Magnus Jacobsson (KD) svarade Carina Ödebrink i en replik om Vägtrafik- och fordonsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:94 Onsdagen den 2 april” den 2 april 2025.
Carina ÖdebrinkS· i en replikAmbitiösa mål eller realistiska mål – det är klart att de ambitiösa målen också ska vara realistiska. Men som socialdemokrat vill jag att Sverige ska ligga i framkant och att vi ska ha ledartröjan när det gäller den…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
I detta betänkande, som handlar om vägtrafik- och fordonsfrågor, hanterar vi 114 olika yrkanden från den allmänna motionstiden, vilket gör att betänkandet berör ett stort antal olika områden.
Herr talman! Sverige och Europa har satt upp mål för att minska trafikens klimatpåverkan. Inom EU innebär det att nuvarande regering förhandlat fram Fit for 55, vilket betyder att EU ska vara klimatneutralt 2050. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030. I Sverige har vi antagit ett långsiktigt mål om att vi ska ha nollutsläpp 2045 och att vi ska minska våra utsläpp med 70 procent fram till 2030 jämfört med 2010.
Fram till 2022 hade utsläppen i Sverige minskat med 34 procent – det är alltså långt kvar för att uppnå 55 procent och ännu längre kvar för att uppnå 70 procent fram till 2030. Det är fyra och ett halvt år vi pratar om.
Personligen konstaterade jag redan under förra mandatperioden att vi inte kommer att klara det svenska målet till 2030. Jag var också kritisk till att Sverige använde sig av andra mål än det vi har tagit fram tillsammans inom EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Herr talman! Med detta sagt arbetar regeringen för att vi ska klara de mål som är uppsatta. Ett åtgärdspaket för nettonoll har aviserats, där målen är fossilfri fordonsflotta, fossilfria bränslen och fler laddstationer. Regeringen har även en handlingsplan för laddinfrastruktur och vätgas som bygger på bland annat publik snabbladdning för lätta fordon och laddinfrastruktur för tunga fordon. Vidare ska nätanslutning av laddinfrastruktur underlättas, förutsättningarna för markåtkomst förbättras och elvägssystem användas för att komplettera annan laddinfrastruktur. Allt detta är åtgärder som man redan har pekat på.
Inom EU arbetar man med stöd till infrastruktur för alternativa drivmedel inför utfasning av fossila bränslen i transportsektorn längs det transeuropeiska transportnätet, TEN-T.
Herr talman! Det pågår således ett nationellt och ett internationellt arbete för att klara våra miljömål, vilket är bra. Jag vill dock skicka med att det är viktigt att Sverige i så stor utsträckning som möjligt arbetar med samma regler som vi förhandlar fram inom EU samt att vi för en politik som är teknikneutral. Just nu finns ett stort fokus på el och vätgas. Tidigare har det funnits ett fokus på etanol. Samtidigt utvecklas just nu ammoniakmotorer. Det är inte politikens uppgift att styra den tekniska utvecklingen, utan vi bör fokusera på vilka utsläpp de olika teknikerna genererar över tid.
Herr talman! Andra ämnen som tas upp är självkörande fordon, bilpooler och fordonsbesiktning. När det gäller de två första frågorna finns redan lagstiftning på plats. Nu får vi se vilka lösningar som växer fram. När det gäller bilbesiktning är vi i KD nöjda med avregleringen. Den har lett till att det finns fler och bättre möjligheter att få besiktningstider, vilket vi är tacksamma för.
Herr talman! Flera yrkanden berör flyttning av fordon, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter. Även här har regeringen agerat, och berörda myndigheter, inklusive de rättsvårdande myndigheterna, har till uppgift att se till att dessa frågor hanteras på ett bra sätt. För egen del har jag blivit uppvaktad av enskilda personer som utsatts för brott och inte längre har kontroll över ett fordon som inte finns men ändå är registrerat. På sikt tror jag att man behöver titta på hur denna typ av problem kan hanteras.
Herr talman! Slutligen vill jag lyfta fram de historiska fordonen, som vi i dagligt tal kallar veteranbilar. I Sverige finns en levande fordonskultur. Man köper fordon och delar, på en skrot men också av varandra. Här har det dykt upp en oro för att nya regler och domslut kommer att göra att det blir svårt att handla genom självplock på en skrot, hantera egna personliga lager eller köpa två trasiga delar och bygga ihop dem till en hel, fungerande del. Detta är frågor som vi i KD kommer att följa för att se hur den svenska bilkulturen kan värnas även när nya miljö- och säkerhetskrav växer fram.
Slutligen: Man kan inte prata om dessa ämnen utan att också nämna själva vägarna. Precis som tidigare sagts jobbar den KD-ledda infrastrukturdelen med att ta tag i hela vägsystemet. Det är jag som kristdemokrat synnerligen tacksam för.
I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).
Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för inlägget! Betänkandet om vägtrafik- och fordonsfrågor rymmer ju ganska många olika områden, och det är svårt att ta upp allt i ett inlägg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Jag lyssnade noga på vad Magnus Jacobsson sa just när det gäller klimatmålen och arbetet med omställningen. Där är transportsektorn otroligt viktig. Detta måste vi lösa om vi ska komma till rätta med de höga utsläppen av växthusgaser.
Magnus Jacobsson var kritisk till det arbete den förra regeringen gjorde, och han kanske också var kritisk till den nuvarande – detta får väl Magnus Jacobsson redogöra för. Detta att skicka med en inriktning och att jobba enligt samma regelverk är naturligtvis jätteviktigt. Men Klimatpolitiska rådet kom med sin rapport i februari, och den är tydlig.
Klimatpolitiska rådet är ju regeringens eget expertorgan. Där säger man att vi går åt helt fel håll. Utsläppen ökade under 2024. Vi kommer inte att nå målen med den politik som nuvarande regering driver. Då vore det intressant att höra lite mer om hur Magnus Jacobsson och regeringen tänker om hur vi ska nå målen, för det är ju ganska bråttom.
(Applåder)
Herr talman! Jag försökte i mitt anförande peka på att det finns två väldigt tydliga mål. De målen går faktiskt inte fullt ut ihop.
Den föregående regeringen hade som någon form av tävling att sätta så höga mål som möjligt – i det här fallet satte man målet 70 procent före 2030 medan EU landade på 55 procent till 2030. När det gäller det totala målet för när man ska vara helt fossilfri säger EU 2050 medan den föregående regeringen sa 2045.
Man kan givetvis jobba med den typen av mål, men det får effekter för vårt näringsliv. Det har inte fått de effekter som en del talar om, alltså snabbare ekonomisk utveckling. Det man ser i den stora studien som jämför Europa och USA är att Europa faktiskt halkar efter medan den amerikanska och kinesiska ekonomin växer.
Då kommer man till en av de käpphästar som finns i den kristdemokratiska ideologin, nämligen att vi måste jobba med sociala, ekologiska och ekonomiska hänsyn.
Vi är troligtvis helt överens om det mer slutliga målet när det gäller miljön, nämligen att vi ska nå ett nollutsläpp. Men att sätta mål som man inte ens kan leva upp till är inte realistiskt. Jag påpekade detta redan under förra mandatperioden när er regering satt med er politik, ivrigt påhejade av Miljöpartiet. Även då konstaterade man att vi inte skulle komma att nå målet 2030.
Då tror jag att det är mycket bättre att sätta realistiska mål och sedan jobba med faktiska åtgärder. Det var därför jag var så noga i mitt tal med att peka på de faktiska åtgärderna. Det handlar om energisidan och om att se över motorer och teknikutveckling.
(Applåder)
I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).
Herr talman! Ambitiösa mål eller realistiska mål – det är klart att de ambitiösa målen också ska vara realistiska. Men som socialdemokrat vill jag att Sverige ska ligga i framkant och att vi ska ha ledartröjan när det gäller den gröna omställningen och att fasa ut fossila bränslen. Det är en ödesfråga för hela världen. Naturligtvis är det väldigt viktigt för hela Europa att vi kan kroka arm och jobba tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Jag tycker att vi ska ha höga mål, men målen ska också vara realistiska, och det tycker jag faktiskt att de mål har varit som vi har haft tidigare.
Näringslivet ger tydliga besked när vi talar med dem. De vet inte riktigt hur de ska förhålla sig i dag, för den politik som bedrivs från regeringen och som innebär att vi inte kommer att nå de uppsatta målen ställer sig näringslivet frågande till. Näringslivet vill att regeringen ska vara ännu mer offensiv. De vill att Sverige faktiskt ska ligga i framkant. Detta tycker jag är viktigt att slå fast.
Jag är oroad över den utveckling som vi nu ser framför oss med en klimatomställningspolitik som inte levererar och där Sverige lite grann sätter sig på avbytarbänken.
(Applåder)
Herr talman! Problemet är återigen att den föregående regeringen sa att Sverige skulle ha 70 procent till 2030 och att vi skulle vara färdiga före alla andra, nämligen 2045. Men man hade ingen politik som ledde till det målet. Tittar man på vad effekterna blev av att försöka leva upp till målet, med bland annat höjd reduktionsplikt, kan man se att det slog rakt in i den svenska landsbygden. Det slog rakt in i jordbruket och gjorde att människor fick svårt att klara av sin vardag.
Man har hela tiden haft en tanke på att gå före i stället för att göra stora, europeiska uppgörelser, jobba med de utsläppssystem vi har inom EU och se till att vårt näringsliv har sjysta, raka spelregler tillsammans med det europeiska näringslivet som verkligen får effekt över tid. Och kommuner och regioner tänker likadant som socialdemokratin: Låt oss gå lite före! Detta har lett till att man gör upphandlingar med miljökrav som går längre än svensk lagstiftning, vilket gör att det blir betydligt dyrare med infrastrukturen. Man klarar inte ens att bygga färdigt i tid.
Enskilda kommuner går före och ställer högre krav än miljölagstiftningen när det ska byggas bostäder. Det gör att man inte kan ta fram typbostäder som går att använda i alla kommuner, eftersom kommunerna väljer att inte följa lagstiftningen utan går före. Då kan man inte effektivisera bostadsbyggandet.
Jag är den största anhängaren av god miljöpolitik, men den måste vara social, ekonomisk och ekologisk. Den måste hänga ihop, och det gör den tyvärr inte.
(Applåder)