har vi hamnat precis där, och värre, med den här regeringen.

Jag kan bara säga att varenda gång vi har varit med i ett samarbete, vare sig det varit Alliansen eller januariavtalet, och vare sig det har varit finanskris eller pandemi har vi sett till att vi har fått högre tillväxt i Sverige än i EU. I dag är den lägre än i EU. Vi har sett till att vi har fått lägre arbetslöshet än EU-snittet och att den har gått ned – inte gått upp med 100 000, som den har gjort under den här regeringen. Och företagen har upplevt att de fått ett bättre klimat för att anställa och inte, som de i dag säger, sämre.

Jag uppfattar att regeringen återigen inte säger att det här är allvarligt och att man ser det, att man ser människorna som arbetslösa. I stället håller man på och bortförklarar siffror. Om det skulle vara 8 procent, är inte det också en katastrof? Bara den senaste siffran är att ökningen har varit 40 000 fler bland de unga. Hur den siffran än såg ut från början har den nu ökat med 40 000. Och ni lade motsvarande två koppar kaffe per arbetslös på det här problemet i er vårbudget. Är det rätt prioriterat?

Herr talman! Låt mig vara jättetydlig för alla er som lyssnar på debatten: Så länge det finns en enda person i Sverige som vill och kan arbeta men inte hittar ett jobb är det inte bra.

Det är en uppgift för politiken att se till att det finns en växande ekonomi där företagen kan utvecklas och må bra i vårt land och att vi har ordentligt med skatteintäkter så att vi också kan utveckla alla våra välfärdsverksamheter så att jobben kan växa där också. Det är grundinställningen, herr talman, och låt ingen tro något annat.

Med det sagt är det viktigt att veta att en del använder olika mått för att försöka skapa en alarmistisk känsla hos människor och att den siffra som Martin Ådahl använder på inget sätt är representativ för hur det faktiskt ser ut.

Innebär det att vi inte tar frågan på allvar nu när vi har haft en inflationskris som vi ärvde av den förra regeringen och en global lågkonjunktur? Tar vi då inte frågan om jobben på allvar? Jo, det är klart att vi gör det. Vi gör reformer det här året. Vi har gjort det under mandatperioden.

Vi sänker arbetsgivaravgiften för unga det här året så att unga lättare ska kunna få ett jobb, för vi ser att det finns en del unga människor som faktiskt inte tar sig in på arbetsmarknaden. Då underlättar vi för företagen och för kommuner och regioner att anställa unga människor.

Det finns ett annat problem som jag tycker är på riktigt, för jag tycker att den ungdom som läser på gymnasiet eller på universitet eller högskola och vill ha ett extrajobb eller ett sommarjobb också ska ha möjlighet till detta. Det kommer att handla om lagstiftning men också om att underlätta. Därför finns det med i den vårändringsbudget som vi kommer att fatta beslut om före sommaren.

Allt det tycker jag är bra, för vi vill att alla som kan jobba och vill jobba också ska ha möjlighet att få ett jobb. Det kommer vi att fortsätta med.

Men grunden, herr talman, handlar om en växande ekonomi. Då är vänstersidans skattehöjningar skadliga för jobbtillväxten, och då är nedlagd kärnkraft skadlig för jobbtillväxten.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.