Katarina Luhr (MP) om Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
Katarina Luhr (MP) höll ett anförande om Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt i debatten ”Protokoll 2024/25:120 Onsdagen den 21 maj” den 21 maj 2025.
Fru talman! Det är inte lätt att komma upp i debatten efter Rickard Nordin, men det var bra sagt.
Förra året, år 2024, var första året som jordens medeltemperatur överskred 1,5 graders temperaturhöjning globalt. Förra året, 2024, var också det år när Sveriges klimatutsläpp skenade och Sverige blev det land i Europa som hade den snabbaste utsläppsökningen.
I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av våra nationella utsläpp. Huvudanledningen till att utsläppen i Sverige ökade så kraftigt 2024 var den ökande användningen av fossila drivmedel på grund av en sänkt reduktionsplikt. Enligt debatten är det Tidöpartiernas idé om en bra klimatpolitik.
Sverige har en klimatlag som säger att regeringen ska bedriva ett klimatarbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och som syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Sverige ska klara både de nationella klimatmålen och de bindande klimatåtagandena gentemot EU, både på kort och på lång sikt.
Detta är något som man hittills missat lite i debatten. Det är klimatmålen som vi ska nå. Det handlar inte om att vi älskar reduktionsplikten eller inte tycker om reduktionsplikten. Vi ska använda verktyg för att kunna nå klimatmålen.
På lång sikt handlar omställningen av just transportsektorn främst om elektrifiering och transporteffektivitet. Men reduktionsplikten har hela tiden setts som en nödvändig övergångslösning.
Bilar med förbränningsmotor säljs fortfarande, och man räknar med att en bil används i genomsnitt cirka 17 år. Det kommer att ta lång tid att ställa om fordonsflottan till eldrift. Reduktionsplikten kan i närtid ge oss en kraftig och förutsägbar utfasning av fossila bränslen från de fordon som i dag rullar på våra vägar.
Reduktionsplikten för diesel sänktes av regeringen från 30 procent till 6 procent från och med år 2024, samma år som Sveriges utsläpp började rusa. I propositionen föreslår regeringen nu att reduktionsnivåerna för bensin och diesel ska höjas från 6 till 10 procent från den 1 juli 2025 fram till den 31 december 2026 och att reduktionsnivåerna ska vara 10 procent för perioden 2027–2030. Det kallar vår klimatminister för ”den gyllene lösningen” och lägger samtidigt för få ägg i samma korg.
Flera tunga remissinstanser anser att reduktionsnivån på 10 procent som föreslås i propositionen inte är tillräcklig för att säkerställa att Sveriges ESR-åtagande, det vill säga vårt åtagande enligt EU:s lagstiftning, kan nås.
Ytterligare en lång rad remissinstanser framhåller i sina svar att nivån på 10 procent inte heller är tillräcklig för att nå Sveriges nationella klimatmål. Även Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin årliga granskning att regeringen, även med de nya förslagen, inte ens är nära att uppnå EU:s klimatmål till år 2030.
Dessutom ingår i regeringens förslag att även inkludera el från publika laddstationer i reduktionsplikten. Det kommer att sänka reduktionsplikten redan i år och varje år framöver och successivt kravet på inblandning av förnybara drivmedel för att uppnå reduktionsplikten.
Kravet på biodrivmedel kommer alltså minska varje år fram till år 2030. Flera remissinstanser pekar tydligt på att inkludering av el ökar behovet av att höja reduktionsplikten för att inte inblandningen av förnybart i fossila drivmedel ska urholkas. Med den låga reduktionsplikt som regeringen nu föreslår kommer kravet på förnybara drivmedel framöver att bli påtagligt lägre än själva nivåerna på reduktionsplikten.
Jag och Miljöpartiet anser att reduktionsplikten behöver höjas gradvis för att säkerställa att inte andelen fossilt i svenska drivmedel ökar i takt med att en större andel av fordonsflottan elektrifieras. Vi anser att nivån för reduktionsplikten i förslaget är alldeles för låg.
Vi vill att nivån för reduktionsplikt för bensin ska höjas till 10 procent den 1 juli 2025 och till 12 procent den 1 januari 2026. För diesel vill vi att nivån ska höjas till 25 procent den 1 juli 2025 och till 30 procent den 1 januari 2026.
Vi vill därutöver att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på nya nivåer för reduktionsplikten för bensin och diesel fram till år 2030. Det ska vara nivåer som ska bidra till att Sveriges nationella klimatmål och klimatåtagande gentemot EU kan klaras.
Vi tror såklart att fler åtgärder behövs för att minska utsläppen från transportsektorn. Vi vill därför att Sverige så fort som möjligt, förutom att utöka reduktionsplikten, ska införa ett nationellt utsläppshandelssystem som kan garantera att klimatmålen för 2030 ska kunna uppnås.
Utsläppshandelssystemen ger samtidigt intäkter som kan användas för att stötta de hushåll som i dagsläget saknar rimliga alternativ till fossila transporter och för att göra alternativen till fossila drivmedel billigare.
För att klara omställningen behöver fossila bränslen bli dyrare, elbilar billigare, och järnväg och kollektivtrafik billigare och bättre. Vi vill rulla ut en nationell elbilsoffensiv med olika stöd för köp och leasing av elbil, så att elbilen blir mer attraktiv och tillgänglig för fler.
Vi vill höja reduktionsplikten och införa ett produktionsstöd för biobränsle, och vi vill satsa stort på järnväg och kollektivtrafik med bland annat Sverigekortet. Det är ett kort som kanske Sverigedemokraterna tycker låter trevligt, eftersom de gillar Sverige som prefix.
År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som bland annat omfattar transportsektorn. Det är såklart välkommet. Men det ger inte tillräcklig styrning för att Sverige ska klara vare sig EU:s bindande åtaganden eller de svenska klimatmålen.
Reduktionsplikten fyller även i fortsättningen en viktig funktion, framför allt på kort sikt. Regeringen har tillsatt den så kallade Styrmedelsutredningen, som ska titta på vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen.
För att möjliggöra ett så tidigt införande av ett nationellt utsläppshandelssystem som möjligt tycker vi att utredaren ska få ett tilläggsdirektiv att särskilt utreda ett sådant system och lämna ett delbetänkande om det så snart som möjligt.
Tillgången till hållbara biodrivmedel behöver öka så att försäljningen av fossila drivmedel kan upphöra. För detta behövs tydliga och långsiktiga politiska mål samtidigt som vi behöver säkerställa en hållbar produktion och ett hållbart uttag av biomassa.
Vi ser därför positivt på de reviderade reglerna i EU:s förnybartdirektiv som syftar till att säkerställa ett hållbart uttag av skogsbiomassa för biodrivmedel och biobränslen.
Men Sverige saknar såväl lagstiftning som ett system för övervakning och kontroll som stoppar att skogar med höga naturvärden kan bli biobränsle. Därför skulle vi vilja se att Sverige i samband med genomförandet av EU:s reviderade förnybartdirektiv behöver säkerställa ett hållbart skogsbruk och skydd av skogar med höga naturvärden.
Avslutningsvis: Om vi ska nå våra klimatmål behöver det fossila tryckas bort från transportsektorn. Förslaget om den höjda reduktionsplikten som vi debatterar i dag är helt otillräckligt.
Om tillgången till hållbart producerade rena biodrivmedel, som HVO100 och andra förnybara bränslen, stöds långsiktigt bidrar det till företagens hållbarhetsarbete och konkurrenskraft och till utvecklingen av inhemska produktionskedjor som bland annat skapar nya jobb och stärker Sveriges krisberedskap.
Sverige har allt att vinna på en snabb och rättvis omställning. Vi kan bli kvitt vårt skadliga fossilberoende, trycka bort rysk gas och rysk bensin och stärka vår motståndskraft. Svenska företag kan tjäna på att exportera klimatsmart teknik. Med förslaget vi har på bordet riskerar vi att gå miste om allt detta och samtidigt missa våra klimatmål.
Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till Miljöpartiets reservation 6, Utveckling av reduktionsplikten och ett nationellt utsläppshandelssystem.
I detta anförande instämde Jan Riise (MP).
