Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Staffan Eklöf (SD) om Jordbrukspolitik

Staffan Eklöf (SD) höll ett anförande om Jordbrukspolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:125 Torsdagen den 30 maj” den 30 maj 2024.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1, om konsekvensanalyser. Den lyder sålunda: "Regeringen bör verka för att konsekvensanalyser alltid görs innan målsättningar antas på EU-nivå." Är det då inte så, kan man fråga sig.

Bakgrunden är att många bindande procentmål har föreslagits av EU-kommissionen och i praktiken antagits på strateginivå. Strateginivån kan sägas vara det första steget för ny lagstiftning som EU-kommissionen föreslår. Det är en tid då konsekvensanalyser saknas. Effekter på till exempel ekonomi, sociala värden, kulturella värden, miljö och landsbygdernas förutsättningar har inte bedömts i det läget. Ändå antas de bindande målen i praktiken, för de ändras inte efter det skedet. Det handlar alltså om ensidiga mål, till exempel att minska växtskyddsmedelsanvändningen med 50 procent eller att minska klimatgasutsläppen med 55 procent.

Åtgärder för att uppnå ett mål för ett värde leder ofta till konsekvenser för andra värden. Det vet vi ju alla. Men det verkar EU inte förstå, inte heller att om man sätter upp ett bindande mål för ett enda värde omöjliggör man ju avvägningar mot andra värden. Då kan man inte hantera de målkonflikter som kan uppstå. Detta förfarande är faktiskt tokigt.

Ett talande exempel är strategin Från jord till bord eller, som den också heter, Farm to fork, som är en del av den gröna given. Där sattes flera bindande procentmål upp som skulle påverka användningen av gödningsmedel och växtskyddsmedel samt andra produktionsbegränsande mål. Höga ambitioner för miljön är naturligtvis bra, men Sverigedemokraterna sa nej till att målsättningarna skulle vara bindande, för vi befarade stora minskningar i livsmedelsproduktionen. Ett arbete pågår ju redan i Sverige, i takt med vad som är möjligt, för att minska användningen av växtskyddsmedel och gödningsmedel. Där kan man peka på kraften i frivilliga åtgärder.

Vi ville åtminstone få se en konsekvensanalys innan man antog bindande mål, men det fick vi inte.

Tack och lov finns det andra som delar vår verklighetssyn. Exempelvis insåg USA:s jordbruksdepartement, USDA, att det kunde bli problem, och de gjorde den konsekvensanalys som vi efterfrågade. De tittade då på Från jord till bord och den så kallade biodiversitetsstrategin. USDA konstaterade efter en noggrann analys att livsmedelsproduktionen skulle minska och livsmedelspriserna öka om det som EU-kommissionen hade föreslagit genomfördes. I det minst allvarliga scenariot av tre skulle det leda till att 22 miljoner människors livsmedelsförsörjning hotades, främst i Afrika. Så illa kan det bli. Och att det skulle minska vår egen beredskap vid kris och krig är ju självklart.

Många länder är i likhet med Sverigedemokraterna kritiska mot Från jord till bord. Därför gick den inte igenom när rådet skulle hantera den. EU-parlamentet har däremot alltför många utopister, så där gick den igenom. Båda instanserna måste dock säga ja för att förslaget ska antas. EU-kommissionen har nu lagt förslaget i sin byrålåda och lobbar för att få medlemsstaterna att ändra sig.

Vi måste byta EU-kommission, och vi måste byta EU-parlamentariker. Gå därför och rösta i EU-valet!

Ett minimikrav för att anta procentmål på EU-nivå är, anser vi, att man innan antagandet åtminstone gör en konsekvensanalys när det gäller effekter på andra värden såsom ekonomi, miljö, sociala och kulturella värden samt förutsättningarna för landsbygderna. Det är det rimliga kravet som nu alla i riksdagen kan ställa sig bakom i och med mitt yrkande. Men det räcker egentligen inte. Målet måste också kunna ändras om det visar sig att det får mycket oönskade effekter för något eller några andra värden. Folkligt stöd och realism är viktiga på riktigt. Det kräver att man kan vara beredd att omförhandla tagna mål när verkligheten visar sig inte stämma med kartan. Detta arbetar Sverigedemokraterna för nu och i framtiden.

Samarbete är i grunden bra, men vi får inte vara naiva. EU förstår inte produktionsförutsättningarna i vårt jordbruk. EU förstår sig inte heller på vår skog men vill använda den som ett verktyg för biologisk mångfald. EU vill ha våra mineraler.

EU vill att Sverige ska betala mer - nu senast gällde det klimatanpassningen under den åttonde miljöhandlingsplanen, och tidigare har det gällt bland annat covidfonden och hållbarhetsfonden. Och ni vet vilket parti som säger nej.

EU vill ha vår el eftersom tyska politiker har lagt ned sin kärnkraft. Och EU vill lagra kol i vår skog för att de själva har försummat klimatarbetet.

Det är väl inte så konstigt egentligen, utifrån ett EU-perspektiv. Sverige är ju EU:s enkla utväg i många frågor. Men resultatet blir djupt orättvist. För svenskarna är detta mycket dåliga nyheter.

Vi sverigedemokrater företräder svenskarnas perspektiv, och vi får inte vara passiva. Vi sverigedemokrater är inte passiva.

EU förstår alltså inte vår verklighet. De vill ha våra naturresurser som vi har ärvt och själva förädlat, och vi får lite tillbaka. Om vi inte passar oss kommer Sverige att bli EU:s Norrland.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Vi är mitt i en underbar tid på året. Våren har gått över i försommar. Solen skiner, och gräset växer. Vi nås av inbjudningar till betessläpp runt om i hela landet. Våra fina kossor ska skutta ut på grönbete, och många är det som vill vara med och uppleva det.

Men med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen har den SD-ledda regeringen tillsatt en utredning i syfte att undersöka om beteskravet ska tas bort. Vi har varit inne på beteskravet i debatten här i kväll. Sverige är det enda land i EU där mjölkkor har lagstadgad rätt att få beta utomhus under sommaren. Forskningen har dessutom visat att kor mår bra av att beta utomhus. Den biologiska mångfalden mår också bra av de betande mularna.

Min fundering är vad ledamoten Eklöf och Sverigedemokraterna, som är det största partiet i regeringsunderlaget, tycker om beteskravet och den utredning som är tillsatt.

Herr talman! Tack, Malin Larsson, för frågan! Den utredning som Malin Larsson hänvisar till är en del av Tidöavtalet - detta är något som Sverigedemokraterna fick igenom. Det är en utredning som handlar om ökad konkurrenskraft med bibehållet djurskydd.

Vad säger det? Det säger två saker. Utredningen bör komma fram med förslag som ökar konkurrenskraften. Men det ska inte försämra djurskyddet.

I den förra replikväxlingen hörde vi att Socialdemokraterna inte hade ett enda konkret förslag för att förbättra konkurrenskraften i svenskt jordbruk, vilket är väsentligt. Det är helt centralt för jordbrukets överlevnad och fortsatta expansion och tillväxt och för att man ska kunna producera miljövänliga produkter med ett mycket gott djurskydd.

Sverigedemokraterna och regeringen har sett till att en utredning kommer att komma med, förmodligen, flera förslag. Vi vet inte än vad de kommer att föreslå, för de är inte färdiga. De kommer att vara färdiga den 30 juni. Först då får vi noga granska utredningens förslag. Sedan kan vi ha en debatt om beteskrav och om andra saker som - man får vara ärlig - påverkar konkurrenskraften för stora mjölkgårdar.

Den offentliga diskussionen i Sverige är ofta väldigt dålig, även i detta fall. Här förhastar man sig och antar att beteskravet ska avskaffas. Det är ingen som har föreslagit det, vad jag vet. Vi får se vad utredningen föreslår. Sedan är det inte utredningen som bestämmer. Vi får titta på alla de förslag som utredningen kommer fram till - det är förmodligen en flora av förslag. Politiken får välja utifrån dem.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Genom utredningen kan vi också förstå att den SD-ledda regeringen enbart föreslår ett ökat djurskydd på EU-nivå. Det känns som att man skjuter ifrån sig det nationella ansvaret och att man använder detta lite grann som en täckmantel för att ta bort beteskravet.

Vi ser i stället detta som en självklar del av det svenska djurskyddet. Som jag nämnde tidigare visar också forskningen att djuren mår bra av det här. Dessutom är det ett naturligt beteende för våra kor.

I en undersökning som presenterades den 6 juli 2022 tyckte hela 63 procent av de tillfrågade sverigedemokratiska riksdagsledamöterna att beteskravet skulle finnas kvar. Nu, i replikskiftet, berättade ledamoten Eklöf lite stolt att det var SD som fick igenom detta. Jag undrar då: Har Sverigedemokraterna helt bytt fot när det gäller beteskravet och den självklara delen av vårt svenska djurskydd?

(Applåder)

Herr talman! Nej, nu får vi nog ha lite ordning i debatten. Det finns ingenting som säger att det begränsar sig till EU-nivå, och det finns ingenting som säger att beteskravet ska tas bort.

En variant som vi har drivit länge är en betesersättning som man skulle kunna få om man har kor på bete. Det går inte i dag. EU:s regler måste nämligen förändras för att man ska kunna få detta. Vi försökte förändra detta under förra mandatperioden. Inte minst tillsammans med Kristdemokraterna tryckte vi på regeringen, så att de började förhandla om en möjlighet att ge stöd för det beteskrav som vi har - detta för att vi inte skulle bli missgynnade ekonomiskt men fortfarande skulle kunna ha kvar det. Det gick ganska bra. Sedan var det så att EU-parlamentet skulle kunna stödja Sveriges position. Då tvärvände regeringen. Varför då? Jo, man påstod att motkravet var att man skulle få göra likadant på miljöområdet. Då tvärvände den socialdemokratiska regeringen utan att i detalj förklara varför. Malin Larsson kanske kan förklara. Nej, hon har ingen replik kvar. Men det skulle vara väldigt intressant att en annan gång höra varför Socialdemokraterna tvärvände och varför man inte riktigt ville berätta varför man tvärvände.

Det är därför som vi tyvärr inte har möjligheten till betesersättning i dag - på grund av den förra regeringen. Jag vet att vår nuvarande regering jobbar för möjligheter att ge stöd till betande djur. Vi får se om den kan lyckas bättre.

I övrigt måste man naturligtvis invänta utredningens resultat. Jag gissar att det kommer att finnas mängder av spännande förslag för ökad konkurrenskraft med bibehållet djurskydd.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.