Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Martin Ådahl (C) om Offentlig upphandling

Martin Ådahl (C) höll ett anförande om Offentlig upphandling i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.

Fru talman! Som flera föregående talare har sagt är detta en av de absolut största ekonomiska frågor vi har att debattera i finansutskottet. Upphandling handlar om minst 800 miljarder kronor i Sverige i dag.

Det jag framför allt kommer att koncentrera mig på är småföretag, återvinning, beredskap och de kriminella nätverk som tyvärr infiltrerat ganska många upphandlingar i Sverige.

Jag tänkte börja med småföretagen. Det är intressant att lyssna på debatten, där Tidöregeringen menar att man i och med detta värnar småföretagen. Jag vill då påpeka att det är den här regeringen som har höjt kostnaderna för företagen med över 15 miljarder kronor, ganska mycket genom fördyrad anställning av ungdomar i de företag man upphandlar. Regeringens skattehöjningar på att anställa unga har bidragit till att fördyra upphandlingarna i Sverige med miljardbelopp.

Icke desto mindre är det kanske största problemet för de små företagen att det vid upphandling från kommuner, regioner och stat nästan inte är någon idé att göra sig besvär eftersom det är så många kriterier. Det handlar inte om de kontroller som vi har diskuterat i dag och som måste skärpas – jag kommer till det senare – utan om att det är så många kriterier att det bara är storskaliga leverantörer som kan delta. Det är därför många småföretag ofta blir underleverantörer. De kan helt enkelt inte hantera den byråkrati vi ställer upp.

Om vi ska kunna få effektiva upphandlingar med konkurrens också när det gäller aspekten närodlat, som har nämnts i debatten – till exempel att kunna få närodlad mat och närproducerat viltkött i skolmatsalen – kan vi inte utforma upphandlingarna så att småföretag över huvud taget inte kan delta.

När vi skärper kontrollerna och är noga med att oseriösa aktörer inte ska komma in måste vi också öppna dörren för de små företagen. Det är de som ofta driver förbättringar och möjligheter att få ut mer för varje skattekrona. Dessutom bidrar de till lokal och regional utveckling.

Ganska många av de småföretag som deltar i upphandlingar är också inriktade på de gröna aspekterna av upphandling, att inte bara förbättra den ekonomiska sidan utan också bidra till mindre klimatutsläpp och miljöpåverkan samt till återvinning. Tyvärr är kunskapen i Sverige i dag extremt låg om vilka gröna värden man genom upphandling kan gynna, som en nation som åtminstone fram till för några år sedan strävade efter minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp. Det är bokstavligen så att textilier, möbler och byggmaterial för många hundratals miljoner kronor går till spillo vid renoveringar samtidigt som vi vet att detta kan återvinnas eller återbrukas. Då sparar vi både pengar, miljöutrymme och klimatpåverkan.

Vi vill se till att denna kunskap finns spridd bland upphandlarna. Ofta är det just det som är problemet när man är offentlig upphandlare: Man har en ganska tuff situation och alldeles för många kriterier att ta hänsyn till, och man har inte alltid den information som krävs för att göra precis den rätta specificeringen så att det lilla företag som vill jobba med återvinning – jag har träffat flera av dem ute i landet – kan vinna en offentlig upphandling samtidigt som man får ut så mycket som möjligt för pengarna.

Sedan har vi den absolut största upphandling som vi ska göra de kommande åren, det vill säga upprustningen av det svenska försvaret – inte bara det militära utan totalförsvaret. Där har vi problemet att ansträngningen med totalförsvaret i Sverige krockar med det faktum att vi har underinvesterat på landsbygden, framför allt när det gäller vård och omsorg runt omkring i landet.

Vi har ett utgångsläge där det redan i dag är stora klyftor mellan olika delar av landet när det gäller den vård det offentliga levererar och kan leverera. Det systemet har debatterats tidigare i dag. Problemet när vi nu ska få ett totalförsvar är att det också krävs att delar av detta inkluderar beredskap för att tillhandahålla vård i krig och konflikt men att lagen för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, som annars brukar appliceras på sådant som berör försvaret, inte gäller vården.

Vi i Centerpartiet tänker oss att det här är en enorm nationell ansträngning där totalförsvaret måste stå i centrum. Därför föreslår vi i vår reservation nummer 21 under punkt 15 att man ser över lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet så att den ska inkludera totalförsvarsaspekter när det gäller vården.

Slutligen, apropå det hot som riktar sig mot Sverige, hjälper det inte bara att ha register och koll på underleverantörer för att komma åt den organiserade, samhällshotande kriminalitet som nu även förekommer vid upphandlingar. Stora offentliga kontrakt som gäller infrastruktur har nämligen visat sig innehas av kriminella ligor kopplade till ryska oligarker, även om det naturligtvis inte var meningen. Vi behöver helt enkelt ha mycket djupare kunskap om den här typen av nätverk och kopplingar för att komma åt den organiserade kriminaliteten.

Vi har talat tidigare under dagen om att bedrägerier på det finansiella området är en större intäktskälla för kriminella än narkotika. Att gå in och manipulera, delta i och på olika sätt underminera offentliga upphandlingar är också en mycket stor intäktskälla för dem. Därför har vi i Centerpartiet – dock inte under just det här ärendet – föreslagit att man ska inrätta en ny myndighet, Ekokrim, som kan genomlysa strukturerna och samla och sprida kunskap så att bland annat upphandlingar kan hållas fria från de här nätverken.

Genom att betona småföretagande – och därmed gynna effektivitet men också lokal och regional utveckling – och gynna det gröna på effektiva sätt kan man spara både pengar och miljöutrymme. Genom att se till de här nya aspekterna i våra upphandlingar inom försvaret och när det gäller att hålla gängkriminaliteten borta från upphandlingar kan vi förbättra upphandlingarna och förutsättningarna för både kommuner och regioner och det offentliga i stort i hela landet.

Jag yrkar bifall till reservation 21 under punkt 15.

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Vi kan väl åtminstone vara ärliga i debatten när det kommer till skattesänkningar och skattehöjningar, för det här är ju inte en regering som höjer skatten. Vi har tvärtom sänkt skatten, inte minst genom jobbskatteavdraget, i två omgångar.

Vi har också gjort väldigt många andra satsningar på företagen under den korta tid vi har hunnit vara i regeringsställning. En del av dem lyfte jag fram när jag talade om upphandling. Jag kanske inte behöver räkna upp allting. Men apropå småföretagen har vi höjt omsättningsgränsen för moms för att minska administrationen. Vi satsar även på investeringar i elförsörjning och energiproduktion. Ränteavdragsreglerna ligger fast, och vi har inte gått vidare med de skadliga skatteförslag som diskuterades av den tidigare regeringen.

Regeringen har också infört ett förenklingsråd och ett regelråd. Ett antal åtgärder har alltså vidtagits för att underlätta för Sveriges alla företagare – och då räknar jag som sagt inte upp allt jag lyfte fram i mitt anförande om just upphandling. Den här regeringen har verkligen haft fokus på småföretagen.

Men jag har en fråga. Centern pratar ju gärna om företag – just i dag småföretag. Det är glädjande. Men är det inte lite svårt för Centern att sätta planen för företagspolitiken i verket tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Finns det någon annan plan som vi kan bli delgivna?

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga nu när Sverige kommer att drabbas av det fruktansvärda tullkaos som Trump och hans nationalister skapat i världshandeln och när vi behöver rusta Sverige starkt och sänka företagens kostnader – inte höja dem – för att värna dem och de svenska jobben.

När vi – apropå den sista frågan – samarbetade med Socialdemokraterna i januariavtalet sänkte vi skatten för jobb och företag med 20 miljarder kronor. Vi är alltid noga med att det står i centrum för alla de samarbeten vi deltar i.

Det som bekymrar oss är att Tidöregeringen under de två och ett halvt år den har suttit vid makten har höjt skatten på att anställa unga, det vill säga arbetsgivaravgifterna, med 12 miljarder kronor. Den har tagit bort högkostnadsskyddet i sjuklöneansvaret, vilket drabbar i synnerhet små företag – precis som arbetsgivaravgifterna för de unga – utan att ersätta det med någon annan skattesänkning. Detta kostar miljarder vid upphandling, men framför allt kostar det tiotusentals jobb ute i Sverige.

Vi har en situation med svag tillväxt och mycket hög arbetslöshet. Man skulle till och med kunna kalla det massarbetslöshet nu när den ligger över 9 procent. Nyföretagandet minskar och antalet konkurser ökar. Det är ett extremt dåligt facit för några som kallar sig företagsvänliga.

Jag vet att det har gjorts mycket små saker, men de utgör bara någon procents skattesänkning i förhållande till de skatte- och kostnadshöjningar på sammanlagt 15 miljarder som regeringen har genomfört. Här har vi definitivt någonting att debattera framöver.

Fru talman! Regeringen fick en rejäl utmaning när den tillträdde. Arbetslösheten var nästan den högsta i EU och inflationen extremt hög. Det viktigaste regeringen har gjort för både hushållen och företagen är att ha bekämpat inflationen. Därtill har vi som sagt genomfört ett flertal åtgärder för att underlätta för företagen.

Vad gäller skattesänkningar prioriterade den förra regeringen framför allt de välbeställda. Som moderat tycker jag att alla skattesänkningar är positiva, så länge de är effektiva. Men den här regeringen har prioriterat skattesänkningar för alla inkomstgrupper – framför allt vanliga människor med vanliga yrken. Senast häromdagen deklarerade vi att vi kommer att höja subventionsgraden för rot, vilket också är positivt för företagen, när vi nu pratar om skatter.

Jag fick faktiskt inte svar på min fråga. Jag ställer den igen: Hur ska Centerpartiets företagspolitik planeras tillsammans med Socialdemokraterna eller Vänstern? Vilken plan finns?

Fru talman! För det första vill jag bara påpeka att arbetslösheten var lägre när vi var med och förhandlade om regeringspolitiken under pandemin än den var under återhämtningen fram till Trumps tullar nu, som kommer att göra den ännu högre.

Under er period vid makten har arbetslösheten fallit i övriga Europa samtidigt som man har bekämpat inflationen där. Men den har stigit mycket kraftigt i Sverige. Det måste ni svara upp mot nu. Ni kan inte ignorera det längre. Samma problem gäller tillväxten och företagandet.

Det är inte fel att jobba med rot. Men ställda inför den djupa ekonomiska kris vi har nu är det inte den krishantering vi behöver. Vi behöver verkligen värna de svenska jobben och företagen och minska deras kostnader så att de kan ta sig igenom krisen.

Det första ni kan göra är att ta tillbaka de skattehöjningar ni riktat mot småföretagen. Jag har inte hört någon självrannsakan under debatten när det gäller dem. Ta tillbaka den börda på 12 miljarder plus sjuklöneansvaret – 15 miljarder sammanlagt – som ni har lagt på svenska företag. Det här har gjort att vi har tappat vår återhämtning och vår kamp mot arbetslösheten och för företagandet. Börja där!

Vi lyckades i vårt avtal – det var det som var frågan – att verkligen sänka skatterna för både företag och vanliga människor, vill jag understryka, med totalt sett 20 miljarder kronor. Det betydde mycket för att vi skulle kunna ta oss igenom pandemin.

Nu är det er tur att klara den här krisen. Höj inte kostnaderna, utan sänk dem så att hela Sverige kan växa, så att de små företagen kan växa, så att vi kan värna jobben och så att folk kan känna sig trygga med att regeringen klarar av att hantera tullkrisen. Men ni måste göra mycket mer för tillväxten och företagen än så här.

Offentlig upphandling

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.