Annika Hirvonen (MP) svarade Statsrådet Maria Malmer Stenergard i en replik om Ändringar i medborgarskapslagen i debatten ”Protokoll 2023/24:122 Måndagen den 27 maj” den 27 maj 2024.
Statsrådet Maria Malmer StenergardM· i en replikTack, Annika Hirvonen, för frågan! Först vill jag bara uttrycka att jag är väldigt glad att vi är överens om de delar som gäller att stärka barns rätt till sitt eget medborgarskap och möjligheterna för svenska…Fru talman! Den tragiska händelsen har nämnts flera gånger tidigare i dag, men den förtjänar att uppmärksammas igen.
I mars 2022 mördades Fredrik Andersson när han försökte skydda en medmänniska på Delta Gym. Det var ett mord som nog berörde oss alla.
Först: En oskyldig och mycket modig trebarnspappa mördades på ett gym i centrala Stockholm. Det är ännu ett civilt offer för det grova våldet och gängkriminaliteten, som har slagit rot i vårt samhälle. Sedan är det ilskan över att mördaren kunde bli svensk medborgare samtidigt som han var skäligen misstänkt för mordet och på flykt undan rättvisan.
Detta var möjligt eftersom han var ung. Barn och unga vuxna kan i vissa situationer beviljas svenskt medborgarskap genom ett förenklat förfarande, en så kallad anmälan. Det ställs då avsevärt lägre krav än vid en ansökan om medborgarskap. Man gör inga slagningar i misstankeregister eller i belastningsregister. Den som uppfyller de formella kraven för medborgarskap genom anmälan har, till skillnad från vad som gäller vid en ansökan, en ovillkorlig rätt att få ett svenskt medborgarskap.
Konsekvensen blev att en person beviljades svenskt medborgarskap samtidigt som han alltså var anhållen i sin frånvaro för mord.
Fru talman! Att det svenska medborgarskapet så lättvindigt ges till personer som har begått eller är skäligen misstänkta för allvarlig brottslighet och som sedan inte kan utvisas på grund av sin brottslighet är stötande.
Det svenska medborgarskapets betydelse måste stärkas. Därmed måste kraven för att man ska kunna få det också skärpas. Det är därför som regeringen har lagt fram denna proposition, Ändringar i medborgarskapslagen, som vi debatterar i dag.
Regeringens förslag innebär att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.
Jag tror att dessa skärpningar framstår som självklara för de flesta i Sverige. Ändå har ingen tidigare regering genomfört förslagen.
Det är aningen symtomatiskt att Socialdemokraterna inte ens närvarar i debatten här i dag. Det kanske säger någonting om intresset.
En annan viktig förändring som föreslås i propositionen är att prövningen ska göras utifrån omständigheterna vid beslutstidpunkten och inte omständigheterna vid anmälan. Detta kan möjligen låta tekniskt men är faktiskt viktigt i praktiken. Det innebär att omständigheterna när beslutet fattas kommer att vara avgörande för om en person kan bli svensk medborgare. Vi kan nämligen inte fortsätta att ha regler som förhindrar Migrationsverket att avslå en anmälan om medborgarskap även om till exempel ett permanent uppehållstillstånd för den som anmälan avser har återkallats efter anmälningstillfället.
Fru talman! Det svenska medborgarskapet är någonting som förenar alla medborgare. Sverige är en liberal demokrati, där vi samlas kring en rad fundamentala värderingar. Det handlar om jämställdhet och jämlikhet, att barn har egna rättigheter och att vi respekterar individuella fri- och rättigheter.
Ett allvarligt hot mot det öppna och jämställda samhället är de individer och grupper som inte delar dessa grundläggande värderingar utan i stället upprätthåller ett förtryck och våld i den så kallade hederns namn. Alltför många, både män och kvinnor, drabbas av hedersförtrycket. Det måste bekämpas - på alla fronter och med samhällets samlade krafter. Riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime - har bland annat pekat ut ett stärkt skydd för barns medborgarskap som ett av flera viktiga verktyg för att skydda barn från hedersförtryck.
Jag är därför särskilt stolt över att regeringen föreslår stärkt skydd från befrielse från medborgarskap för både barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Jag kan inte nog betona vikten av att staten inte viker sig en tum för det hedersrelaterade våldet och förtrycket.
Om det till exempel finns misstankar om att ansökan om befrielse sker i syfte att försvaga barnets skydd, exempelvis mot att föras ut ur landet och giftas bort mot sin vilja, är det viktigt att myndigheterna har verktyg för att kunna stoppa detta.
Det föreslås därför att en ansökan ska kunna avslås om det finns anledning att anta att sökanden inte själv vill befrias från sitt svenska medborgarskap. Därutöver föreslås att det som förutsättning för barns befrielse från svenskt medborgarskap ska krävas att befrielsen inte bedöms stå i strid med barnets bästa. Vid den bedömningen ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Om barnet har fyllt tolv år krävs dessutom att barnet samtycker till befrielsen. Under vissa förutsättningar ska även ett beslut om befrielse kunna återkallas.
Fru talman! Efter varje sommarlov vittnar tomma stolar om förtryck i hederns namn. Klasskamrater saknar dem som har förts bort mot sin vilja till ett för dem främmande land. Kanske får de aldrig mer gå i skolan. De barnen ska vi aldrig svika. Inga stolar ska gapa tomma efter barn som förts ut ur landet under tvång.
Jag vill att varje barn som utsätts för hedersförtryck och riskerar att föras ut ur landet ska veta att vi gör allt i vår makt för att skydda dem. Vi stärker medborgarskapet så att de också ska ha rätten att drömma, leva det liv de vill och älska den de vill - att också de fullt ut ska få vara en del av vårt öppna, fria och jämställda Sverige.
(Applåder)
I detta anförande instämde Viktor Wärnick (M) och Mauricio Rojas (L).
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag instämmer i det sista: Det är viktigt att Sverige fortsätter att ta ansvar för de barn som förs ut ur landet mot sin vilja till exempel för barnäktenskap eller tvångsäktenskap. Om föräldrarna förhindras att beröva barnet dess svenska medborgarskap kan svenska myndigheter fortsätta sitt arbete. Det är viktigt.
Jag vill dock fråga statsrådet varför regeringen inte har tagit till sig av Lagrådets synpunkter på den här lagen. Varför vill regeringen att personer som felaktigt blivit misstänkta för brott ska förlora möjligheten att förvärva medborgarskap genom anmälan? Om man i stället hade utformat lagen så att en anmälan vilandeförklaras i väntan på att man antingen konstaterar att personen är skyldig till ett brott som är grovt eller kanske frias helt från misstanke för att misstanken var felaktig skulle man ju hamna i ett läge där man uppnår syftet, det vill säga att personer som har begått allvarliga brott förlorar möjligheten att förvärva medborgarskap genom anmälan och i stället måste ansöka om medborgarskap medan personer som felaktigt har misstänkts för brott så att säga inte blir straffade.
Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan! Först vill jag bara uttrycka att jag är väldigt glad att vi är överens om de delar som gäller att stärka barns rätt till sitt eget medborgarskap och möjligheterna för svenska myndigheter att skydda de barn som riskerar att föras bort i exempelvis hederns namn. Det är bra att vi är överens om det.
Lagrådets kritik tar framför allt sikte på att man egentligen vill att vi ska göra en mer komplicerad bedömning, det vill säga titta på en straffvärdesbedömning i stället för straffskalan för det brott som en person är misstänkt för i det här fallet.
Vi menar att det anmälningsförfarande som vi debatterar i dag är ett förenklat och betydligt mer formellt förfarande som bygger på att det också går att göra en mer förenklad bedömning. När det krävs en djupare bedömning är man hänvisad till själva ansökningsförfarandet. Det finns alltså fortfarande en möjlighet för individen att få sin sak prövad, vilket naturligtvis är viktigt.
Det finns ju en möjlighet också när misstanken inte längre kvarstår att söka via anmälan. Jag tycker därför att vi har landat i en rimlig bedömning.
Fru talman! Det är mycket riktigt så att man kan anmäla igen, men det förutsätter ju att man fortfarande uppfyller ålderskraven. Personer som har blivit felaktigt misstänkta för brott riskerar att lida rättsförlust när de i stället hamnar i det i dag extremt långa ansökningsförfarandet, där det kan ta flera års tid att få sitt ärende prövat. Med en vilandeförklaring skulle man inte förlora rättigheten utan ha möjlighet att fortsatt kunna få medborgarskap genom anmälan.
Vi tycker inte att det är rätt att personer straffas när de inte har begått brott. Det förekommer faktiskt att personer blir misstänkta för brott på felaktig grund och misstanken sedan avskrivs. Jag undrar därför varför regeringen inte har tagit till sig av kritiken och i stället tagit fram ett förslag som innebär att det är de som har begått grova brott som drabbas och inte personer som inte har begått grova brott.
Jag vill också kommentera det som Maria Malmer Stenergard sa om att det här skulle vara den enklaste lösningen. Jag förstår inte varför det skulle vara så komplicerat att titta på domarna. Där står det ju hur många år som domstolen bedömer att just den enskilda gärningen förtjänar i straff. Jag tycker faktiskt att det är rimligt att vi bedömer gärningens allvar och inte brottstypen. Det är inte komplicerat.
Fru talman! Tanken är, som jag sa, just att det anmälningsförfarandet ska vara ett förenklat förfarande, och då ska det också kräva en begränsad arbetsinsats. Den enskilda individen blir inte rättslös, för det finns fortfarande möjligheten att gå via ansökningsförfarandet.
Jag hyllade i ett tidigare inlägg att vi var överens om vissa delar i den här propositionen, men jag tror kanske att de andra delarna speglar vår väldigt olika inställning till det svenska medborgarskapet. Från Moderaternas och regeringens sida menar vi att värdet av det svenska medborgarskapet behöver stärkas, och det är faktiskt viktigt att det ska krävas ganska mycket för att bli svensk medborgare. Fokus ska inte ligga på att eliminera hinder för att bli svensk medborgare.
Det är viktigt att medborgarskapet stärks, och då måste vi i det här förenklade förfarandet också ha tydliga möjligheter att förhindra människor att bli medborgare om det finns minsta tvivel om de faktiskt bör bli svenska medborgare. Då är man i stället hänvisad till ansökningsförfarandet, och där menar jag att regeringen har landat i en rimlig avvägning.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 29 maj.)