Kjell-Arne Ottosson (KD) om Övergripande miljöfrågor
Kjell-Arne Ottosson (KD) höll ett anförande om Övergripande miljöfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:83 Torsdagen den 13 mars” den 13 mars 2025.
Herr talman! Som tidigare talare varit inne på är det här som ett uppsamlingsheat för motioner som inte riktigt passar i något annat betänkande. Därför är det en spretig samling motioner vi ska försöka hantera. I mitt anförande har jag tänkt bemöta några av de reservationer som finns. Men jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Den första delen handlar om miljömålssystemet, som även tidigare talare var inne på. Vi har ett miljömålssystem i Sverige. Tanken bakom det är jättebra, men tyvärr har vi ett miljömålssystem som är uppbyggt på ett sådant sätt att vissa av målen inte kommer att kunna nås.
I den här kammaren debatteras ofta miljökvalitetsmålet Levande skogar. Ganska många forskare i Sverige är väldigt tydliga med att om all mänsklig verksamhet på jordens yta skulle upphöra i hundra år skulle vi ändå inte kunna nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Då är frågan om det målet verkligen ska stå kvar som det är formulerat eller om det ska skrivas om. Och när vi nu har ett sådant mål uppstår frågan om vi har fler mål som skulle behöva ses över.
Som det är nu har vi klarat av ett mål, och det gällde freoner. Dit var det ändå ganska lätt att ta sig. Det var en lågt hängande frukt. Men många av de andra miljömålen är kanske inte mål utan snarare visioner eller kanske till och med utopier. Innan vi lägger till ytterligare delar i miljömålssystemet bör vi alltså se över de delar vi redan har.
En annan sak som det finns flera reservationer kring och som har varit uppe i tidigare anföranden och replikskiften är tillståndsprocesser. När regeringen tillträdde tog vi över några pågående utredningar som den tidigare regeringen tillsatt. Vi har även tillsatt nya utredningar för att fortsätta med detta. En miljötillståndsutredning har till exempel lämnat sitt betänkande i år om hur vi ska agera för att hantera tillståndsförändringar och tillståndsprocesser på ett bättre sätt. Vi ska ju inte sätta krokben när folk vill göra förändringar för att förbättra för klimat och miljö. Man vill vara del av omställningen, men det finns regelverk som sätter käppar i hjulet.
Som tidigare har påpekats har vi en klimaträttsutredning som betonar vikten av effektivare och snabbare tillståndsprocesser. En utredning som säger det är en sak, men sedan ska det följas upp av politik. Och just för att vi ska få snabbare tillståndsprocesser och därmed kunna underlätta klimatomställningen följer nu den här regeringen upp dessa utredningar. Flera andra utredningar pekar i samma riktning, och därför är det jätteviktigt att nu faktiskt göra någonting som gör skillnad på riktigt.
Herr talman! I dessa dagar är det ganska populärt att använda sig av AI. Jag frågade AI om han, hon eller den kunde tala om vad som är skillnaden mellan den tidigare Miljöprövningsutredningen och Miljötillståndsutredningen, som den nuvarande regeringen tillsatte. Då svarade AI så här: Miljöprövningsutredningen betonar klimatmål och modernisering av villkor medan Miljötillståndsutredningen fokuserar på praktiska förenklingar och tydligare reglering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor
Det är dit vi vill komma: praktiska förenklingar och tydligare reglering. Det är det som Miljötillståndsutredningen som regeringen tillsatte tydligt pekar på, och det är dit vi måste komma.
Herr talman! Med i betänkandet finns också det kommunala vetot mot vindkraften, eller snarare reservationer där man vill ta bort det kommunala vetot.
Vi behöver enormt mycket elektricitet för att klara omställningen. Det har nämnts i tidigare replikskiften, och därom finns ingen tvekan. Vi behöver mer av allt. Men då ska vi ha produktionen där den faktiskt passar. All elproduktion passar inte överallt, och därför är det kommunala vetot viktigt. Det är kommunen som har planmonopolet i övrigt, och då är det även kommunen som ska kunna ha ett veto kring detta. I morse i SVT-nyheterna kunde vi till exempel se hur markägare i Smedjebacken drabbats av ett halverat värde på fastigheten bara för att det planerades en ny vindkraftspark i närheten.
Frågan om Århuskonventionen och talerätt var uppe tidigare. Där har vi sedan den förra mandatperioden ett tillkännagivande vad gäller jakt på rovdjur. Århuskonventionen gör skillnad på berörd och direkt berörd allmänhet. Tyvärr har vi i Sverige som vanligt, höll jag på att säga, gått lite längre än vad som är minimikravet och därmed gett talerätt till personer som alltså inte borde ha det eftersom de inte är direkt berörda.
Det blir lite märkligt när det ges tillstånd till vargjakt i Värmland, och sedan överklagar en organisation med säte i Stockholm eller privatpersoner som bor i Stockholm detta tillstånd fast de inte är direkt berörda. När det ska avverkas i Värmland kommer det som ett brev på posten en överklagan från Ölands södra udde. Inte heller då är man direkt berörd.
Talerättsfrågorna måste hanteras bättre, och därför måste implementeringen av Århuskonventionen i Sverige förändras.
Herr talman! Det finns flera motioner kring miljöbrott. I betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem från Miljöstraffrättsutredningen har man föreslagit en skärpt straffskala för miljöbrott. Man har infört ett nytt avtalsbrott som inriktar sig mot näringsverksamhet eller annan verksamhet som gör sig av med avfall på ett otillåtet sätt, vilket vi tyvärr har sett på ganska många ställen.
Regeringen har nu gått vidare med dessa jätteviktiga delar för att vi ska få stopp på avfallsbrottsligheten, som faktiskt är den fjärde största brottsligheten i världen. Det är verkligen omfattande, och detta är därför oerhört viktigt.
(Applåder)
