Gudrun Nordborg (V) om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet

Herr talman! Vi lever i en ytterst osäker tid med både yttre och inre säkerhetshot. Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina kräver att Europa håller ihop. Men det gör även det hot mot Europas inre säkerhet som den organiserade brottsligheten utgör.

Vi är i Sverige smärtsamt medvetna om vad kriminaliteten gör med ett samhälle. Tilliten urholkas och samhällskontraktet hotas.

Den moderatledda regeringen har påbörjat en välbehövlig offensiv på flera fronter för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Men vi kommer även att behöva göra mer på europeisk nivå. Europol pekar på att den organiserade brottsligheten aldrig har utgjort ett så stort hot mot människor och samhällen som den gör i dag.

Europol presenterade nyligen en kartläggning av de kriminella nätverk som utgör störst hot i EU. Rapporten baseras på information om 821 högrisknätverk och beskriver hur dessa nätverk är organiserade, vilka typer av brott de ägnar sig åt, var och hur de verkar samt deras karakteristika. Där framgår bland annat att 76 procent av nätverken är närvarande i två till sju medlemsländer, att 50 procent ägnar sig åt narkotikasmuggling och att 68 procent använder våld eller hot i sin verksamhet.

Den fria rörligheten för EU:s medborgare närmare varandra. Det gör oss friare när vi kan resa, handla och arbeta fritt i nästan hela Europa. Men den fria rörligheten utnyttjas också av kriminella nätverk. EU och alla 27 medlemsländer måste därför tillsammans slå tillbaka mot den organiserade brottsligheten. När gränsöverskridande kriminella nätverk utnyttjar den fria rörligheten måste EU-samarbetet stå starkt.

Vi välkomnar därför EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller, precis som föregående talare har berört, 17 åtgärder inom fyra områden som under 2024 och 2025 ska genomföras i nära samarbete mellan EU:s medlemsstater och institutioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s färdplan för att bekämpa narkotika-handel och organi-serad brottslighet

Det handlar om att mobilisera tullarbetet mot narkotikasmuggling med en europeisk hamnallians. För det är ju så: När man drar åt snaran kring vissa hamnar där stora inflöden har skett ställer gängen och den organiserade brottsligheten om och riktar sig mot andra hamnar, mot de svaga punkter som finns. Därför måste vi samarbeta närmare.

Det handlar om att inrikta sig på att systematiskt gå efter hela nätverk snarare än enskilda gärningspersoner och enskilda brott. Med det sagt är det i slutändan fysiska personer som kommer att åtalas för brott de har begått. Det krävs ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheter och medlemsstater och att brottsbekämpande myndigheter ges bättre tillgång till digital information.

Det handlar om att stärka det brottsförebyggande arbetet, bland annat att genom administrativa åtgärder som bakgrundskontroller eller inspektioner förhindra att kriminella använder företag som brottsverktyg. Vidare betonas i färdplanen vikten av att stoppa rekryteringen av barn och unga till kriminell verksamhet.

Till sist handlar det om ett stärkt internationellt samarbete med länder utanför EU. I färdplanen pekas bland annat Västafrika, Latinamerika och Karibien ut som strategiska områden att stärka samarbetet med. Men det krävs också att samarbetet stärks med icke samarbetsvilliga jurisdiktioner där kriminella kan komma undan rättvisan eller investera sina brottsvinster. Vad gäller dessa länder behöver EU och Sverige enligt Moderaternas uppfattning använda hela verktygslådan, det vill säga även till exempel bistånds- och handelspolitiken, för att nå resultat.

Herr talman! Färdplanen är betydelsefull för att få kraft i EU:s gemensamma arbete mot den organiserade brottsligheten. Men det kommer inte att räcka. Den fria rörligheten för kriminella behöver dras in. Det ska inte vara möjligt för personer som är djupt involverade i grov organiserad brottslighet att leva livet på spanska solkusten. Vi behöver dra in gängens semester. Europols resurser och mandat behöver stärkas för att i högre utsträckning kunna punktmarkera och störa kriminella nätverk.

Herr talman! Arbetet mot den organiserade brottsligheten kommer att vara en av de allra viktigaste frågorna under den mandatperiod som följer på Europaparlamentsvalet om en knapp månad. Här behöver rådet, parlamentet och kommissionen kroka arm för att med förebild från arbetet med asyl- och migrationspakten få ytterligare tryck även i arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Med det vill jag slutligen yrka bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s färdplan för att bekämpa narkotika-handel och organi-serad brottslighet

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Nordborg!

Att använda hela verktygslådan, även biståndspolitiken och handelspolitiken, för att sätta tryck på de länder som inte är samarbetsvilliga menar jag är att ta ansvar för att komma åt den typen av problem. När det gäller migrationspolitik handlar det om ett antal länder runt om i världen som inte tar emot sina egna medborgare eller om att vi behöver utvisa sådana som är dömda för brott. Men i det här fallet handlar det också om länder som faktiskt skyddar personer som begår grov organiserad brottslighet och som får leva skyddade i de länderna.

I de fall det går svenskt eller europeiskt bistånd till de länderna menar vi att det är motiverat att använda även de verktygen för att sätta tryck på dem att samarbeta på ett bättre sätt med Sverige och med EU.

Herr talman! På vilket sätt biståndet kan användas måste avgöras från fall till fall och beroende på hur biståndet till det aktuella landet ser ut.

När det gäller länder som vi har samarbete med, i form av bistånd, handelsavtal eller vad det kan tänkas handla om, ska vi ändå ta oss rätten att använda även de instrumenten för att sätta tryck på länder som inte vill samarbeta att faktiskt börja göra det. Det tycker vi moderater är en fullt rimlig hållning. Beroende på hur det ser ut i det aktuella landet och hur biståndet är utformat kan man naturligtvis göra det på olika sätt.

Jag vill också betona betydelsen av exempelvis handelspolitiken. Den kan vara viktig i det här fallet.