Helena Gellerman (L) svarade Per Bolund i en replik om (forts. från § 10) Kommunikationer (forts. TU1) i debatten ”Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 december” den 13 dec 2023.
Per BolundMP· i en replikSom det ser ut är detta min sista debatt i den här kammaren, och då vill man ju att den ska vara så länge som möjligt. Därför tänkte jag att jag tar en replik till. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer Det…Herr talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Man måste kunna lita på att man kommer fram till sitt jobb och att gods kommer fram i tid. Vi liberaler ser transportsystemet som en helhet, och vår grundfråga är: Hur ska vi effektivt kunna resa och frakta gods från dörr till dörr? Här är en smidig samverkan mellan de olika trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart oerhört viktig, och alla trafikslag i denna mix är viktiga.
Om vi börjar med väg och järnväg innehåller regeringens budget 2024 en fortsatt stor satsning på underhåll och nyinvesteringar i järnväg och väg. Ett extra fokus har lagts på vägunderhåll, där det görs en extra satsning på 300 miljoner plus 100 miljoner som satsas specifikt på stöd till operatörer av enskilda vägar. Detta behövs för att börja beta av den underhållsskuld, inte minst på nätet av mindre vägar, som försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter.
Liberalerna drev på för att projektet med nya stambanor för höghastighetståg skulle stoppas och de pågående delprojekten ses över. Orsaken var den dramatiska kostnadsökningen från ursprungligen 120 miljarder, när Alliansen stod bakom projektet, till närmare 400 miljarder. Detta trängde undan andra viktiga satsningar, som Norrbotniabanan, två nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås och ett flertal andra projekt. Av de tre pågående projekten är Ostlänken nu igång, och Trafikverket förhandlar med berörda kommuner och regioner om nya sträckningar på sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Samtidigt utgjorde projektet med nya stambanor för höghastighetståg ett varnande exempel när det gäller kostnadsökningar, och därför har regeringen tillsatt en utredning om hur vi kan få fram bättre, mer rättvisande kostnadsunderlag i tidiga skeden i projekten, så att vi politiker får bättre underlag för beslut. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna prioritera rätt och få så mycket infrastruktur som möjligt för skattebetalarnas pengar.
Det är lätt att tänka att bara vi satsar mer pengar får vi nya vägar och järnvägar. Men den ökade satsningen på vårt väg- och järnvägsnät och teknikskiftet i transportbranschen ställer stora krav på kompetensförsörjningen. Utan människor med rätt utbildning blir det inget. Det är därför viktigt att utbildningssektorn, näringslivet och staten samverkar för att klara transportsystemets kompetensutmaningar och att vi också använder globala företag för att bygga ut, så att vi får en större kompetensbas att jobba från.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp då överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar till målen med någon procent.
Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transportområdet är elektrifieringen av våra vägtransporter prioriterad för Liberalerna, för att sänka utsläppen men också för att frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.
Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna anser att bristen på laddinfrastruktur medför en stor risk för att företag och privatpersoner inte väljer en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna fordon.
I budgeten 2024 görs därför ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det anslås 4 ½ miljard för stöd till inköp av ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och ett nytt stöd på 1,6 miljarder har införts för inköp av lätta lastbilar. Det satsas 500 miljoner på skrotningspremier för den som samtidigt köper en ny elbil. Samtidigt satsas 5,3 miljarder på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas närmare 12 miljarder på vägtransporternas omställning under den närmaste treårsperioden.
För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen eftersom biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget och sjöfarten.
Flyget har en väldigt viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Flygets klimatomställning pågår med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram ett elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen - vi ser att biobränslena inte kommer att räcka - sker 2027-2029. Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats, och i Skellefteå finns en utbildning för trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi måste alla se och stödja den fantastiska omställning som sker just nu. Totalförsvaret, den allmänna beredskapen samt klimatomställningen med den ljusa framtid den innebär för flyget, inte minst i Sverige, ställer stora krav på vår flyginfrastruktur. Regeringen höjer därför ersättningen till de icke-statliga flygplatserna till 298 miljoner för respektive år 2024-2026.
Vi liberaler tror på flygets viktiga funktion i samhället och vill att Sverige fortsatt ska ha en framskjuten position inom flygets klimatomställning. Vi vill därför se en fortsatt satsning på forskning och innovation avseende fossilfritt flyg, inte minst elflyg. Vi vill samtidigt bevara Bromma då flygplatsen har en viktig funktion att fylla som nav i Sveriges inrikesflyg och för utvecklingen av elflyg.
Av den internationella godsfrakten går 90 procent via sjöfarten. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Regeringen har därför startat ett arbete med att se över regelverket för sjöfarten för att öka inflaggningen till Sverige och se över kostnadsbilden. Detta är viktigt inte minst för beredskapen i Sverige och för att vi ska ha denna kompetens. Två nya isbrytare utvecklas för att sjöfartens person- och godstransporter ska fungera även på vintern. Priserna på en resa till Gotland har ökat - de måste ligga på en rimlig nivå. I höstbudgeten avsatte regeringen därför resurser för att hantera ökningen av bränslepriserna.
Sverige måste ligga i framkant i digitaliseringen, inte minst för att klara vår konkurrenskraft. Sverige har glädjande nog fått en egen Chat GPT på svenska, som är baserad på svenska värderingar. I går kunde vi höra hur man nu försöker applicera den på svensk välfärd och se hur administrationen inom bland annat sjukvården kan underlättas. Detta tycker jag är väldigt glädjande.
Regeringen har också tillsatt en AI-kommission för att driva på för att vi på ett bättre sätt ska kunna utnyttja potentialen med AI i Sverige. Ledamöterna i kommissionen representerar olika sektorer och är väl förankrade i den snabba utveckling som sker när det gäller AI. Jag har goda förhoppningar om att vi nu ska kunna få ett ökat driv på AI-området.
Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar minskar. För att stärka utbyggnaden av bredband ökar vi anslagen med 300 miljoner kronor.
Slutligen: Den stora infrastrukturhändelsen under 2024 är framtagningen av propositionen för den nationella infrastrukturplanen 2026-2037. Det råder ett stort behov av en lång rad förstärkningar i infrastrukturen, inte minst när det gäller Norrbotniabanan och två nya spår Göteborg-Alingsås för att klara den gröna omställningen och även för att möta totalförsvarets behov av en utbyggd infrastruktur i öst-västlig riktning genom Sverige.
Herr talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs, och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Herr talman! Som det ser ut är detta min sista debatt i den här kammaren, och då vill man ju att den ska vara så länge som möjligt. Därför tänkte jag att jag tar en replik till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det är lite roligt att höra ledamoten Helena Gellerman hänvisa till Norrbotniabanan. Det är värt att påminna om att om alliansregeringen inte hade stoppat Norrbotniabanan hade den varit färdigbyggd långt tidigare än vad som nu blir fallet. Även där kan man alltså se ett hattande fram och tillbaka, där man först säger kör och sedan stopp. Nu är man för att köra igen.
Men det var inte detta min fråga skulle handla om, utan den handlar om klimatet. Vi har precis i dag sett att det har slutits ett avtal i Dubai där världens länder har kommit överens om att man ska bort från de fossila bränslena. Det har Sverige nu skrivit under på. Vi har också skrivit under på att det ska ske skyndsamt. Att det ska göras de närmaste åren är avgörande, inte minst tiden fram till 2030. Det är också detta som står i överenskommelsen.
Men samtidigt - innan bläcket på dokumentet ens hunnit torka och miljöministern klivit av flyget - kommer den här regeringen att gå i rakt motsatt riktning mot vad man har skrivit under på i Dubai. Man kommer nämligen att riva upp reduktionsplikten, vilket kommer att öka utsläppen kraftigt. Man kommer än en gång att öka fossilsubventionerna kraftigt. Detta gör att transporternas utsläpp enligt riksdagens utredningstjänst kommer att öka med 50 procent från ett år till ett annat på grund av aktiva politiska beslut från regeringen. Det gör också att man inte kommer att kunna nå det mål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom, nämligen att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030.
Det ser också ut som att man med denna politik inte heller kommer att kunna nå EU:s mål, som Sverige har ett åtagande att klara, eller för den delen Parisavtalet, som Sverige också skrivit under.
Min fråga till Helena Gellerman, som ju representerar samma parti som miljöministern, är: Hur ska det kunna finnas någon trovärdighet för Liberalerna, för regeringen eller för Sverige när man säger en sak och sedan gör en annan? Det är ju detta man nu gör i svensk politik.
Herr talman! Tack, Per Bolund, för frågan, och tack för att jag får möjlighet att ta en av de sista debatterna med ledamoten!
Jag tycker att det var synd att man inte fortsatte utvecklingen av Norrbotniabanan, men i det läget visste man inte heller vilken enorm expansion det skulle bli i Norrbotten när det gäller klimatomställningen.
Jag kan dock ställa en motfråga med tanke på att ledamoten satt som minister i den förrförra regeringen. Hur kom det sig att man då inte satsade på sträckan Göteborg-Alingsås, som ju är en av de viktigaste sträckorna? Det handlar om gods som kommer med sjöfart och lyfts över på järnväg. Det är en mycket klimatpositiv form av transporter. Varför drev man inte detta hårdare, så att Göteborgs hamn skulle kunna lyfta över ännu mer gods på järnväg?
När det gäller klimatet kan jag konstatera att Riksrevisionen har gått igenom reduktionsplikten och säger att den inte var genomförbar. Den följde inte heller de premisser som låg på bordet när regeringen tog beslutet. Jag var själv med och förhandlade om reduktionsplikten. Jag trodde inte på att man skulle kunna rampa upp produktionen av biodrivmedel i den takt som krävdes för det som Miljöpartiet och andra partier drev på att man skulle ha som slutmål 2030. Det skulle innebära att vi skulle få kraftigt ökade bränslepriser. Det var inte enligt det förslag som låg på bordet. Men nu blev det ju ett annat beslut där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Låt mig också konstatera att Riksrevisionen har sagt att den nuvarande regeringen är den regering som med sina åtgärder ligger närmast att nå målen 2045. Vi har gjort mycket, och vi kommer att göra ännu mer. Med de åtgärder som nu ligger på bordet är vi den regering som ligger närmast att nå målen till 2045.
Herr talman! Jag vill börja med att rätta till några frågetecken och tveksamheter i det som Helena Gellerman just sa.
Det stämmer att den förra regeringen, som jag satt i, inte satsade på järnvägen. Jag kan upplysa ledamoten om att det var för att vi samverkade med Liberalerna. Miljöpartiet gjorde allt för att vi skulle öka infrastruktursatsningarna, framför allt på järnväg, men Liberalerna gjorde allt för att vi skulle skära ned så mycket som möjligt och hålla nere pengarna för järnväg. Om Helena Gellerman menar att det satsades för lite på järnväg under den tiden får hon nog ta det med Mats Persson, som var den som från Liberalernas sida förhandlade med den rödgröna regeringen.
Jag vill också rätta det som Helena Gellerman påstår att Riksrevisionen säger om reduktionsplikten. Riksrevisionen säger tvärtom att den är ett effektivt verktyg, och om man tar bort reduktionsplikten måste man ha ett alternativ om man vill nå målen. Något sådant alternativ har inte regeringen.
Jag vill ställa ytterligare en fråga till Helena Gellerman. Det finns ju tre olika vägar man kan gå om man vill minska utsläppen från transporter. Man kan byta drivmedel från fossilt till el eller biodrivmedel, man kan minska transportbehovet och man kan gå över till andra färdmedel. På alla dessa områden går regeringens politik i totalt fel riktning.
Reduktionsplikten har vi redan talat om. Biodrivmedel kommer alltså inte att vara en del av lösningen med regeringens politik. Elektrifieringen går bakåt, för man har tagit bort elbilsbonusen. Det går alltså långsammare än det gjorde tidigare. Trafikverket säger också att även om varenda bil som såldes från och med nu skulle vara en elbil kommer man inte att nå målet till 2030. Och när det gäller övergång till andra färdmedel vill jag säga: Är det fullt på spåren och man inte vill investera i nya spår är det väldigt svårt att få till en sådan övergång.
Jag förväntar mig ett svar. Vad är regeringens lösning för att faktiskt nå inte bara 2045-målet utan också 2030-målet? Det Helena Gellerman hänvisar till är ju inte regeringens politik utan att en del industriprojekt har kommit vidare, och därför kan man i en kalkyl säga att man är närmare 2045-målet. Men hur ska utsläppen kunna minska med 70 procent till 2030? Vilket är svaret?
Herr talman! Per Bolund vet att både jag och Mats Persson deltog i diskussionen om nya stambanor. Vi var väldigt positiva till ny järnväg. Däremot höll vi emot när det gällde nya stambanor eftersom kostnaden för nya stambanor har gått från 120 miljarder till 400 miljarder. Det gjorde att vi tryckte undan bland annat ökade satsningar riktade mot Norrbotniabanan, att bygga Göteborg-Alingsås, att satsa på Inlandsbanan och sträckorna Stockholm-Oslo och Göteborg-Oslo.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vi måste förstå den enorma kostnadsökningen för nya stambanor. Det är mer än tre gånger de ursprungliga pengarna. Det var detta vi var emot. Vi var inte emot andra satsningar på järnvägen. Men vi höll emot, för vi såg att vi med dessa pengar hade kunnat satsa på väldigt många andra sträckor i Sverige.
Sedan vill jag ta upp detta med borttagandet av elbilsbonusen. Precis som jag sa i mitt anförande satsar vi på ellastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, och vi satsar också på ett nytt stöd som den förra regeringen inte hade lagt in, nämligen på lätta lastbilar. Vi vill hjälpa till i den initiala fasen när man ska gå över till eldrivna fordon.
Däremot ska inte staten vara där och subventionera när över 50 procent av de bilar som säljs är laddbara. Att sedan försäljningen har gått ned är i mycket kopplat till det allmänna ekonomiska läget. Om man inte har råd med hyran och sådant kan man inte heller satsa på en ny bil.
Slutligen, vad gäller reduktionsplikten vet ledamoten att Liberalerna också var positiva till den. Vi ville ha den på en lägre nivå och inte den som det sedan blev. Men vi ser att biodrivmedel är en viktig del för framtiden.