Karin Rågsjö (V) svarade Noria Manouchi i en replik om Prioriteringar inom hälso- och sjukvården i debatten ”Protokoll 2025/26:106 Torsdagen den 16 april” den 16 april 2026.
Noria ManouchiM· i en replikDet vore kanske lite märkligt om vi hade räknat in de regioner som inte riktigt kan redogöra för hur läget är i respektive region. När de byter digitala system och vi vet att flera av dem har omfattande problem tror jag…Herr talman! Svensk sjukvård är i grunden stark, men den har under lång tid haft allvarliga strukturella problem med tillgänglighet, kapacitet och styrning. Det märks inte minst i vårdköerna. Det är människor som väntar på operation, patienter som får sin diagnos sent och kvinnor som inte alls får den vård de har rätt till. Det är utifrån detta vi har utformat vårt reformarbete.
Låt oss vara ärliga med att problemen inte är nya. De är resultatet av ett system som under lång tid har saknat tillräcklig styrning, samordning och långsiktighet. De borde ha åtgärdats för länge sedan.
Herr talman! Regeringen driver en tydlig och omfattande reformagenda för svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om att bygga kapacitet, stärka strukturer och få system att fungera bättre i praktiken, även långsiktigt. Det handlar om vårdköerna. Att människor får vänta på vård är inte bara ett organisatoriskt problem. Det orsakar också ett omfattande mänskligt lidande. Därför har regeringen vidtagit flera konkreta åtgärder i form av satsningar för att öka vårdens kapacitet att korta köerna. Resultatet är 28 procent kortare köer.
Man ser tydlig skillnad beroende på vem som styr i respektive region. I moderatstyrda Skåne kortas köerna mest i hela landet. I socialdemokratiskt styrda Stockholm växer i stället köerna. Jag gissar att det är Stockholm Magdalena Andersson talar om när hon pratar om vårdkrisen. I så fall är jag faktiskt villig att instämma.
Tillsättandet av en nationell samordnare för att hjälpa de 21 regionerna med deras respektive utmaningar med att korta köerna är ett effektivt sätt att komma till rätta med problematiken. Det arbetas även på en nationell vårdförmedling för att patienter ska kunna få vård där den finns i stället för att stå i långa köer i sin egen region.
Det handlar också om att skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt system. Det är därför regeringen satsar på en nationell digital infrastruktur som ska göra det möjligt att dela information genom hela vårdkedjan. Det minskar dubbelarbetet, frigör tid för personalen och gör att patienter snabbare får rätt vård. Detta är ingen teknisk detalj, även om den i allra högsta grad är teknisk. Det är en avgörande reform för att korta köer på riktigt, minska administrationen, få bättre arbetsplatser och mer tillgänglig vård.
Herr talman! Vi måste också tala om kvinnors hälsa. Det är ett område där vården under lång tid inte har levererat tillräckligt. Detsamma gäller för politiken. Det är ett område som regeringen genomgående under mandatperioden har satsat på – alltifrån mödrahälsovård och förlossningsvård till eftervård och vård vid kvinnospecifika sjukdomar och inte minst forskning. Det handlar också om vård av kvinnor som utsätts för våld och sexuella övergrepp. Flickors och kvinnors hälsa är inte ett särintresse. Det är ett grundläggande vårdbehov som nu tas på större allvar.
Samtidigt genomför regeringen ett brett arbete för att stärka läkemedelssystemen. Prissättningen analyseras i en ny global kontext. Ett större statligt ansvar ska tas för läkemedel, och kliniska prövningar ska effektiviseras och tillgängliggöras. Innovation stärks genom vår forskningsbudget. Det kommer att vara avgörande för både patienterna och vårdens långsiktiga hållbarhet.
Herr talman! Gemensamt för de här reformerna är att de hänger ihop. De syftar inte till att vinna en enskild debatt eller en enskild väljare, utan de syftar till att få vården att fungera bättre för patienter i hela landet, också framåt.
(Applåder)
Herr talman! Om man tar fram siffror på det sättet, Noria Manouchi, då får man en replik. Det låter ju fantastiskt med 28 procent. Det tyckte vi när vi lyssnade på det här. Det är väldigt bra att vårdköerna minskar. Men det jag vill tala om är var och hur de minskar.
Ni ska nog ligga lite lågt med att nämna siffran 28 procent, för den visar att ni har exkluderat regioner på grund av att systemen har bytts ut i Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro. Några av de regionerna ligger bra till. Andra ligger väldigt dåligt till. Om man räknar som ni gör kommer man fram till 28 procent. Gör man på ett annat sätt och tittar på andra perioder kan man komma fram till 13 procent, som i oktober 2022 till januari 2026. Det låter bra det också. För januari 2023 till januari 2026 är siffran 8,4 procent. Men inte någonstans finns siffran 28 procent. Det var det ena jag ville ta upp.
Sedan talas det hela tiden om regionerna. Stockholm är jättedåligt. Det blir retoriskt ganska speciellt, tycker jag, när man hela tiden far med väldigt märkliga siffror. Jag säger något helt annat. Genomsnittlig väntetid till operation i specialistvården var under 2025 80 dagar i Stockholm och 148 dagar i Skåne. En ögonblicksbild från januari 2026 av en vårdkö, justerad för folkmängd, visar att 6,24 patienter per tusen invånare stod i kö i Stockholm. I Skåne var det 16,41 patienter. Jag skulle önska att vi, när vi pratar om regionerna och kommer ned på den här nivån, åtminstone försöker hitta siffror som är okej. Skåne har extrema problem inom vården. Där styr M, KD och L tillsammans med SD. Jag vill bara säga det.
Herr talman! Det vore kanske lite märkligt om vi hade räknat in de regioner som inte riktigt kan redogöra för hur läget är i respektive region. När de byter digitala system och vi vet att flera av dem har omfattande problem tror jag faktiskt att det skulle skapa fler frågor än svar. Det är heller inte så att Moderaterna eller regeringen hittar på de här siffrorna. De finns. De är offentliga handlingar. Det är bara att söka på dem. SKR är exempelvis en källa som man kan använda sig av.
Herr talman! Det är inget nytt att Vänsterpartiet ifrågasätter data för att få dem att passa sin retorik och sina argument. Det har vi sett förut. Det kommer vi att få se framöver.
Min fråga till ledamoten är om det verkligen är positivt för svensk sjukvård att vänsterpartierna fortsätter hävda att sjukvården befinner sig i en vårdkris, att det går fruktansvärt dåligt för svensk sjukvård, att ingen får vård i tid och att allting håller på att förfalla.
Tror vänsterpartierna verkligen att detta har en god effekt för svensk sjukvård? Skulle det göra att fler vill arbeta där och att förtroendet för svensk sjukvård höjs? Det tror inte jag. Jag tror tvärtom att svensk sjukvård är någonting att skryta om. Det borde vi göra oftare.
Man har förlossningskris, ambulanskris och personalkris, och man lägger ned fungerande sjukvård. Patienter från Stockholm – unga flickor – söker sig, hör och häpna, till ledamöter från Skåne för att vädja om hjälp för att stoppa Socialdemokraternas och Vänsterns framfart i Stockholms region. Att hävda något annat än att deras livsöden bör tas på allvar kommer jag inte att göra. Men vill Vänsterpartiet göra det får det stå för dem.
Herr talman! Det här var ord och inga visor.
Det papper med siffror som jag håller i min hand kommer också från SKR, som har gjort en djupdykning i detta. Vi har kanske olika källor hos SKR; what do I know?
Sedan talades det om Stockholm, och så har vi Skåne. Skånes vård, om jag får uttrycka mig på ett stockholmskt sätt, är ju vård på dekis. När det gällde Stockholm pratade du om den där anorexikliniken som fick lägga ned. Ja, det fick den göra för att de inte hade skött sin ekonomi. De förhöll sig också till sina patienter på ett sätt som det inte fanns evidens för.
Som skattebetalare och som ansvariga i regioner kan vi inte ha en verksamhet som inte följer riktlinjer från Socialstyrelsen, utan man gör något helt annat. Dessa flickor har dessutom fått annan vård i Stockholmsregionen. Men jag jobbar inte med Stockholmspolitik, utan med riksplanet.
När det gäller riksplanet har vi i Sverige en fantastisk vård, särskilt om man blir sjuk, om man får cancer, stroke, hjärtinfarkt och så vidare. Då får man väldigt bra hjälp.
Där man inte får bra hjälp är exempelvis inom psykiatrin. Jag blir varje vecka nedringd av människor som har kontakt med psykiatrin lite varstans i Sverige. De säger att psykiatrin i Sverige inte är funktionell längre för dessa patienter men inte heller för den personal som jobbar där. Det är någonting som vi äger tillsammans, och vi skulle behöva göra någonting åt hela psykiatrin.
Jag tror ärligt talat att regionerna har haft en väldig kris. Det försvann extremt stora medel för dem under den stora ekonomiska krisen, då man till och med sa upp folk. Det märktes på personalen, och det märks i den analys som man har gjort av hur personalen har det på jobbet. Det är verkligen uruselt. Det säger exempelvis Arbetsmiljöverket. Det borde ni titta på.
Herr talman! Jag förstår att det måste vara fruktansvärt jobbigt för en stockholmare att få höra hur illa det faktiskt kan gå i Stockholm. Ni är vana vid att vara bäst i klassen, att stå i centrum för svensk politik och att vara i hela landets fokus när vi diskuterar det här, oavsett vilken fråga och vilka satsningar det gäller.
Som skåning är man väl medveten om exakt den här situationen och hur ni ser på övriga delar av landet. Detta är inget nytt för oss. Jag förstår att det här är svårt och att ledamoten har ett enormt behov av att försvara Stockholms styre, trots den fruktansvärt allvarliga situation som Stockholm befinner sig i.
Det är inte så som ledamoten säger att dessa flickor har fått annan vård, i varje fall inte om man ska lita på dem som i sin desperation hör av sig till riksdagsledamöter från landets alla hörn. De står nu tvärtom helt utan vård och får klara sig själva med mycket svåra diagnoser.
Detta tycker jag att ledamoten borde ta på större allvar och kanske sända en tydligare signal hemåt till Stockholm om att vi inte kan jobba så här i Sverige. Det är inte värdigt.
Ledamoten nämner psykiatrin, ett oerhört viktigt område som blivit eftersatt i tid och otid. Det är därför den här regeringen har genomfört de största satsningarna någonsin på psykiatrin. Vi gör det genom hela kedjan, från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Vi reformerar till och med elevhälsan så att ett större fokus ska ligga på barns psykiska mående. Detta kan inte ha gått ledamoten förbi. Det har stått i alla tidningar, även dem som stockholmarna läser.
(Applåder)