Fredrik Malm (L) svarade Anna Lasses i en replik om Förskolan i debatten ”Protokoll 2023/24:76 Onsdagen den 28 februari” den 28 feb 2024.
Anna LassesC· i en replikDet låter ju bra, men jag är fortfarande orolig. Man säger att kravet på digitalisering ska tas bort - fine, absolut! - och så är det starka restriktioner. Risken är att en massa huvudmän väljer att över huvud taget inte…Herr talman! Vi har nu att debattera förskolan och ett gäng motioner och yrkanden från inte minst allmänna motionstiden som utbildningsutskottet har satt tänderna i med flit och spänst i förskolans tjänst.
Herr talman! Tidigare generationer i Sverige har inte bara kämpat för att införa och bygga upp den svenska demokratin, parlamentarismen och de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Parallellt med detta har man också kämpat för att bygga en välfärdsstat i Sverige. Principen är att alla är med och betalar och att alla får ut något av välfärden när de behöver det. Det är den generella välfärdens principer.
Idén med detta är att vi när vi är väldigt unga och även väldigt gamla får ut mycket mer av välfärdssystemet eftersom vi då inte jobbar och betalar in skatt. Det är bland annat för att vi ska kunna gå i förskola, där grunden för det livslånga lärandet läggs. Vi växer som individer, vi växer socialt och horisonten för våra livsmöjligheter vidgas väldigt mycket av att gå i förskola.
Den svenska förskolan ska dock nu förstås mot bakgrund av den bredare utvecklingen i landet. I Sverige ser vi i dag inget mindre än en kunskapskollaps. Förra årets resultat i Pisamätningen var katastrofala med det största tappet i kunskapsnivåer vad gäller läsning och matematik sedan bottenåret 2012. Barn och unga spenderar alltmer tid vid skärmar och plattor och allt mindre tid framför böcker och pärmar. Resultatet har mycket riktigt blivit försämrad läsförmåga. Det är tydligt och direkt tragiskt att vi är ett bildningsland där färre kan läsa och att vi är ett land byggt av ingenjörer där färre kan räkna ordentligt. Det behövs mindre skärmtid i skola och inte minst förskola.
Skolverket skickade ut den nationella digitaliseringsstrategin på remiss förra året. I sitt remissvar konstaterar Karolinska institutet att skärmar riskerar att leda till sämre språkutveckling, försvåra inlärning och bidra till koncentrationssvårigheter. Lunds universitet konstaterar att för de allra yngsta är skärminteraktion bortkastad tid ur läro- och utvecklingssynpunkt. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterar att det saknas trovärdig och empirisk evidens för hur ökad användning av digital teknik i förskolan påverkar elevers kunskapsutveckling.
Det är mot bakgrund av detta regeringen har ålagt Skolverket att föreslå ändringar i förskolans läroplan och ta bort kravet på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Skolverket ska också föreslå ändringar om att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri och att när digitala lärverktyg används ska dessa pedagogiska metoder vara vetenskapligt belagda och evidensbaserade. Förskolan får också del av det riktade statsbidraget för att kunna köpa in facklitteratur och skönlitteratur till skolan.
Herr talman! Förskolan har också en väldigt viktig funktion för att barn ska kunna ta del av och se något annat än det som finns innanför lägenhetens eller husets fyra väggar där de bor. De kan få andra kompisar och andra perspektiv. Förskolan innebär ett miljöombyte som inte ska underskattas. Detta är särskilt viktigt för barn och ungdomar som är nyanlända och inte har bott i Sverige särskilt länge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
I Sverige finns i dag barn som exkluderas och kontrolleras genom exempelvis hederskultur. Möjligheten att gå i förskola innebär att de kan bända sig ur det sammanhang de befinner sig i och att de kan vidga sina vyer och exponeras för andra perspektiv. Detta är otroligt viktiga processer, särskilt för barn, och här spelar förskolan en nyckelroll.
De allra flesta barn i Sverige går i förskola. Det ska vi vara stolta över, för det tjänar vårt land väl. I ett internationellt perspektiv är Sverige här ett föredöme. Men bland barn med utrikes födda föräldrar, barn i utsatta områden och nyanlända barn är andelen barn som går i förskola avsevärt mindre. Därför fattade riksdagen beslut under förrförra riksmötet om att ändra i lagstiftningen och i bestämmelserna så att kommunerna nu mycket tydligare har en skyldighet att genom uppsökande verksamhet hitta de treåringar som inte är inskrivna i förskolan för att informera föräldrarna om vikten av att låta barnen gå i förskola. Många föräldrar känner kanske inte till hur det svenska välfärdssystemet fungerar eller känner oro som ny i Sverige. Här finns alltså en viktig informationsuppgift för våra kommuner.
Herr talman! När det gäller kunskap och kunskapsutveckling är barn från tre år upp till lågstadiet oerhört mottagliga för kunskap. Möjligheten att gå i en förskola med hög kvalitet, utbildade förskollärare, allsidig undervisning blandad med pedagogik, lek, mycket utomhusvistelse och så vidare ger därför en enorm hävstång för inlärning. Därför måste vi fokusera på att stärka den svenska förskolan ytterligare. Inte minst är det givetvis jätteviktigt att få fler behöriga förskollärare.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Jag tänkte prata om detta med skärmar. Jag håller med om att det är ett stort problem att många barn sitter väldigt länge framför skärmarna. Det tror jag att de allra flesta svenska föräldrar håller med om. Men samtidigt har skärmar en stor betydelse, inte minst för barn med särskilda behov.
Jag var på besök på en förskola i Sollentuna där man aktivt jobbar med digitalisering på ett bra, pedagogiskt sätt. Man har fått barn som tidigare inte har kunnat kommunicera att vara med i gruppen på ett helt annat sätt. Här har man verkligen använt skärmar på ett pedagogiskt sätt.
Om man går in och reglerar detta alltför mycket är jag orolig för att förskolor ska bli rädda för att använda detta där det verkligen behövs. Hur ser Fredrik Malm på detta?
Herr ålderspresident! Det Anna Lasses beskriver är något väldigt viktigt. I de fall där digitala verktyg verkligen kan göra väldigt stor skillnad - det kan handla om barn som har funktionsnedsättning eller annat - ska man självklart kunna använda digitala hjälpmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Som jag beskrev i mitt anförande tidigare innebär det uppdrag som regeringen har gett till Skolverket att kravet på att digitala lärverktyg ska finnas i förskolan ska tas bort - man ska alltså inte ha någon skyldighet att använda dessa verktyg. Uppdraget innebär också att föreslå ändringar för att vistelsen i förskolan i huvudsak ska vara skärmfri.
Detta innebär att man självklart kan använda digitala hjälpmedel i förskolan framöver, om det är vetenskapligt och empiriskt belagt att de fungerar. I de fall som ledamoten Lasses tar upp här bör de vara det. Om de är det bör man kunna använda dem; det ser jag som självklart. Jag tror inte att vi egentligen har några större åsiktsskillnader i den frågan.
Herr ålderspresident! Det låter ju bra, men jag är fortfarande orolig. Man säger att kravet på digitalisering ska tas bort - fine, absolut! - och så är det starka restriktioner. Risken är att en massa huvudmän väljer att över huvud taget inte köpa in digitala verktyg, för att man helt enkelt kan spara pengar på det. I så fall blir det svårare att använda digitala verktyg där det är relevant. Barn med särskilda behov är en sak, men det kan ju också användas som ett läromedel när man är ute i naturen, för att kunna slå upp blommor och så vidare. Det används på ett väldigt pedagogiskt och bra sätt i de allra flesta förskolor. Detta att barn skulle sitta framför skärmar på förskolor har jag faktiskt inte sett när jag har varit ute i verksamheten, utan det är just utifrån ett pedagogiskt perspektiv som man har använt detta.
Min oro över risken kvarstår. Vi kan också se att länder som exempelvis Singapore och Estland, som ligger i topp i Pisamätningarna, använder digitala verktyg ganska frekvent i undervisningen.
Är det verkligen inte en risk? Kommer regeringen verkligen att försäkra sig om att vi inte går bakåt i den digitala utvecklingen i vår iver att ta bort skärmarna ur förskolan?
Herr ålderspresident! Jag noterar att Centerpartiet först kommenterar regeringens digitaliseringspolitik med uttrycket "fine, absolut!". Därefter framstår det som att Centerpartiet befinner sig i någon sorts symbios med ett antal techoperatörer och producenter. Man är där hela tiden och fiskar: Är detta verkligen så bra?
Jag tror att Centerpartiet lite grann lever kvar i den debatt vi hade i Sverige när vi såg detta som höjden av modernitet och skulle ta pionjärkliv in i den nya tiden. För ett antal år sedan började man dock lyssna lite mer på vad hjärnforskarna, barnläkarna och andra sa. Jag tror att det har varit väldigt viktigt för Sverige, för det har gjort att vi nu - upplever jag - har en mer balanserad debatt med fler perspektiv. Vi ska inte bara rusa in i framtiden och kasta ut alla böcker för att vi tycker att det är omodernt, utan vi förstår nu vikten av att ha papper och penna och att man knäcker läskoden på ett bättre sätt med analoga metoder än med digitala.
När det gäller barn som har väldigt stora funktionshinder och till exempel har rätt till assistans behovsprövas det, så att de ska få särskilt stöd. Att vi nu ändrar i de digitaliseringsstrategierna ska självklart inte gå ut över de barn som behöver det allra mest.