Camilla Brodin (KD) svarade Birger Lahti i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.
Birger LahtiV· i en replikTack, Camilla, för anförandet! Vi har inte tid att vänta, sa ledamoten från talarstolen. Och jag håller med henne. Vi har inte tid att vänta på en kärnkraftsreaktor som kanske är på plats om 15 år och som man kanske…Fru talman! Energipolitiken behöver långsiktighet. Efter många år av kortsiktigt beslutsfattande har Sverige äntligen en regering som ser till helheten i hur kraftsystemet ska fungera.
Den energipolitiska inriktningspropositionen markerade ett historiskt skifte där fokus nu ligger på vad kraftsystemet ska prestera snarare än på vilka specifika kraftslag det ska bestå av.
De S-ledda regeringarna avvecklade kärnkraftsreaktorer och tänkte att bortfallet av el kunde täckas av väderberoende kraftslag. Men fysikens lagar är tydliga: Utan baskraft finns inte elen där den behövs när den behövs. Det ser vi tydligt i dag, när det är vindstilla i Europa och elpriserna skenar.
Vårt främsta problem är inte brist på el; det är bristen på effekt. Sverige producerar mycket mer el än vad vi konsumerar. Ändå drabbas vi av volatila elpriser och effektbrist, där vi tvingas importera fossil el från våra grannländer. Vi är i den här situationen i dag på grund av tidigare kortsiktighet och beslutsfattande som varken har gynnat klimatet, vår självförsörjning eller hushållens plånböcker.
Fru talman! Det är därför vi tjatar om kärnkraften. Vi gör det inte för att vi är emot andra kraftslag. Vi gör det därför att de väderberoende kraftslagen inte fungerar utan den planerbara baskraften. Det är så ekvationen ser ut, och det går inte att rucka på detta. Ännu har tekniken inte kommit tillräckligt långt för att vi på ett skalbart och kostnadseffektivt sätt ska kunna lagra energi från väderberoende kraftslag. Och Sverige har inte tid att vänta.
Vi är optimistiska när det gäller den teknikutveckling som pågår, men vi måste vidta åtgärder redan nu. Och då är kärnkraften, kraftvärmen och en effekthöjning av befintlig vattenkraft kraftsystemets räddning.
Fru talman! Oppositionen tar varje chans de får till att spä på ett narrativ om att vi motarbetar vindkraften. De bygger detta på att regeringen inte betalar anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften samt att vi behövde neka tillstånd för flera havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön.
Jag anser att det är en självklarhet för regeringen att ta hänsyn till välavvägda rekommendationer från våra myndigheter. Försvarsmakten avrådde från vissa projekt i Östersjön för att de riskerar att försvaga Sveriges försvarsförmåga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Fortsättningsvis vill vi kristdemokrater att ansökningsprocesserna förbättras genom att man på förhand pekar ut vilka platser som är lämpliga för nya etableringar. Svenska kraftnät avråder från att skattebetalare och elkonsumenter betalar miljardbelopp för anslutningsavgifter till havsbaserad vind när man inte gör det för andra kraftslag. Det finns bolag som får lönsamhetskalkylen att gå ihop ändå. Den här regeringen går inte heller emot kommuners rätt till självbestämmande, och under vår regeringstid är det kommunala vetot inte heller hotat.
Detta är ett fullkomligt rimligt beslutsfattande. Kraftsystemet är kritisk infrastruktur. Men nya kraftslag kan samtidigt inte kosta vad som helst när som helst - inte när det finns alternativ, och framför allt inte när mer väderberoende el i kraftsystemet inte spelar någon roll om vi inte först får bukt med effektbristen.
Jag vill även påminna om att Sverige är världens mest vindkraftsvänliga land. Tillsammans med Danmark har vi flest vindkraftverk per capita, och vindkraften växer till det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet. Det är ingen brist på vindkraft; det är återigen brist på effekt.
Fru talman! Vi genomför en klimatomställning där vi behöver elektrifiera våra transporter och vår industri. För det krävs mycket el, och framför allt krävs leveranssäker el. Sverige har nu som mål att bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Elektrifieringen är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft och vår försörjningstrygghet och till att fasa ut fossila bränslen för klimatomställningen. Utfasningen av dyra, importerade fossila bränslen minskar vår sårbarhet för höga energipriser och för störningar i ett känsligt omvärldsläge.
Genom den energipolitiska inriktningspropositionen, som beslutades av riksdagen i maj, har Sverige för första gången på flera decennier både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet innebär att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov av minst 300 terawattimmar per år 2045.
För detta har regeringen fattat mer än 50 beslut och vidtagit åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030. Genom Kraftlyftet satsar regeringen på att säkra effekt där det behövs. Elmarknadsutredningen tillsattes för att få till en bättre elmarknad. Det har beslutats om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland. Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas under 2025.
Vattenkraften ska få bättre villkor här och nu. Likaså läggs långsiktiga och stabila villkor fram för befintlig och ny kärnkraft.
Ett ekonomiskt incitament inrättas till kommuner som väljer att acceptera vindkraftsetablering. Anslutningsköerna effektiviseras, och tillståndsprocesserna förbättras.
Fru talman! Man bygger inte ett vindkraftverk eller ett kärnkraftverk på en dag. Det tar tid. Energiinfrastrukturen är ett oerhört tekniskt och komplext sakområde, som är svårt att kommunicera till gemene man. Man vinner inte val på att förklara hur ett kraftsystem bäst förvaltas eller hur många år det tar att bygga ut eller underhålla. Det är enklare att säga att det finns snabba och enkla lösningar här och nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Men vi kan inte använda energiinfrastrukturen som ett politiskt slagträ. Vi behöver alla i den här kammaren ta ett ansvar för att lägga ideologin åt sidan. Jag vädjar till våra oppositionspartier att sluta vara i konflikt med fysikens lagar. Det är hög tid för långsiktighet, och det är hög tid för förutsägbarhet i energipolitiken.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Camilla, för anförandet!
Vi har inte tid att vänta, sa ledamoten från talarstolen. Och jag håller med henne. Vi har inte tid att vänta på en kärnkraftsreaktor som kanske är på plats om 15 år och som man kanske hittar en investerare till.
Prislappen är också osäker. Vi vet inte ens hur mycket det kommer att kosta per kilowattimme, och man har till och med garanterat att staten kommer att gå emellan om investerarna inte får 80 öre.
Jag håller också med om fysikens lagar. Men det pågår mycket i lagring, energieffektivisering och smarta elnät. I teknikutvecklingen för solceller och vindkraft har det hänt någonting. Det har hänt någonting på bara 15 år.
Men vad har hänt vad gäller kärnkraftsutbyggnad? Vi har varit på resa och tittat på kärnkraft. Man pratar om SMR-reaktorer, men de finns inte någonstans ännu. Man pratar om utbyggnad av kärnkraft med gammal teknik, som var precis likadan för 30 år sedan.
Då är frågan till Camilla Brodin och KD: Vilken fysikens lag ligger närmast till, lagring ihopkopplad med förnybar energi, där teknikutvecklingen går framåt, eller något revolutionerande vad gäller kärnkraften, som man tror ska bli billigare, bättre och säkrare? Vad är det man tror ligger närmast till?
Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.
Jag skulle vilja börja med att säga att under förra mandatperioden satt både ledamoten och jag själv i näringsutskottet, där vi debatterade energifrågor. Vi gjorde också försök att se till att vi inte skulle få de höga elpriserna i södra Sverige genom att också Ringhals 1 och 2 var uppe på bordet. Vi hade en omröstning här i kammaren.
Jag begärde ett utskottsinitiativ där jag försökte förklara att jag förstår att ni inte gillar kärnkraft. Vi sa att vi visste att det skulle bli en tuff situation för södra Sverige om man fasade ut kärnkraften, så vi frågade om ni kunde vara beredda att i alla fall behålla den tills det finns något annat på plats. Det vägrade den nuvarande oppositionen att diskutera över huvud taget.
Vi har nu en situation med höga elpriser i södra Sverige. Vi har aldrig sagt att det kommer att gå fort att bygga kärnkraft. För åtta år sedan beslutade den S-ledda regeringen också att avveckla planerna på att bygga två nya reaktorer. Varför gjorde man det? Jo, för att man satt i en regering med Miljöpartiet, exempelvis stöttad av er att inte se till att vi kunde ha det utgångsläge som vi så väl skulle ha behövt i dagsläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Om Birger Lahti inte känner till alla de 50 olika punkter som vi har lagt på bordet för att på både kort och lång sikt klara av att vända skutan för att få ett robust och leveranssäkert elsystem har jag dem här. Ledamoten kan få läsa dem.
Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för svaret och frågan.
En fråga som hänger i luften är hur man kan påstå att det var den Sledda regeringen som gjorde att utbyggnaden inte fortsatte. I så fall var det ministerstyre, och då skulle ni helt klart ha anmält någon minister. Det var bolaget självt som fattade beslutet. Det var inte något politiskt beslut om att inte fortsätta med planerna. Det var bolaget som beslutade det. Om ministerstyre har skett tycker jag att ni ska anmäla någon minister.
Vad gäller de gamla reaktorerna 1 och 2, som inte togs i drift då vi inte trodde på dem, måste jag ställa en fråga till Camilla Brodin som hon ännu har chansen att svara på. Dagens elpris är 8 000-9 000 procent högre i prisområde 4 än i prisområde 1. Skulle det ha varit någon skillnad i pris i dag om vi hade haft Ringhals 1 och 2 igång? Då hade vi haft deras el som vi exporterar. Samma prissmitta från kontinenten skulle ha drabbat dessa priser.
Jag tycker att Sveriges elkonsumenter med ärlighet ska veta att det inte är någon skillnad om vi exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel. Det är systemet som det är fel på när svenska konsumenter i Skåne i dag betalar 8 kronor eller 3,50 kronor per kilowattimme. Håller Camilla Brodin med om det, eller har du något annat svar på varför det ser ut så här? Är det någon skillnad om man exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel till kontinenten i dag?
Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Men jag kan i alla fall bjuda in ledamoten till en liten elskola i hur systemet fungerar.
Först och främst finns det rapporter från Energiforsk som också visar att om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade vi haft lägre priser i södra Sverige. Vi behöver planerbar kraft i södra Sverige för att trycka ned priserna på el som vi importerar från kontinenten.
Vi måste också lägga ansvaret här på Tyskland, som inte har gjort det som EU har fastställt. Också Danmark, som ligger ganska nära, påverkar hur situationen ser ut i södra Sverige.
Om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade priserna varit 35-45 procent lägre. Det finns det undersökningar som visar.
Jag välkomnar Birger Lahti att gå en liten elskola med mig, så kan vi ta det vidare därifrån.