Johanna Haraldsson (S) om Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Johanna Haraldsson (S) höll ett anförande om Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i debatten ”Protokoll 2023/24:49 Torsdagen den 14 december” den 14 dec 2023.
Fru talman! Hissen störtade 20 meter, och fem personer dödades. Olyckan på en byggarbetsplats i måndags är den värsta på svensk arbetsmarknad på decennier. Den yttersta konsekvensen av dålig arbetsmiljö på våra arbetsplatser är att människor dör. År 2023 kommer att bli det dödligaste året sedan 2011. Varje fall är en tragedi.
På Arbetsmiljöverket menar man att de flesta arbetsplatsolyckor beror på bristfälliga riskanalyser och riskbedömningar - att de inte görs eller att de inte görs tillräckligt ofta. De flesta av dessa dödsfall hade kunnat förebyggas om arbetsgivaren hade uppfyllt sina skyldigheter enligt lagen.
Det här gör att det blir uppenbart att det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste stärkas på våra arbetsplatser. Det måste straffa sig att inte göra riskbedömningar och att inte följa lag och föreskrifter om det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet.
Utredningar pågår, och det är givetvis för tidigt att säga något om orsak och ansvar vid måndagens olycka. Men statistiken över dödsolyckorna visar att de allra farligaste arbetsplatserna finns inom byggbranschen. Därför behöver ett helhetsgrepp tas om arbetsmiljön, riskerna och det förebyggande arbetet just i byggbranschen.
Fru talman! Det är också en bransch som är hårt pressad av arbetslivskriminalitet och av oseriösa och direkt kriminella aktörer som inte följer kollektivavtal, som systematiskt bryter mot arbetsmiljölagen och som gör sig skyldiga till ekonomisk brottslighet och människohandel. De gör det näst intill omöjligt för företag som vill göra rätt för sig att konkurrera. Det sätter press nedåt på villkor och arbetsmiljö i hela branschen.
Arbetslivskriminaliteten har dock inte stannat innanför grindarna på byggarbetsplatserna. Den är ett utbrett problem på svensk arbetsmarknad.
År 2018 gav den socialdemokratiska regeringen i uppdrag till flera myndigheter att samverka för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Sedan dess har polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och ytterligare sex myndigheter gjort gemensamma kontroller och utvecklat arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten.
År 2022 inrättades de första a-krimcentren i Sverige, och samma år tog den socialdemokratiska regeringen fram en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. Det är 45 åtgärder som ska göra att det blir svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Att få stopp på brottslighet och illojal konkurrens på arbetsmarknaden kommer att kräva mycket av samhället, och arbetet behöver stärkas ytterligare. Därför prioriterar vi socialdemokrater i vår budgetmotion att höja anslaget till Arbetsmiljöverket med ytterligare 50 miljoner. På det sättet kan man klara av att bemanna alla a-krimcenter och förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, men utan att myndighetens inspektionsverksamhet påverkas och drabbas av besparingar.
I Sverige har vi en oerhört bra arbetsmiljölagstiftning som, om den följdes till punkt och pricka, skulle ge alla löntagare en bra och hälsosam arbetsmiljö. Ingen skulle behöva dö eller bli sjuk av sitt arbete. Ändå dör en person varje vecka på jobbet. Tusentals arbetsskador anmäls varje år, och antalet sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa ökar. Kvinnor i välfärdsyrken är särskilt drabbade av stressrelaterad ohälsa. Arbetssituationen är för många ohållbar, och obalansen mellan krav och resurser gör människor sjuka.
Socialsekreterare, undersköterskor, barnskötare och lärare behöver fler kollegor, inte färre, för att kunna se varje barn, ta hand om våra äldre och ge god vård. Tillräckliga resurser till kommuner och regioner är avgörande, inte enbart för välfärden i sig utan också för att göra det möjligt att skapa en bra arbetsmiljö för de anställda.
Regeringen skapar nu genom underfinansiering av regionerna en sjukvårdskris som minskar människors tillgång till vård och riskerar att öka vårdköerna. Men den riskerar också att leda till ökad ohälsa bland de anställda som blir kvar när kollegor nu sägs upp. Vi socialdemokrater prioriterar därför i vår budgetmotion över 10 miljarder mer i tillskott till välfärden.
Resurser är viktigt för att inte fler ska bli sjuka av stress, men arbetsgivarna behöver också växla upp det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Enligt föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö ska arbetsgivaren "se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet."
Om man verkligen hade följt kraven i OSA-föreskriften och åtgärdat brister i arbetsmiljön, såsom hög arbetsbelastning, är jag övertygad om att den stressrelaterade ohälsan hade minskat.
Människor dör i förtid av stressrelaterad ohälsa. Nollvisionen utökades 2020 från att enbart handla om att ingen ska dö på jobbet till att även handla om att ingen ska dö av jobbet. Detta kräver att arbetsgivare tar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på minst lika stort allvar som den fysiska. Det är också därför vi socialdemokrater vill att Arbetsmiljöverket ska ha möjlighet att utdöma sanktionsavgifter även för arbetsgivare som inte följer OSA-föreskrifterna eller som inte jobbar systematiskt med arbetsmiljön.
Fru talman! Som jag tidigare har sagt har vi en arbetsmiljölag och tillhörande föreskrifter som är oerhört tydliga och som sätter människan i första rummet. Arbetsgivaren har hela ansvaret och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren drabbas av ohälsa eller olycksfall.
Men för att vi ska vara säkra på att lagar och regler följs krävs uppföljning och kontroll. Arbetsmiljöverkets inspektioner spelar stor roll för att upprätthålla det livsviktiga arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser. Men inspektörerna besöker endast en bråkdel av alla arbetsplatser under ett år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
För att arbetsmiljöarbetet ska fungera bra krävs lokalt engagemang på arbetsplatsen, från både arbetsgivare och arbetstagare. Här spelar skyddsombuden en livsviktig roll som företrädare för sina arbetskamrater. De har till och med möjlighet att stoppa arbetet på sin arbetsplats om det finns risk för att människor blir sjuka eller skadar sig.
Att vara skyddsombud innebär dock att man måste våga vara lite obekväm, kunna ifrågasätta chefens beslut och vara en stark röst för bättre arbetsmiljö. Det är en position som kräver kunskap, erfarenhet och stöd för att man ska kunna göra ett bra jobb och stå på sig även om man blir utsatt för påtryckningar eller riskerar repressalier. Fackföreningsrörelsen ger detta stöd genom utbildning och rådgivning och kan företräda skyddsombudet om hon hindras i sitt arbete.
På arbetsplatser där facket har medlemmar men det inte finns någon skyddskommitté kan ett regionalt skyddsombud utses. Det handlar om personer med lång erfarenhet av arbetsmiljöarbete på andra, ofta liknande arbetsplatser. De regionala skyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen samma befogenheter som lokala skyddsombud.
Många små arbetsplatser, fler otrygga anställningar och lägre organisationsgrad får effekter på arbetsmiljöarbetet. Allt fler arbetsplatser är små och har inte ett lika väl fungerande skyddsarbete som många av de större arbetsplatserna. Här spelar de regionala skyddsombuden en avgörande roll.
Vi socialdemokrater vill att man ska ge de regionala skyddsombuden möjlighet att besöka fler arbetsplatser för att stödja arbetsmiljöarbetet. Efter att verksamheten utvärderats på initiativ av riksdagen konstateras att den regionala skyddsombudsverksamheten är kostnadseffektiv och bidrar till bättre arbetsmiljö, särskilt på små arbetsplatser.
Därför föreslår vi socialdemokrater återigen utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden till alla arbetsplatser med kollektivavtal, samtidigt som vi i vårt budgetförslag skjuter till 20 miljoner för verksamheten.
Mer behöver göras för att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Vi socialdemokrater har flera förslag på skärpta regler och vill stärka skyddsombudens roll. Vi vill också öka kontrollen på arbetsplatserna med fler arbetsmiljöinspektörer och med de regionala skyddsombuden.
Engagemanget för arbetsmiljöfrågorna verkar det inte vara något fel på i denna debatt eller från regeringspartiernas sida. Men man behöver göra mer än bara prata. Det är dags att börja leverera på arbetsmiljöområdet för att förhindra att löntagare blir sjuka eller dör av jobbet.
(Applåder)
