Fredrik Malm (L) svarade Daniel Riazat i en replik om Vuxenutbildning i debatten ”Protokoll 2023/24:120 Torsdagen den 23 maj” den 23 maj 2024.
Daniel RiazatV· i en replikJag har två frågor till Fredrik Malm. Kommer den framtida proposition gällande friskolor och begränsningen av marknadiseringen av skolan som Liberalerna har lovat ska komma att också innefatta vuxenutbildningen? Det var…Herr talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande 13 om vuxenutbildning.
Inledningsvis vill jag säga att vuxenutbildningen är väldigt viktig för Sverige. Den ger många individer en andra chans och gynnar samhället i sin helhet. Många kan här läsa in en behörighet som de behöver för att kunna ta sig vidare i livet. Studiebeviset öppnar dörrar in på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningen i Sverige innebär att det aldrig är för sent att utbilda sig, även om man helt saknar grundskoleutbildning. För mig som liberal är detta väldigt viktigt.
Med vuxenutbildningen kan vi också tillgodose behovet av utbildad arbetskraft som företagen fullkomligen skriker efter. Många företag i Sverige uppger att det största hindret för deras expansion är kompetensförsörjningen.
Vuxenutbildningen, och inte minst yrkeshögskolan, kan täppa igen i alla fall en del av de här hålen och bidra till att vi gör både Sverige och alla våra invånare rikare.
Herr talman! Därtill har vi vår åldrande befolkning. Framöver kommer fler människor att behöva arbeta. Om vi inte klarar av det kommer vi att tvingas antingen sänka våra ambitioner för välfärden eller tvingas höja skatterna.
Jag som liberal vill inget av detta. Jag vill absolut inte urholka vår välfärd, och jag vill inte heller höja våra skatter. Vi måste helt enkelt få en bättre matchning på arbetsmarknaden, en bättre kompetensförsörjning och hjälpa fler att kunna ställa om för att klara denna framtid för vårt land.
Därtill har vi, herr talman, haft en stor invandring i Sverige. Var femte invånare är nu född i ett annat land. Många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det kan hänga ihop med att man inte har lärt sig svenska, till exempel, eller att man inte har kunnat fullfölja eller ens gå i skolan i hemlandet till följd av krig, konflikter och annat. Det gör också att vuxenutbildningen blir väldigt viktig för många människor som har kommit till Sverige som äldre.
Yrkeskraven är högre i dag än vad de har varit tidigare. Samtidigt är det många som vill läsa en yrkesutbildning, eller som i alla fall skulle kunna göra det men som inte uppfattar dessa som tillräckligt attraktiva.
Det råder på sina håll också bristande kvalitet i vuxenutbildningen. Detta gäller självklart inte alla utbildningar; det finns massor av utbildningar inom sfi, yrkesvux, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan som håller en väldigt bra kvalitet, men vi ser också en del brister. Det är för krångligt, och det tar ibland för lång tid att stänga utbildningar som inte upprätthåller en viss kvalitet. Det är helt enkelt för lätt att göra ett dåligt jobb.
Det som många kommuner inte heller vill tala om, herr talman, är att man ofta väljer det som är billigast - inte nödvändigtvis det som är bäst för målgruppen. Här måste man hitta lösningar så att kommuner inte ska behöva satsa pengar på sådant som inte ger resultat.
Det är också viktigt att det finns många olika aktörer: egen regi, privata aktörer, yrkeshögskola, folkhögskola och så vidare. Inte minst är det viktigt för att nå alla målgrupper. Chansen att lyckas inom vuxenutbildningen är mycket större om det finns en mångfald av utförare.
Herr talman! Det ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det finns en ökad efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna. Regeringen har kommit överens om att nu i vårändringsbudgeten tillföra 167 miljoner kronor extra. Det innebär ungefär 2 000 helårsplatser inom regionalt yrkesvux för detta år. Detta ska läggas till den väldigt stora satsning som även gjordes i budgetpropositionen för detta år som var närmare 1 miljard, om jag inte minns fel, i ökat tillskott. Detta är viktigt för att inte fler människor ska hamna i utanförskap i Sverige.
När man ökar platserna mycket är det samtidigt viktigt att det inte blir förvaring av människor. Syftet med vuxenutbildning måste alltid vara att man ska komma i jobb. Det är ju det som är absolut viktigast, så att fler barn kan se sina föräldrar gå till jobbet varje morgon.
Regeringen har också, kan vi notera, beslutat att införa ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar och företagsexpansioner. Det handlar om 125 miljoner kronor för detta år, som framför allt riktas mot kommunal vuxenutbildning, främst med fokus på glest befolkade län.
Vi vet att efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft med kompetens inom till exempel digitalisering, automatisering, elektrifiering och så vidare just nu ökar mycket till följd av att företag etablerar sig och expanderar, inte minst i norra Sverige.
Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! Jag har två frågor till Fredrik Malm.
Kommer den framtida proposition gällande friskolor och begränsningen av marknadiseringen av skolan som Liberalerna har lovat ska komma att också innefatta vuxenutbildningen? Det var den ena frågan.
Den andra frågan handlar om Vänsterpartiets reservation nummer 5, som jag vill passa på att yrka bifall till nu eftersom jag inte kommer att kunna vara kvar när det är dags för mig att hålla mitt anförande. Det handlar om rätten för människor som är adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen.
I dag finns krav på att man ska ha kännedom om språket, bland annat genom att man talar det hemma, för att få läsa sitt modersmål. Det begränsas till en viss grupp människor, och adopterade blir helt enkelt exkluderade, det vill säga har inte rätt att läsa sitt modersmål därför att de biologiska föräldrarna inte finns här, uppenbarligen.
Jag vet att det är ett AMT-betänkande, men jag undrar ändå hur Fredrik Malm ser på möjligheten för adopterade att läsa sitt modersmål inom vuxenutbildningen?
Herr talman! Tack så mycket, Daniel Riazat, för frågorna!
När det handlar om den första frågan är det lite skillnad när det gäller fristående skolor. Det är olika regelverk. I grundskola och gymnasieskola handlar det om att man ansöker hos Skolinspektionen och startar en skola. Vid etableringen, när skolan startas, blir frågan hur fri den ska vara och vilka invändningar som ska beaktas från till exempel den kommun där man vill starta skolan, och det blir ägar- och ledningsprövning och en rad sådana frågor.
I vuxenutbildningen fungerar det annorlunda, herr talman. Det handlar om entreprenader. Där skulle jag säga att Skolinspektionen har ett tillsynsansvar. Det är viktigt att detta stärks.
För något år sedan kom väldigt kraftig kritik efter ett i huvudsak medialt avslöjande; det var medierna som uppmärksammade det först. Det handlade, om jag inte minns fel, om några byggutbildningar i Stockholms län som var på entreprenad. Som jag nämnde i mitt anförande måste man snabbare kunna stänga utbildningar som inte håller måttet. Där är yrkeshögskolan ett mycket bättre föredöme, då de har en större rörlighet i detta.
När det gäller modersmålsundervisningen är min uppfattning att det regelverk vi har i Sverige egentligen är rätt så bra. Det är inte min uppfattning att den kommunala vuxenutbildningen ska ha som uppdrag att bedriva modersmålsundervisning, men vi ska självfallet ha det i grundskolan och gymnasieskolan.
Herr talman och Fredrik Malm! När det kommer till frågan om marknadiseringen av vuxenutbildningen skiljer det sig, precis som Fredrik Malm sa, jämfört med till exempel gymnasieskolan och grundskolan i fråga om själva formen. I det ena fallet är det upphandlat, och i det andra fallet är det privata bolag som själva ansöker om att starta verksamheterna.
De utgår dock ifrån samma mekanism och samma marknadslogik. Vi har privata aktörer som driver gymnasieskolor och grundskolor och som också är inne och bedriver till exempel vuxenutbildning. Där vet vi att det har kommit mycket kritik på grund av att de bevisligen har gjort detta för att tjäna så mycket pengar som möjligt, inte för att direkt bidra till samhället, göra vuxenutbildningen bättre eller säkra arbetsmarknadens behov.
Liberalerna har varit ute och slagit på stora trumman när det kommer till marknadiseringen av skolan generellt och utbildningsväsendet, och vi har inte sett någon som helst praktik efter allt snack de senaste månaderna. Därför undrar jag: Kommer man också att ta tag i frågan om oseriösa privata aktörer inom vuxenutbildningen, eller gör man skillnad i det här fallet och anser att det är okej med giriga aktörer som enbart är ute efter att tjäna pengar? Det var den ena frågan.
Den andra frågan är: På vilket sätt menar Liberalerna att människor som har blivit adopterade och bor i Sverige ska kunna lära sig sitt modersmål om det inte ska ske via utbildningssystemet? Jag förstår inte riktigt hur det ska gå till. Eftersom de inte har den rätten i dag undrar jag bara: När ska de lära sig detta?
Herr talman! Vi har entreprenadlösningar på många områden i Sverige, och vi har lagen om offentlig upphandling och mycket annat.
Om vi har aktörer som inte sköter sig kan detta delvis vara en följd av att kommunerna eller regionerna, för den delen, inte är tillräckligt kompetenta när det gäller upphandlingsregler och hur upphandlingarna går till. Det kan också vara aktörer som själva har brister. Detta måste givetvis följas upp och inspekteras. Jag menar dock att detta delvis är en annan fråga än den om friskolesystemet.
Det är två olika system. Det som utredningen tittar på är just friskolorna. Man har heller inte alltid skolpeng på det sättet i entreprenadlösningar. När det finns brister ska dessa självfallet rättas till, precis som jag nämnde i mitt anförande.
När det gäller modersmålsundervisning har jag samma uppfattning som utskottets majoritet. Det står tydligt i betänkandet att utskottets majoritet inte ser behovet av att göra ändringar när det gäller detta, för vi menar att modersmålsundervisning inte bör vara en uppgift för vuxenutbildningen.
Det kan dock förekomma - absolut! Det är ingenting som hindrar det. Vi har även moderna språk och andra saker som gör att man kan läsa en del på sitt modersmål.