Annika Hirvonen (MP) svarade Nima Gholam Ali Pour i en replik om Ändringar i medborgarskapslagen i debatten ”Protokoll 2023/24:122 Måndagen den 27 maj” den 27 maj 2024.
Nima Gholam Ali PourSD· i en replikJag vill börja med att berömma Miljöpartiet för att de, till skillnad från Vänsterpartiet, ändå accepterar att utlänningar som är ett hot mot Sveriges säkerhet inte ska kunna få svenskt medborgarskap genom anmälan. Det…Fru talman! Miljöpartiet tycker att vi ska hålla det svenska medborgarskapet högt. Vi tycker att det är viktigt att det finns en noggrannhet när man fattar beslut, och vi tycker också att det är mycket oroande att det nu diskuteras att olika svenska medborgarskap skulle kunna få olika värde och betyda olika mycket beroende på om man också har ett annat medborgarskap.
Det är dock inte detta som dagens proposition handlar om, utan i dag handlar det om ändringar för personer som inte ansöker om svenskt medborgarskap utan som vill förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan, och det gäller framför allt barn och ungdomar.
Detta enklare förfarande är i grunden något som vi i Miljöpartiet tycker ska finnas kvar. Det är rimligt att till exempel barn som är uppvuxna i vårt land ska kunna förvärva medborgarskap på enklare sätt än det mer komplicerade och långsamma ansökningsförfarandet. Det gäller inte minst då vi kan konstatera att väntetiderna för detta nu är många år, något som jag hoppas att regeringen kommer att arbeta för att korta ned.
Det finns ett uppmärksammat fall då en ung person anmälde och fick svenskt medborgarskap samtidigt som en lagföringsprocess för mord pågick. Denna situation hade nog ingen förutsett när utlänningslagens bestämmelser om anmälan om medborgarskap skrevs.
Nu har vi en situation där väldigt unga barn och ungdomar har dragits in i grov kriminalitet och också skjuter och skjuts. Vi i Miljöpartiet tycker att det är rimligt att en person som är dömd för mord inte ska kunna få svenskt medborgarskap genom anmälningsförfarandet. Det var för övrigt vår regering som tillsatte en utredning i frågan.
Men det förslag som nu har kommit fram har brister. Bristerna är faktiskt så allvarliga att Lagrådet, som prövar alla lagförslag, avstyrker den här utformningen. En sådan brist är att det inte är allvaret i brottet som personen har begått som avgör om man kan få svenskt medborgarskap genom anmälan eller inte. I stället är det själva typen av brottslighet. Det betyder att en person som har begått ett brott som inte alls är att betrakta som grovt, alltså ett brott för vilket man kanske döms till fängelse i 14 dagar eller inte döms till fängelse alls, också skulle kunna träffas av den här bestämmelsen.
Ett ännu allvarligare problem med den här lagstiftningen är att man genom att ta bort möjligheten att förvärva medborgarskap genom anmälan redan om personen bara är misstänkt straffar personer som inte har begått brott. Och det räcker med väldigt låg grad av misstanke, som sedan kan visa sig vara felaktig. Det här vänder vi i Miljöpartiet oss kraftfullt emot.
I Sverige är det en grundläggande princip att man inte anses skyldig om man inte är dömd för brott. Det måste alltså finnas en fällande dom. Det är en fundamental rättsprincip som vi i Miljöpartiet värnar om. Den sätts åt sidan i den här propositionen.
Man skulle kunna tänka sig ett annat alternativ. Man skulle kunna tänka sig att om en person är misstänkt för mord kan man vilandeförklara prövningen av anmälan om medborgarskap tills man vet om det faktiskt leder till en fällande dom eller inte. Det är också något som har lyfts fram av Lagrådet.
Vi väljer därför att uppmana regeringen att återkomma med förslag som innebär att personer som har begått allvarliga brott utesluts men inte andra. Det här lagförslaget är inte tillräckligt bra. Det riskerar att leda till att människor mister rättigheter på grunder som inte ens regeringen själv anger vara syftet. Vi tycker att det är fel att personer som är felaktigt misstänkta för brott ska drabbas och förlora en möjlighet att förvärva medborgarskap genom det här enklare förfarandet.
Den som inte kan få medborgarskap genom anmälan kommer visserligen att kunna göra en ansökan om medborgarskap. Det är alltså inte ett absolut hinder för all framtid mot att få ett svenskt medborgarskap. Men vi tycker att möjligheten att få svenskt medborgarskap genom anmälan ska finnas kvar, och den ska finnas kvar särskilt för barn och unga som faktiskt inte har begått några brott alls eller som har begått brott som inte är allvarliga.
Fru talman! Ett viktigt förslag i propositionen handlar om att det ska bli svårare för föräldrar att stryka sina barns svenska medborgarskap. Vi vet att det förekommer att barn förs ut ur Sverige med tanke på till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning med mera. De här barnen ska fortsatt kunna ha det svenska samhällets skydd, och då behöver de kunna fortsätta vara svenska medborgare.
Det är väldigt viktigt att arbetet stärks vad gäller att förhindra att barn befrias från sitt medborgarskap när det inte är för barnets bästa. Det har vi också uppmanat regeringen till.
Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets reservation 2 och reservation 3.
Fru talman! Jag vill börja med att berömma Miljöpartiet för att de, till skillnad från Vänsterpartiet, ändå accepterar att utlänningar som är ett hot mot Sveriges säkerhet inte ska kunna få svenskt medborgarskap genom anmälan. Det visar på en självbevarelsedrift och genuin omtanke om människor som lever i Sverige. Det är viktigt att man också berömmer varandra i en debatt, när det är välförtjänt.
Det är däremot märkligt att Miljöpartiet motsätter sig propositionen eftersom de enligt sin reservation menar att vissa allvarliga brott i sammanhanget kan betraktas som mindre allvarliga. Jag har en ganska enkel fråga till Miljöpartiet. I vilka sammanhang skulle brott som misshandel, våldtäkt och sabotage mot blåljusverksamhet betraktas som mindre allvarliga, enligt Miljöpartiet? Det är nämligen dessa brott som exemplifieras i propositionen som brott som skulle leda till att en utlänning diskvalificeras från att kunna få svenskt medborgarskap genom anmälan.
I vilka sammanhang kan en utlänning begå våldtäkt och ändå ha rätt till svenskt medborgarskap genom anmälan, om Miljöpartiet fick bestämma?
Fru talman! Jag vill ställa en motfråga till Nima Gholam Ali Pour. Om en person döms för ett brott till exempelvis 14 dagars fängelse, anser Sverigedemokraterna då att det är att bli dömd för ett grovt brott? Det är den springande punkten i hur regeringen har valt att utforma det här förslaget. Man har sagt att det är brottstypen och inte det brott som personen faktiskt har begått som avgör om personen ska uteslutas från att ha möjlighet till medborgarskap genom anmälan.
Det betyder att det gäller även en person som har begått ett brott där domstolen bedömer straffvärdet till kanske 14 månader eller kanske till och med befriar från straff. Vi har till exempel fall där personer som har bistått andra människor att ta sitt liv har dömts för brott men fått ett mycket lägre straff än det vanliga minimistraffet, eftersom man har ansett att det har varit allvarligt förmildrande omständigheter.
Skillnaden mellan hur vi i Miljöpartiet och även Lagrådet å ena sidan och regeringen å andra sidan har sett på det är att vi i Miljöpartiet tycker att gärningen som individen har begått och inte själva brottstypen i sig ska avgöra vilka konsekvenserna blir. Vi tycker att det är mycket mer rättvist att utgå från att en person som har begått ett grovt brott faktiskt ska ta konsekvenserna av det, snarare än att man har begått ett brott av en viss typ som skulle kunna vara mycket grövre i ett helt annat sammanhang.
Jag vet inte om Nima Gholam Ali Pour hänger med, men om man läser Lagrådets yttrande får man en väldigt pedagogisk genomgång av de här skiljelinjerna.
Fru talman! Nu leker ledamoten med orden. Brott som kan leda till fyra års fängelse eller mer brukar inte ofta leda till fängelse i 14 dagar. Jag vet inte hur ofta det händer. Det kan ha hänt. Men jag tror inte att brott som kan leda till fyra års fängelse eller mer brukar leda till 14 dagars fängelse.
Nu diskuterar vi ändringar i medborgarskapslagen. Det är viktigt att betona för dem som tittar på debatten att Sverigedemokraterna och regeringen vill utvisa fler kriminella utlänningar. Vi diskuterar medborgarskapslagen, men egentligen handlar det om att vi vill utvisa dem som begår sådana allvarliga brott.
Det finns nu flera utredningar som ska ta fram lagstiftning som skapar större möjligheter att inte bara utvisa kriminella utlänningar utan också återkalla uppehållstillstånd och utvisa utlänningar på grund av bristande levnadssätt. Jag vill inte föregå dessa utredningar, men syftet är att fler kriminella utlänningar ska utvisas. Det är Sverigedemokraternas ståndpunkt. Dessa utlänningar ska inte bara inte kunna få medborgarskap genom anmälan, utan de ska faktiskt utvisas från landet.
Det finns inget sammanhang där våldtäkt eller för den delen andra brott som ger fyra års fängelse eller mer kan anses vara mindre allvarliga brott, som Miljöpartiet skriver i sin reservation.
Får man fyra års fängelse eller mer i ett land som Sverige har man begått ett riktigt allvarligt brott, och då ska man utvisas och absolut inte få medborgarskap. Det är samhällsskadligt att sådana utlänningar ska få svenskt medborgarskap, och det är tragiskt att Miljöpartiet fortsatt stöder kriminella utlänningars vistelse i Sverige.
Fru talman! Jag tycker att det är tydligt att Nima Gholam Ali Pour inte har riktigt har förstått förslagets innebörd. Det lagförslag som nu kommer från regeringen innebär att personer som har dömts till 14 dagars fängelse kan förlora rätten att få medborgarskap genom anmälan.
Det första brott i brottsbalken där vi har en straffskala som spänner från 14 dagars fängelse till fyra år är barnadråp. Det finns alltså personer som kan dömas för detta. Det kan handla om till exempel en nyförlöst kvinna som dödar barnet strax efter födseln när hon är i ett slags upprivet sinnestillstånd, som det står i lagen - ett sinnestillstånd som tack och lov drabbar väldigt få kvinnor. Men för det brottet kan man alltså få sex års fängelse, men man kan också få 14 dagars fängelse.
Det finns ett antal sådana brott där minimistraffet är 14 dagars fängelse och maximistraffet är fyra år eller mer. Det gör att en person som bara döms till 14 dagars fängelse med det här lagförslaget förlorar rätten till medborgarskap genom anmälan.
Samtidigt påstår regeringen att detta ska drabba personer som har begått grova brott. Det verkar inte riktigt rimligt. Jag tycker verkligen inte att man kan påstå att om någon döms till 14 dagars fängelse är det att anse som ett grovt brott. Då har man liksom förändrat betydelsen av vad som är grova brott.
Detta blir återigen min motfråga till dem som står bakom förslaget: Om man döms till 14 dagars fängelse, tycker ni då att man har begått ett grovt brott?