Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Anna-Caren Sätherberg (S) om Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll

Anna-Caren Sätherberg (S) höll ett anförande om Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll i debatten ”Protokoll 2023/24:117 Måndagen den 20 maj” den 20 maj 2024.

Fru talman! Jag instämmer i vad den socialdemokratiska ledamoten Jytte Guteland sa i sitt anförande och i kravet att regeringen måste återkomma till riksdagen med en klimathandlingsplan som lever upp till klimatlagen.

Jag lyssnade väldigt noga på vad klimat- och miljöministern sa, och allt låter ju finfint i retoriken, men det finns ett stort problem, och det är praktiken. I går var samtliga riksdagspartier inbjudna till redovisningen av slutrapporten från det nationella medborgarrådet om klimatet. De sju partier som röstade ja till Sveriges klimatlag prioriterade att vara där.

Medborgarrådet tillsattes den 9 mars. Det var 60 personer som valdes ut genom en vetenskaplig metod med syfte att skapa största möjliga representativitet utifrån boendeort, kön, utbildning, inkomst, partipolitiska preferenser och klimatoro. De har med hjälp av forskningen lyckats mejsla fram gemensamma förslag som efter det att de vägt in alla intressekonflikter presenterades för oss i går. Om inte klimat- och miljöministern fått se dem hjälper jag henne gärna att få tillgång till dem. Fru talmannen kanske undrar varför. Jo, för att statsrådet ska hitta åtgärder som minskar utsläppen här och nu. Kanske kan statsrådet hitta inspiration hos medborgarrådet.

Den klimathandlingsplan som regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat är en springnota. Under regeringens mandatperiod är melodin att ha utsläppsökningar - att bulka, som är den obegripliga metod som vice statsministern förordar. Enligt statsministern ska klimatmålen ändå nås, och klimat- och miljöministern säger att handlingsplanen ger förutsättningar att nå nettonoll vid 2045. Men vid granskning säger ju Klimatpolitiska rådet att handlingsplanen inte är en plan för att nå vare sig Sveriges klimatmål eller EU-åtagandena. Ansvaret för att nå målen skjuts över till nästa mandatperiod.

Klimatpolitiska rådet säger även att de har granskat regeringens handlingsplan och konstaterat att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet.

Finanspolitiska rådet säger att de på flera punkter är kritiska till regeringens klimatpolitik. Det gäller både åtgärder hittills under mandatperioden och avsaknaden av en plan för att minska utsläppen för att nå de mål som bestämts. I stället skjuts utsläppsminskningarna på framtiden. En utredning ska först 2027 föreslå nya styrmedel.

EU:s klimatmål avser ackumulerade utsläpp, så försenade åtgärder innebär att kraftfulla utsläppsminskningar sannolikt kommer att krävas i slutet av 2020-talet för att Sverige ska nå sitt EU-beting 2030.

Naturvårdsverket säger att de bedömer att varken det långsiktiga målet till 2045 eller etappmålen till 2030 och 2040 kommer att nås med de nu beslutade eller de föreslagna styrmedlen.

Regeringens myndigheter och råd säger alltså alla samma sak: Kristerssons regerings klimathandlingsplan duger inte.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Havsnivåer stiger. Isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag väldigt hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

Jorden blir allt hetare. Förra året var det varmaste året någonsin uppmätt, efter åtta år av värmerekord. I Italien, Algeriet och Grekland rasade bränder. Människor förlorade livet. Många evakuerades. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I Peking var det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Alperna beräknas en tiondel av glaciärerna ha smält på ett år.

I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. Totalt blev 2023 det sämsta året någonsin för fransk kärnkraft, och för första gången på decennier fick man importera mer el än man exporterade.

Sverige var inget undantag. Värme, kraftigt regn och snabb snösmältning drabbade Småland och fick dessutom Torne älv att svämma över. Torkan i maj och juni drabbade jordbruket på många ställen i Sverige, och skörden blev mycket sämre. Skyfall drabbade min hemby Åre, Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare, fru talman, drabbades av både torka och översvämningar, och på det kom den afrikanska svinpesten och översvämningsmyggorna.

Det går inte att blunda. Det är allvar, i Sverige och i hela världen. Det går faktiskt inte att blunda och lämna springnota till våra barn och barnbarn. Vi socialdemokrater vill att Sverige åter tar på sig ledartröjan. Vi vill att Ulf Kristerssons regering tar ansvar här och nu och visar det ledarskap som svenska företagare och svenska folket efterfrågar. Ett första steg, fru talman, är att återkomma till Sveriges riksdag med en klimathandlingsplan som inte bara är retorik utan konkret praktik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! I sitt anförande nämnde Anna-Caren Sätherberg något medborgarråd i Huddinge i går. Där fanns sju partier representerade, men det är korrekt att jag inte var där. Man kan fråga sig varför det förhöll sig på det sättet.

Fru talman! Jag resonerade på samma sätt som partierna i riksdagen i frågan om konferensen om Europas framtid. Då var partierna i EU-nämnden tämligen överens om att systemet med att etablera olika typer av medborgarråd, ha en komplex urvalsprocess och sedan presentera deras förslag med något slags demokratisk legitimitet inte är vägen framåt. Syftet med detta är ju att undergräva den demokratiska, parlamentariska processen. Jag tycker inte att det är seriöst att medverka i ett sådant forum och ge den gruppen på 60 personer den tyngden.

Jag tycker att det är helt rimligt att sätta ihop ett råd och komma med förslag, men 60 personer representerar 60 personer. Vi kan prata om hur det gick till. Det var 7 000 personer som valdes ut. Ungefär 95 procent föll bort. Kvar var 60 personer. Sedan föll ytterligare 10 bort. Man kan alltså reflektera över hur representativt det här rådet var.

Jag skulle vilja fråga Anna-Caren Sätherberg hur det kommer sig att den socialdemokratiska, dåvarande regeringen var så kritisk mot sådana här medborgarråd. Nu när ett av dem kommer med påstådd kritik mot klimatpolitiken anses det ju däremot vara ett bra råd.

Detsamma kan sägas om Finanspolitiska rådet. När Magdalena Andersson satt i regering kallade hon det för Finansretoriska rådet. Numera heter det att Finanspolitiska rådets bedömningar är väldigt viktiga.

Frågan är: Är det råden som Socialdemokraterna gillar, eller är det möjligheten att slå mot regeringen som är det viktiga?

Fru talman! Jag tänker så här: Regeringens myndigheter och råd och deras rekommendationer och kritik får regeringen själv ta hand om. Oavsett vilken regering det är får den ta del av den kritik som dess egna råd eller myndigheter lämnar.

Men vad gäller detta medborgarråd var vi alla partier inbjudna. De hade jobbat fram förslag. Jag kan också läsa i den klimathandlingsplan som vi debatterar i dag och i den skrivelse som ledamoten Martin Kinnunen står bakom hur viktigt det är med den folkliga acceptansen - annars blir det ingenting.

Detta är en del i att skapa acceptans. Här möttes 60 personer. Det var ett urval som var vetenskapligt förankrat, som fanns väl beskrivet. Jag ser att ledamoten har gjort inlägg på X om detta. Men man har ändå fått svar på tal.

Dessa 60 människor klarade, trots sina olikheter, att mejsla fram förslag. Jag tänker att detta är något som regeringen och Sverigedemokraterna, den största delen av regeringsunderlaget, borde titta på om man beskriver att alla förslag måste ha folklig acceptans. Hur har man tänkt uppnå den acceptansen? Det blir min fråga tillbaka.

Fru talman! Vi har val i Sverige vart fjärde år. Vart femte år har vi val till Europaparlamentet - det är snart dags för det. Det är så vi avgör den folkliga förankringen.

Sverigedemokraterna blev regeringsunderlagets främsta parti, sett till antalet röster, vilket innebär att vi får påverkan på svensk politik i dag. Det är en del av den folkliga förankringen.

Att reduktionsplikten sänks har just att göra med att människor inte tyckte särskilt mycket om reduktionsplikten. Detta har även Socialdemokraterna insett. Man gjorde det sent omsider, men man har slutligen insett detta. Vad man vill ha i stället är väldigt oklart. Man vill ha något slags golv för reduktionsplikten. Sedan vill man kunna mixtra med något slags tak.

Man presenterar en modell så att man ska kunna slå mot regeringsunderlagets politik, men samtidigt berättar man inte för väljarna vad alternativet blir. Man berättar inte hur mycket dyrare det kommer att bli att transportera sig i vårt land. Det kommer inte att fungera att ha ett rörligt tak och att helt plötsligt skruva upp nivån. Hur ofta ska man göra det? Ska det göras en gång per år? Bolagen kommer att behöva veta detta ett antal månader i förväg för att de ska kunna ställa om.

Frågan är: Hur mycket högre ska reduktionsplikten bli om Socialdemokraterna får bestämma, och i vilken utsträckning ska man låta de andra partierna i vänsteroppositionen bestämma? Ska det bli en religiöst baserad klimatpolitik à la Miljöpartiet, där vi måste låna 100 miljarder kronor? Det kan man fråga sig. Var går smärtgränsen för Socialdemokraterna? Hur mycket dyrare ska det bli att transportera sig i vårt land?

Fru talman! Jag måste kanske börja med det religiösa. Jag tror kanske att det finns en större del att titta på i det samlade regeringsunderlaget än i någonting annat, ifall det är det man funderar på.

Jag vill också tala om hur det var när vi gick till val 2022 - samtliga partier. Då fanns det inte något annat än ett löfte från moderater, kristdemokrater och liberaler om att man skulle klara klimatmålet och att man skulle ha en ambitiös klimatpolitik. Jag tror att Moderaterna var de som tryckte hårdast på den gröna rösten i borgerligheten.

Det är inte detta vi ser nu när vi har en klimathandlingsplan framför oss och en regering och ett regeringsunderlag som väljer att prioritera att öka utsläppen.

Sedan gällde det detta med att det blir dyrt för vanligt folk. Det är ingenting som Socialdemokraterna vill. Det visar sig tydligt att om man inte gör någonting nu kommer det med de ackumulerade effekterna att bli - förlåt, fru talman - skitdyrt i slutet av 20-talet, ifall vi ska klara målen till 2030, om vi inte ska betala böter eller utsläppsrätter.

När det gäller dyrheten och acceptansen är det precis detta man säger. Man måste göra saker och ting nu om man inte vill att det ska vara dyrare för vanligt folk sedan.

Ja, vi har presenterat ett Sverigebränsle, och det är för att vi vill se skogsresterna i Sverige användas. Vi tillsatte också en bioekonomiutredning när vi socialdemokrater hade regeringsmakten för att se hur vi kunde få mer biodrivmedel från svensk produktion i tanken i stället för att vara beroende av diktaturer och det fossila drivmedlet.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.