Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Ludvig Aspling (SD) om Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Ludvig Aspling (SD) höll ett anförande om Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl i debatten ”Protokoll 2023/24:26 Onsdagen den 8 november” den 8 nov 2023.

Fru talman! Jag tänkte börja med att säga något om hur propositionen kom till och varför den ser ut som den gör. Förslaget är inte något alexanderhugg som drastiskt kommer att minska migrationen till Sverige, men det är ett par viktiga bitar i ett större paket av åtgärder som vi kommer att genomföra under mandatperioden.

De förslag som berörs i sak är skärpta krav för att ta hit anhöriginvandrarare för vissa personer, höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning, färre som omfattas av undantaget från försörjningskravet vid anhöriginvandring och begränsade möjligheter att bevilja uppehållstillstånd av så kallade humanitära skäl.

Anledningen till att frågorna har bakats in i en proposition är att de redan till stor del har varit utredda i den så kallade Migrationskommitténs betänkande. Det döptes till det minst sagt ironiska namnet En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det här var naturligtvis ironiskt eftersom betänkandet inte hann bli en proposition innan Socialdemokraterna började montera ned förslagen. Så långsiktigt var det.

Tidöpartierna var dock överens om att införa de ändringar som vi pratar om i dag redan före regeringsbildningen. Vi hade gemensamma reservationer om detta i tidigare betänkande, så det var enkelt att få propositionen på plats.

Förslagen motsvarar ungefär också det som Socialdemokraterna med sin vanliga förmåga till ärlighet försökte marknadsföra som EU:s miniminivå en gång i tiden. Det var under den tillfälliga lagen. På den punkten är det viktigt att vi är tydliga, nämligen att förslagen inte tar Sverige i närheten av någon miniminivå. Betänkandet motsvarar inte 5 procent av de reformer som vi kommer att genomföra under mandatperioden. Till de debattörer som spiller krokodiltårar under debatten kan jag bara säga: You ain't seen nothing yet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Förslagens materiella innehåll ska jag naturligtvis säga något om. För det första skärps kravet på att vara anknytningsperson, alltså att hämta hit en anhörig när man har tillfälligt uppehållstillstånd. Den nuvarande ordningen i 5 kap. 3 § och 3 a § i utlänningslagen stadgar att en sådan person ska ha välgrundade utsikter att beviljas ett uppehållstillstånd under längre tid. Det kommer att förändras och i stället hänvisa till ett varaktigt uppehållstillstånd. Det senare motsvarar ordalydelsen i återföreningsdirektivet. Syftet med det är att den svenska lagen på det sättet tydligare ska följa den europeiska praxisen. Den skrivningen är mindre generös än den som gäller i dag.

För det andra kommer en ny regel att införas som innebär att Migrationsverket får möjlighet att vägra familjeåterförening när den personen som kommer till Sverige är under 21 år. Som alla förstår är det här till för att motverka den omfattande människohandel som förekommer i framför allt Mellanöstern, där kvinnor i praktiken säljs som handelsvara och Sverige på grund av migrationen från dessa områden har blivit en del i detta. Propositionen uttrycker det inte riktigt på det sättet, men det är vår uppgift i debatterna att vara raka och ärliga och säga precis vad som händer.

För det tredje kommer personer som är alternativt skyddsbehövande, det vill säga personer som inte har några personliga skyddsskäl, inte längre att kunna kringgå försörjningskravet när de vill hämta hit en anhörig genom att lämna in en ansökan inom tre månader från det att de har fått ett uppehållstillstånd. Här hade vi naturligtvis velat se ett totalstopp för anhöriginvandring för dessa kategorier, vilket EU-rätten tillåter. Men Tidösamarbetet är en kompromiss mellan flera partier, och vi har inte varit helt överens på alla punkter.

Sist men inte minst tas möjligheten till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter bort och ersätts med en regel om synnerligen ömmande omständigheter, vilket betyder att det ska krävas betydligt starkare skäl för att få uppehållstillstånd på den grunden. Även på den här punkten är det en återgång till en ordning som till och från redan har varit gällande rätt i Sverige under många år. Regeln har varit skakig, minst sagt. Men till de debattörer som i tidigare anföranden har sagt att konsekvensanalyserna brister och att de inte vet vad förslaget kommer att innebära kan jag säga att det finns praxis att luta sig mot när regeln har varit gällande rätt. Det står till och med i betänkandet.

Låt mig gå över till reservationerna. Vad har oppositionen att säga om allt detta? Det finns två reservationer, alltså motförslag, från Centern, Vänstern och Miljöpartiet. Här finns i vanlig ordning en del intressanta saker att läsa. Vi kan börja med de rena faktafelen från Vänstern och Miljöpartiet, som i sin reservation skriver att "familjeåterförening är en grundläggande rättighet". Det är alltså inkorrekt, och det framgår glasklart i både Europadomstolens och EU-domstolens praxis att familjeåterförening specifikt inte är en grundläggande rättighet. Sverige har alltså all rätt att ställa upp försörjningskraven, som vi gör i och med de regeländringar som genomförs i dag. Det finns dessutom inom den internationella rätten gott om utrymme om att skärpa försörjningskraven ytterligare, och det finns utredare som tittar på detta redan nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

En genomgång av praxisen finns dessutom på sidan 19 i propositionen, och den är skriven på fullständigt begriplig svenska. Den är inte ett dugg svår att läsa. Där hänvisar vi till ett antal fall, bland annat Konstatinov mot Nederländerna, Haydarie m.fl. mot Nederländerna och Mugenzi mot Frankrike - plenimål som man alltid pratar om vad gäller dessa regler. Men som vanligt är det väl för mycket begärt att Vänstern och Miljöpartiet ska läsa igenom propositionen innan de skriver sina reservationer. Jag vet inte; det kan vara ett tips för framtiden.

Det andra argumentet som framförs mot förslaget är att det kommer att göra integrationen svårare. Här tror jag helt enkelt att vi får vara överens om att vi inte riktigt är överens. Vi tolkar begreppet integration olika. Miljöpartiets och Vänsterns syn på integration är ungefär att ju mer förmåner, ju mer bidrag, ju fler anhöriga, ju fler migranter i allmänhet som ett land tar emot, desto bättre är integrationen, och motsatsförhållandet är att ju färre som kommer, desto sämre är integrationen. Om det leder till att kriminella klaner kan ta över hela bostadsområden eller att det finns ett enormt utanförskap kulturellt och ekonomiskt med storskalig arbetslöshet, bidragsberoende och så vidare spelar ingen roll. Integration är ett mått på förmåner, inte ett mått på egen ansträngning eller hur väl en person faktiskt klarar sig på arbetsmarknaden. Där får vi helt enkelt agree to disagree.

Sist men inte minst har vi Socialdemokraterna. De lägger sig platt i betänkandet och har inget eget förslag. Det tackar jag för. Mycket bra! Mer av detta!

Det som dock är lite märkligt är att Socialdemokraterna verkar ha svårt att bestämma sig för vad de egentligen tycker, till exempel vad gäller en av reglerna som förändras, nämligen den humanitära skyddsgrunden. Den har vi debatterat flitigt i dag. Där har alltså Socialdemokraterna haft fem olika ställningstaganden sedan 2016. Först hade de en åsikt före 2016, det vill säga under migrationskrisen. Sedan genomfördes en klar förbättring i och med den tillfälliga lagen. Jag ska absolut inte klaga på den lagen, utan den var bra. Men det var ett annat ställningstagande. Sedan ställde sig S bakom ett förslag i Migrationskommitténs betänkande, och sedan ändrade de sig igen när betänkandet skulle bli en proposition. Till sist ändrar de sig igen genom att ställa sig bakom vårt förslag i dag. Fem olika ståndpunkter på sju år. Det tror jag är något slags rekord i Sveriges riksdag. Rätta mig gärna om det finns ett värre exempel!

Mot den bakgrunden är det lite märkligt. Man kan med rätta fråga sig vad det beror på. Vad sjutton är det här? Hur ska man tolka det?

Svaret på den frågan är antagligen att Socialdemokraterna bara har en migrationspolitik när de är i opposition. Men när de väl får chansen köper de sitt stöd genom att lämna över den här frågan till Miljöpartiet och sedan passivt titta på medan Miljöpartiet orsakar totalt kaos i Sverige. Det är naturligtvis den charaden vi kommer att få se mer av under den här mandatperioden. Socialdemokraterna lägger sig platt för regeringen nu i väntan på att sedan lägga sig platt för Miljöpartiet om vänsterpartierna, gud förbjude, skulle vinna nästa val.

Replikskiftet · 4 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Fru talman! För att korrigera några faktafel i Ludvig Asplings anförande tänkte jag läsa upp en text från Röda Korset om barns rätt till sina föräldrar och rätten till ett familjeliv, som finns fastslagen i folkrätten:

"Principen om familjens enhet fastslogs första gången 1948 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Sedan dess har det bekräftats i flera konventioner att familjen har rätt till samhällets och statens skydd. Rätten till familjeliv skyddas bland annat i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 7). Den internationella humanitära rätten framhåller även staternas skyldighet att bevara familjens enhet och återförena familjer som splittrats på grund av väpnade konflikter."

Fru talman! Det är just det vi pratar om i dag, familjers rätt att återförenas när de splittrats på grund av väpnade konflikter, för det är flyktingar från krig som vi pratar om i dag. Det är deras rätt till familjeåterförening som försvagas.

Vi går vidare och tittar på vad barnkonventionen, som är svensk lag, säger om detta. Enligt den "ska ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat i familjeåterföreningssyfte behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt av konventionsstaterna".

Det här går dagens förslag rakt emot.

Fru talman! Man kan argumentera på olika sätt. Man kan använda känslor. Sedan kan man argumentera de jure, alltså utifrån gällande rätt. Jag noterar att Annika Hirvonen försöker sig på det senare. Låt mig hjälpa henne lite grann, fru talman!

Röda Korset är inte en rättskälla. Röda Korset är en remissinstans. Den kan lämna remissvar, men den är inte utslagsgivande i någon domstol. Dess åsikter är inte gällande rätt i Sverige.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är inte juridiskt bindande och tillämpas inte i svenska domstolar.

Europakonventionen, däremot, är det. Jag noterar att Annika Hirvonen lutar sig mot Europakonventionen i sin argumentation. Hon säger att de här förslagen skulle strida mot rätten till familjeliv. Jag misstänker att hon syftar på artikel 8.

Låt oss då titta på vad Europadomstolen, som tolkar Europakonventionen, säger om detta. Jag föreslår att Annika Hirvonen öppnar propositionen som vi debatterar i dag. På sidan 19 står följande: "Vad barnets bästa kräver kan inte vara ensamt utslagsgivande, men ska vara en tungt vägande omständighet." Regeringen hänvisar till Europadomstolens domar i målen Mugenzi mot Frankrike, M.A. mot Danmark och där även MIG 2018:20 samt Konstatinov mot Nederländerna och Haydarie m.fl. mot Nederländerna.

Vi citerar alltså fyra olika fall som ger stöd för vår position att de här reglerna är helt acceptabla inom ramen för Europarådet, Europakonventionen och Europadomstolen.

Jag måste bolla tillbaka den här frågan till Annika Hirvonen eftersom hon ändå försöker argumentera de jure. Kan hon nämna ett enda case från Europadomstolen som säger att de förslag som vi driver igenom nu skulle strida mot Europakonventionen? Ett enda case?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Fru talman! Ja, tyvärr kommer vi nu antagligen att se familjer där barnen hålls separerade från sina föräldrar under tiden som föräldrarna desperat försöker hitta en bostad i bostadsbristens Sverige och skaffa ett fast jobb med tillräckligt hög lön för att återigen få leva med sin familj.

Att ställa upp sådana krav som att man först ska ha hunnit fram i bostadskön innan ens barn får komma till tryggheten hos sin mamma eller pappa i Sverige, det går i strid med barnkonventionens krav på att familjeåterförening ska behandlas skyndsamt. Vi kommer antagligen att se dem som överklagar detta.

Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig om förslaget som vi debatterar i dag. Man befarar att förslaget kommer att innebära att Sverige inte ens lever upp till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är verkligen att gå under en bottennivå.

Vi ser redan i dag hur barn frågar sina föräldrar: Älskar du mig inte? Är det därför jag inte får komma till dig? Föräldrarna tvingas svara: Nej, det berodde på att Migrationsverket tyckte att det var för långt mellan jobbet och bostaden eller att bostaden var för liten. Därför måste du vänta kvar i flyktinglägret tills jag har hittat en större lägenhet.

Ni förstår ju själva hur absurt detta regelverk kommer att slå.

Fru talman! Det är uppenbart att Annika Hirvonen inte tänkte efter innan hon tog den här repliken. Jag bad om en rättskälla som stöder det hon säger. Jag fick ingenting. Däremot nämner hon Institutet för mänskliga rättigheter.

Annika Hirvonen! Institutet för mänskliga rättigheter är ingen rättskälla. Det är en remissinstans. De kan uttrycka åsikter om lagförslag. Det är helt okej, det är därför de är tillfrågade, men det är inte så att deras utslag är rättsligt bindande.

Hela den här debatten bygger på att vissa i den här kammaren inte har en susning om hur en rättsstat är uppbyggd och vem det är som faktiskt tolkar och avgör vad det är som gör att någonting blir gällande rätt. Det är helt otroligt att vi har så många ledamöter i den här kammaren som inte fattar detta. Det är djupt beklagligt, och det ger upphov till en hel del missförstånd, en hel del ångest och en hel del tramsiga argument från många här.

Vi återgår till saken. Annika Hirvonen säger att det finns en risk att de här förslagen strider mot Europakonventionen.

Ja, det finns ju en potentiell risk att i princip vad som helst strider mot Europakonventionen eftersom vi inte kan veta hur praxis kommer att utvecklas i framtiden, så den delen kan vi lämna därhän.

Vi vet också att vi är överens inom Tidösamarbetet om att följa Europadomstolens praxis, så om det skulle visa sig att Annika Hirvonens farhågor stämmer kommer vi att inrätta oss efter det. Det har vi redan lovat.

Men när vi pratar om gällande rätt i dag påstår Annika Hirvonen att de här förslagen strider mot gällande rätt i dag. Då måste hon ha en källa till sitt påstående. Var kommer det här ifrån? Kan Annika Hirvonen ge mig ett case från Europadomstolen som bekräftar hennes ståndpunkt att förslagen som vi kommer med strider mot Europakonventionen? Ett case?

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.