Marie Nicholson (M) svarade Helena Vilhelmsson i en replik om Mervärdesskatt i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.
Helena VilhelmssonC· i en replikJag ska definitivt kalla Niklas Wykman till kammaren för att fortsätta diskussionen. Jag tycker att det är märkligt, trots allt det som vi vet har hänt. Vi har båda diskuterat detta och ställt frågor till Skatteverket.…Herr talman! I dag har vi framför oss ett motionsbetänkande gällande mervärdesskatt. Moms ger ganska sällan upphov till några hetare känslor vare sig för eller emot. Det tycker jag är lite synd, herr talman, då vi ändå pratar om i runda svängar 560 miljarder kronor och statens enskilt största skatteintäkt. Dessutom talar vi om en skatt som man som konsument sällan uppmärksammar men som ändå utgör en betydande del av våra utgifter.
Majoriteten av de motioner som behandlas i det här betänkandet handlar om att utöka antalet varor och tjänster på undantagsnivåer. Enligt EU:s momsdirektiv ska alla länder tillämpa en standardnivå som inte får understiga 15 procent. Varje land kan också välja två lägre nivåer för undantag från standardnivån för ett begränsat antal varor och tjänster. Sverige har valt 25 procent som standardnivå, för övrigt en av de högsta i EU, med undantagsnivåerna 12 respektive 6 procent. Vi har inte fullt ut använt möjligheten att undanta vissa varor och tjänster.
För en politiker är sänkt moms på specifika varor och tjänster en ganska tacksam fråga att driva. Den är lätt att kommunicera till väljarkåren och är lätt att förstå. Gränsdragningen ger också upphov till ibland ganska komiska effekter som inte sällan får allmänheten att ifrågasätta vad vi egentligen håller på med i den här kammaren. Ett exempel är att turridning på häst så länge den är trist och rutinmässig kan anses vara persontransport och därmed ha 6 procents moms. Men om det finns ett inslag av äventyr och spänning, hur svårdefinierat detta än må vara, är det 25 procent som gäller. Vill man höra fler sådana exempel kan jag tipsa eventuella åhörare om att vi i förra årets momsdebatt roade oss friskt med att lista diverse galenskaper som den underbara världen av gränsdragningar inom moms ger upphov till.
Mervärdesskatt
Man kan skoja om det här, men det finns också ett allvar och i vissa fall en orättvisa som är svår att rättfärdiga. Dansbandsmomsen är ett exempel som uppmärksammats av många i mitt eget och andra partier. Eftersom publiken primärt kommer för att dansa räknas inte dansbandsspelningar som konserter. Därför måste man ta ut 25 procents moms i stället för de 6 procent som gäller för andra kulturevenemang. Det här är inte en gränsdragning som EU:s momsdirektiv har skapat, utan det är politiskt möjligt att åtgärda.
Herr talman! Anledningen till att utskottet landar i att avslå motioner trots ofta goda intentioner är att moms inte är ett särskilt bra verktyg för att uppnå fördelningspolitiska effekter eller styra beteenden. Ett exempel på det är att regeringen Persson 2001 sänkte momsen på böcker. Syftet var att fler och nya samhällsgrupper skulle läsa mer. När sänkningen senare utvärderades kunde man se att försäljningen av böcker förvisso hade ökat, men inte till nya grupper – det var samma bokköpare som bara köpte mer. Den här reformen kostade skattebetalarna 1 miljard. Subventionen ligger kvar, för vilken politiker skulle vara intresserad av att höja priset på böcker?
Ett annat exempel är sänkningen av momsen på livsmedel, som även den klubbades igenom av en socialdemokratisk regering 1996. Reformen skulle gynna barnfamiljer och låginkomsttagare i en ekonomiskt svår tid. Det gjorde den naturligtvis, men Riksrevisionen har senare kunnat visa att reformen inte var kostnadseffektiv. Den var inte ett bra sätt att stärka köpkraften hos låginkomsttagare och barnfamiljer. År 2024 utgjorde nedsättningen av livsmedelsmomsen ett inkomstbortfall för staten på cirka 36 miljarder kronor årligen. För ungefär halva kostnaden för den reformen hade man kunnat uppnå samma effekt genom att i stället sänka skatten för de lägsta inkomstdecilerna.
När vi pratar om momsens undantagsnivåer är det nästan alltid ur ett konsumentperspektiv. Tyvärr diskuterar vi alltför sällan företagens kostnad för hantering av moms. En betungande regelbörda är en stoppkloss för till exempel mindre handelsföretag som vill växa. Detsamma gäller de avdragsregler som svensk momslagstiftning har för tjänstebilar och hantverksfordon. Regeringen har i sin klokskap tillsatt ett regelförenklingsråd som flaggat upp just sådana här frågor.
Regeringens fokus på stärkt konkurrenskraft under det svenska ordförandeskapet i EU bär också frukt. Här har ett brett arbete med att minska regelbördan för företag initierats. Inom momslagstiftningen är ambitionen att förenkla komplexa regler och eliminera regler som är föråldrade, särskilt med fokus på små och medelstora företag.
Herr talman! I samma anda – för att förenkla för småföretagare och minska regelbördan – ändrade regeringen tidigare i år omsättningsgränsen för momsbefrielse från 80 000 kronor till 120 000. Småföretagare är jobbskapare. Det borde vara varje politikers ambition att underlätta deras arbete, inte tynga dem, och att förenkla regler, inte införa nya.
Sammanfattningsvis: Det finns arbete att göra på momsområdet, både i Sverige och i EU, men tack vare den moderatledda regeringen pågår det gott arbete i en lovande riktning. När man har för avsikt att införa undantagsnivåer för fler varor och tjänster bör man alltid överväga om det är kostnadseffektivt, om det kommer att ha verklig effekt samt hur det påverkar företagens regelhanteringsbörda.
Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett bra anförande. Vi är relativt överens om momsfrågorna. Ledamoten lyfter många av de lustiga exempel som uppstått genom åren när man lappat och lagat. Vi brukar prata om skattereformen, men egentligen skulle man behöva göra en genomgripande momsreform också.
Jag vill ställa en fråga om en sak som ledamoten inte tog upp. Jag håller med om att momsbeskattningen kanske egentligen inte styr beteendet i den mån det skulle behövas, även om vi skulle vilja det. Ledamoten tog några exempel. Men om momsen får effekten att företag går omkull eller får sådana problem att det slutar med att de lägger av för att de tröttnar är det allvarligt.
Det här är precis vad som händer i hästnäringsverksamheten med den så kallade travmomsen. Vi är duktiga på att döpa olika momssatser på olika sätt. Denna momssats är väldigt märklig. Den grundar sig förvisso på en dom som avkunnats långt tidigare, men det är ju också en tolkningsfråga för vår myndighet, Skatteverket.
Detta drabbar både små företag och stora företag. Det har vandrat runt i domstolar och domstolsprocesser i många år. Nu har det landat i Högsta förvaltningsdomstolen. Min fråga är: Hur ser regeringen och Sverigedemokraterna på de här frågorna, och vilken dialog har ni fört med travnäringens organisationer och framför allt myndigheten för att komma förbi den här enormt besvärliga problematiken?
Herr talman! Tack så mycket för frågan! Det är en väldigt viktig fråga som Helena Vilhelmsson tar upp.
Jag har till exempel varit inbjuden till Kalmartravet där vi har diskuterat de problem som väldigt många hästägare inom travsporten har mött på grund av förändringen.
Det här är en fråga där jag håller med ledamoten. Den moderata gruppen har arbetat aktivt för att diskutera med till exempel Skatteverket om hur man ska förändra deras definition.
Hur regeringen ser på frågan är en fråga som ledamoten får ställa i en interpellation till ansvarigt statsråd. Jag kan bara uppskatta att ledamoten tar upp frågan. Den är väldigt viktig för väldigt många människor. Jag instämmer i att en förändring borde ske.
Herr talman! Jag ska definitivt kalla Niklas Wykman till kammaren för att fortsätta diskussionen.
Jag tycker att det är märkligt, trots allt det som vi vet har hänt. Vi har båda diskuterat detta och ställt frågor till Skatteverket. Vi har båda varit och besökt företag.
Det man säger i betänkandet är att trots att frågan har vandrat i lägre rättsinstanser, vandrat via Skatterättsnämnden och landat i Högsta förvaltningsdomstolen verkar det ändå som att myndigheten kanske inte kommer att acceptera det.
Myndigheten ändrar sin inställning till att man ska analysera domen i Högsta förvaltningsdomstolen och se hur man ska förändra sitt rättsliga ställningstagande. På något sätt är det som att Skatteverket tror att man står över Högsta förvaltningsdomstolen.
Det borde regeringen – och kanske ledamoten, vad vet jag – ha diskuterat med Skatteverket i sina dialoger. Annars vore det väl läge att ta upp det i regleringsbrev och instruktionsbrev. Jag tycker att det är ett mycket märkligt agerande av vår myndighet.
Herr talman! Det har talats väldigt mycket om myndigheter de senaste dagarna. Så länge det är en dom som vi väntar på har inte lagstiftaren egentligen så stora möjligheter att göra någon förändring. Vi måste ändå invänta domen.
Sedan får vi se hur det landar och om det förändrar någonting i hur myndigheterna bör tolka det. Först då kan man egentligen ta upp frågan för att se om det är någonting som vi kan göra här i kammaren. Vi tycker absolut att vi borde göra det för att återgå till tidigare ordning.