Malin Larsson (S) om Jordbrukspolitik

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 5.

Vi socialdemokrater vill se en jordbrukspolitik för fler gröna jobb, ökad livsmedelsproduktion och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet.

Våra lantbrukare är ju själva hjärtat som ser till att landet pulserar, att vi får mat på våra bord, men de bidrar också till jobb i hela Sverige och håller svenska ängar och betesmarker levande.

Dessutom finns våra lantbrukare på landsbygden och ställer alltid upp när de behövs. De ställer alltid upp för att lära våra barn om den mat vi äter, var den kommer ifrån och också om hur vi tar hand om våra djur här i Sverige.

Våra bönder ställer alltid upp när skogen brinner. De kommer snabbt på plats med sina traktorer och spridare för att bekämpa skogsbränder, nu senast förra veckan efter järnvägen hemma i västra Medelpad.

Herr talman! Vi måste arbeta långsiktigt för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften inom svenskt jordbruk i linje med den svenska livsmedelsstrategin och genom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det svenska jordbrukets betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedelsförsörjningen.

Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i och med Rysslands invasion av Ukraina som en väckarklocka är det klart att vi måste ha kapaciteten att säkra en robust försörjningsförmåga, särskilt i kris- och krigstider.

Att ställa om jordbruket till ett fossilfritt system är högsta prioritet. Det svenska jordbruket har potential att inte bara minska beroendet av fossila insatsvaror, utan även att bli en stor producent av biodrivmedel och bioenergi. Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning om en bioekonomistrategi introducerats.

För att verkligen se en hållbar omställning inom jordbruket behöver branschen rätt förutsättningar. Utmaningar med generationsskiften och en nödvändighet av ökad lönsamhet för att locka unga lantbrukare står fortfarande framför oss. Samarbete, investeringar och engagemang är nyckelord för att göra detta skifte.

Herr talman! En otroligt glädjande nyhet för vår försörjningsförmåga och jordbrukets gröna omställning kom hemifrån Västernorrland nu i början av maj. Företaget Cinis Fertilizer, som jag tidigare besökt, har nu startat produktionen av mineralgödslet kaliumsulfat vid sin första produktionsanläggning i Örnsköldsvik.

Med en fossilfri produktionsmetod blir de först ut i världen med att producera ett miljövänligt kaliumsulfat med lågt koldioxidavtryck genom att på ett innovativt sätt återvinna restprodukter från massaindustrin och elbilsbatteriindustrin. Med denna produktion kommer de bidra till att minska jordbrukets koldioxidavtryck redan i år. Det gör mig som västernorrlänning lite extra stolt.

Under denna vår besökte jag också Erik på Skaraslätten, som i sitt familjeföretag sysselsätter sig inom näringarna växtodling, häst och matfågel. Jag fick ta del av hur de arbetar och vilka rutiner de har för att föda upp sina kycklingar genom en god djuromsorg. De är också viktiga för att säkerställa en svensk livsmedelsförsörjning vid kris och krig.

Vi pratade också om hur den svenska kycklingbranschen de senaste åren har gjort en kraftig omställning för att minska sin klimatpåverkan för att skapa en hållbar och klimateffektiv matfågelproduktion.

Det som också var roligt med besöket var att ta del av Eriks kunskap och intresse för att utveckla och ställa om sin verksamhet. Utöver djurvälfärd pratade vi om både energilösningar, arbetsmiljö och jordförbättring.

Bland annat väckte han min nyfikenhet för biokol, som han hade ett eget försök med. Det var först iblandat i ströet till kycklingarna, för att sedan kunna användas som jordförbättring.

Framställning och användning av biokol är ett sätt att skapa negativa utsläpp. Men det handlar även om minskad användning av fossila bränslen och att få bättre skördar.

Forskning och innovation är mycket viktigt för att utveckla jordbrukssektorns produktion av nya hållbara och hälsosamma livsmedel, djurfoder, energiråvaror, gödning och material. Jag vill också lyfta fram att det kanske viktigaste här är att forskningen finns nära gårdsnivån och att den där också kan omsättas i lösningar.

Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jordbruk. Men tyvärr har förslaget gällande nya genomiska tekniker kört fast på EU-nivå, och det är nu tyst från vår regering i frågan.

Som socialdemokrater ser vi även stora möjligheter i användningen av biogas i vårt jordbruk. Det handlar inte bara om att producera förnybar energi utan även om att säkerställa ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av fossila bränslen.

För oss är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen och resurserna för att ta till vara dessa möjligheter. Biogasproduktion kan bidra till att stärka vår landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och samtidigt värna klimatet. Därför ser vi det som vår uppgift att stödja denna omställning.

Herr talman! Jag vill också passa på att lyfta fram en liten men unik del i den högkvalitativa svenska livsmedelsproduktionen, nämligen rennäringen. Sametinget har hållit sitt plenum i riksdagshuset denna vecka, och vi i utskottet fick möjlighet att träffa sametingets rennäringsnämnd för en intressant dialog om rovdjur och renskötseln. En livskraftig rennäring och andra samiska näringar är också en grundförutsättning för en levande samisk kultur.

Slutligen vill jag också lyfta jordbrukets betydelse för den biologiska mångfalden. Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett aktivt, levande jordbruk i hela landet. De betande mularna, tillsammans med ett livskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk, är avgörande för att bevara det öppna landskapet och gynna den biologiska mångfalden och naturmiljöerna. När jordbruket upphör tenderar dessa öppna landskap att växa igen, vilket hotar den biologiska mångfalden. Vikten av ett svenskt beteskrav kan inte nog understrykas eftersom betande djur spelar en avgörande roll för att behålla dessa landskap och därmed stödja den biologiska mångfalden.

Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken, mer svensk mat på tallriken, en ökad hållbar livsmedelsproduktion och därmed en bättre beredskap.