TREDJE VICE TALMANNEN höll ett anförande om Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv i debatten ”Protokoll 2023/24:63 Onsdagen den 31 januari” den 31 jan 2024.
Jag räknade, och det sades "ordförande" fem gånger. Det är talman här i kammaren. Jag brukar inte poängtera detta, men nu gjorde jag det eftersom det var så frekvent.
Fru talman! Jag har precis lyssnat till Johanna Hornbergers anförande. Ledamoten lyfte fram att regeringen verkligen prioriterar frågan om dricksvatten och höjd beredskap. Men verkligheten ser något annorlunda ut.
Det är kommunerna som är huvudmän för vattenförsörjningen i Sverige. Och precis som när det kommer till välfärden är frågan om vatteninfrastrukturen en stor utmaning för våra kommuner, givet det ekonomiska läget med hög inflation och det faktum att regeringen inte har räknat upp statsbidragen för att täcka de kostnadsökningar som kommunerna har.
Vi har också lyssnat på andra företrädare för Moderaterna som i ganska högt tonläge pratat om vikten av höjd beredskap men där fokus ligger på att den enskilde ska höja sin beredskap. Och det läggs mycket tryck på vikten av höjd beredskap när det kommer till kommuner och andra myndigheter. Men regeringen verkar inte vilja ta något ansvar själv.
Min fråga till ledamoten är: Hur planerar Moderaterna att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser för att genomföra de nödvändiga investeringarna i vatteninfrastrukturen och upprätthålla beredskap med tanke på den nuvarande ekonomiska belastningen som inflation och otillräckliga statsbidrag innebär för kommunerna?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för frågan. Det är en fråga som debatteras relativt ofta i denna kammare - resurserna till kommuner och regioner - särskilt i ljuset av den inflation som har varit och den belastning och utmaning som det innebär för de flesta delarna av vårt samhälle.
Denna regering har tillfört resurser till kommuner och regioner. Det innefattar en rad olika saker. Och precis som ledamoten nämner faller en stor del av ansvaret för beredskapen när det gäller dricksvattnet på just kommunerna. Och som ledamoten redogör för är kommunerna också huvudman för vattenförsörjningen till medborgarna.
Med detta sagt har jag inte mer att tillföra än att jag vet att det flera gånger i denna kammare har framförts att tillräckliga resurser, som kan göras i det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i, ändå avsätts till kommuner och regioner för att kommunerna med sin självbestämmanderätt ska kunna avgöra i vilken takt de genomför de beredskapsåtgärder som de behöver genomföra i förhållande till annan välfärd och uppgifter som åligger kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av EU:s nya dricks-vattendirektiv
Fru talman! Jag tackar Johanna Hornberger för svaret. Men vi måste ändå kunna vara överens om att resurserna från staten till kommuner, och regioner för den delen, är otillräckliga. Vi ser effekterna av statens budget när det kommer till välfärden och till sjukvården. Det är väl uppenbart att staten inte finansierar välfärden fullt ut.
När det finns otillräckliga resurser i kommunerna, och om fokus ska vara på att stärka beredskapen och trygga vattenförsörjningen, är det då Moderaternas uppfattning att kommunerna får dra ned ännu mer än de redan gör på skolan och på äldreomsorgen? Eller hur ska detta gå ihop?
Man hade kunnat välja att prioritera annorlunda och inte sänkt skatten för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Man hade kunnat göra som vi har föreslagit och infört en bankskatt som hade kunnat dra in 10 miljarder kronor ytterligare till staten och sett till att trygga de ekonomiska förutsättningarna och därmed också förutsättningarna för kommunerna att faktiskt klara beredskapskraven som regeringen säger är så viktiga men inte följer upp med tillräckliga resurser.
Herr talman! Vi kan inte vara överens om detta scenario. Min uppfattning är att regeringen tillför goda resurser till regioner och kommuner. Det ekonomiska läget är ansträngt. Det vet vi, och det är ett känt faktum för oss alla.
Jag menar att det finns kommuner som har en god ekonomisk förvaltning och som tar höjd för olika saker och prioriterar i det läge som vi nu befinner oss i och därför faktiskt klarar av sin uppgift, att se till att de har en hög kvalitet i välfärden och också i den takt som ekonomin tillåter tar stora steg framåt för att förbereda och stärka vår beredskap. Det gäller även vattenförsörjningen.
