Riksflödet
Logga in
Svarade Rasmus Ling i en replik ·

Torsten Elofsson (KD) om Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Torsten Elofsson (KD) svarade Rasmus Ling i en replik om Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet i debatten ”Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 maj” den 2 maj 2024.

Rasmus LingMP· i en replikPolitik handlar för det mesta om olika målkonflikter och att kunna hantera att det finns olika sidor av samma mynt. Ett exempel har varit den politiska diskussionen om och åtgärderna för att förenkla för företagande. Det…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens betänkande om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Det är, som redan sagts här, den första strategin i sitt slag. Jag välkomnar initiativet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Fru talman! Förslaget fokuserar på fem strategiska mål, och jag tänker till stor del uppehålla mig vid det fjärde målet om otillåten och otillbörlig påverkan, som direkt eller indirekt påverkar övriga mål.

Organiserad brottslighet är i sig en relativt ny företeelse i vårt land, men den har nu etablerat sig och utgör ett stort och allvarligt inslag i den brottslighet vi i dag bevittnar. Organiserad brottslighet kan liknas vid en cancersvulst i samhällskroppen. Om den inte kapslas in och avlägsnas kommer den att sprida sig snabbt och ohämmat.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med såväl yttre som inre hot. Våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar är den mest påtagliga yttringen, men under ytan finns starka krafter som angriper välfärdssystem, myndigheter, organisationer och näringsliv. Alla påverkas direkt eller indirekt. Även enskilda drabbas i stor utsträckning i form av utstuderade bedrägerier och annan brottslighet.

Fru talman! Sverige har nu ett 60-tal utsatta områden, varav runt 20 betraktas som särskilt utsatta. Där skapas parallellsamhällen med egna normer och regler långt från våra svenska värderingar. Där frodas gängkriminalitet och kriminella nätverk som med sitt stora våldskapital har en stor inverkan på övriga boende. Det finns goda krafter i alla dessa områden, men de måste få bättre stöd från samhällets sida. Regering och riksdag stiftar nu ett antal lagar som ger förutsättningar för en bättre och tryggare tillvaro. Det sker även en stor satsning på många områden, och här utgör den föreslagna strategin en bra plattform.

Fru talman! Målet för den organiserade brottsligheten är att skaffa sig information, kunskap och inflytande för att öka sin makt och sitt kapital. Det kan ske på skilda sätt. Det som nu uppmärksammats i medierna är läckor inom Polismyndigheten, där det konstaterats att grovt kriminella inlett relationer med poliser och polisanställda där man lämnat ut känslig sekretessbelagd information som sedan använts i pågående gängkonflikter. Det är uppgifter som direkt eller indirekt kan ha varit upphov till mord och mordförsök eller som skyddat grovt kriminella och försvårat uppklaring av brott.

Det kan konstateras att släktbanden och lojaliteten till kriminella klaner i många fall väger tyngre än lojaliteten till arbetsgivare och kollegor, som ibland utsätts för direkt livsfara på grund av illojaliteten och den läckta informationen. Det finns ett ord för detta: förräderi.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten äter sig in i legala verksamheter som i grunden påverkar välfärdssystemen. Man ger sig även in i branscher där man hotar såväl miljö som seriösa företag genom osund konkurrens. Avfallshantering är ett exempel där man mot betalning tagit på sig att återvinna avfall, men i stället helt sonika dumpat eller grävt ned miljöfarligt avfall.

Rapporter har visat att aktörer inom den organiserade brottsligheten och kriminella nätverk använder sig av möjliggörare på insidan av en verksamhet. Det kan röra sig om en redan anställd, men det finns även fall där välutbildade personer med kopplingar till kriminella nätverk planterats i en myndighet, i finansvärlden eller inom andra sektorer som kan vara av intresse.

Fru talman! Det tillitsbaserade samhället och den bristande kontrollen gör oss sårbara. Säkerhetskänslig information omfattas av särskilda krav i säkerhetsskyddslagstiftningen, men inte ens den kontrollen skyddar verksamheten till fullo. De senaste årens händelser och avslöjanden visar att det finns ett ökande behov av bakgrundskontroller även vid anställningar som inte omfattas av säkerhetsskyddet. Här finns det skäl att göra en översyn av lagstiftningen så att den medger effektiva och seriösa möjligheter för arbetsgivare att genomföra sådana bakgrundskontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Ökad vaksamhet och utbildningsinsatser lär bli viktiga inslag framöver. Samtidigt måste vi säkerställa att offentliganställda som löper risk att utsättas för otillbörlig påverkan i form av hot eller tvång tillförsäkras skydd som medför att de kan fullgöra sina arbetsuppgifter och fatta beslut utan sådana risker. Säkerhetspolisen har i en skrivelse till regeringen pekat på att hoten ökar mot tjänstemän som tar beslut i skilda ärenden. Säpo anser att beslut bör anonymiseras och namn ersättas med tjänstebeteckning och påpekar att anonyma beslut skyddar stat och kommuner mot otillbörlig påverkan, självcensur, korruption och gängkriminalitet.

Fru talman! Regeringen lyfter även fram behovet av ökat internationellt samarbete. Organiserad brottslighet och kriminella nätverk har till stor del kopplingar till andra länder. Brottsligheten är i flera fall gränsöverskridande, vilket i sig medför krav på ökat internationellt polisiärt och rättsligt samarbete. Ett stärkt samarbete inom Europol och Eurojust är nödvändigt. Därutöver pekar regeringen på att det krävs ökade insatser inom ramen för EU för att öka samarbetet med de länder utanför EU som i dag utgör säkra länder där grovt kriminella kan bo och verka och till stor del planera och kontrollera brott som begås i Sverige.

På hemmaplan måste vi verka för att personer som saknar rätt att vistas i vårt land spåras upp och utvisas. Personer som uppehåller sig illegalt i landet är potentiellt både offer för och förövare inom den organiserade brottsligheten.

Likaså bör medlemmar i kriminella klaner som etablerat sig här i Sverige få sina permanenta uppehållstillstånd omprövade och återkallade om det visar sig att deras verksamhet skadar Sverige och svenska intressen. Man bör även se över möjligheten att återkalla det svenska medborgarskapet om det finns ett dubbelt medborgarskap.

Att rå på den organiserade brottsligheten är ingen quickfix, men vi måste alla inse faran. Regeringen gör det och inser samtidigt att det innebär påfrestningar i många samhällssektorer, men det är ett arbete som måste göras om vi ska återfå ett tryggt och säkert samhälle.

Fru talman! Politik handlar för det mesta om olika målkonflikter och att kunna hantera att det finns olika sidor av samma mynt. Ett exempel har varit den politiska diskussionen om och åtgärderna för att förenkla för företagande. Det har tagits upp av många partier och regeringar under lång tid. Man har på olika sätt velat minska regelbördan, revisionen och liknande. Nu har vi kommit dithän att det kanske har blivit lite för lätt att starta företag. I stället har man varit tvungen att vidta åtgärder för att komma åt företag som är fasader för olika brottsupplägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Ett annat exempel är diskussionen om sekretess. Just nu pågår en utredning som ser över möjligheten för olika myndigheter och andra organ att dela information. Utredningen ska lämna ett delbetänkande i augusti.

Den senaste tiden har det inom politiken varit på tapeten att problematisera sekretess. Men man får, fru talman, inte glömma att sekretessen i grunden finns till av en anledning - ja, flera anledningar. Att värna den enskilda integriteten är en sak. Den finns också till för att sådana uppgifter som rör en själv inte ska hamna i orätta händer. Torsten Elofsson tog här upp det exempel med infiltration inom polisen som uppmärksammats av Dagens Nyheter.

Jag vill därför ställa en fråga till Kristdemokraterna: När förslagen om att underlätta informationsdelning och minska sekretessen kommer, kommer man att hantera de risker som finns med att uppgifter blir tillgängliga för fler personer och fler myndigheter?

Fru talman! Man måste gå en balansgång här för att värna den personliga integriteten och se till att sekretessklassad information inte kommer i orätta händer. Det är därför till exempel polisen har en särskild enhet för att klara av dessa bitar.

Även om det som har framkommit är oroväckande är det också ett tecken på att man arbetar med frågorna och att det leder till att sådant blir upptäckt. Men givetvis måste man se till att informationsdelningen sker på ett bra sätt.

Såväl myndigheter som näringsliv och andra organisationer måste bli mer vaksamma och bättre på att hantera informationen och göra dessa avvägningar. Som jag sa måste man bli bättre på bakgrundskontroller och se till att rätt personer kommer in på rätt plats. Rasmus Ling förstår kanske vad jag menar i detta avseende.

Fru talman! Även jag tror att man många gånger måste jobba bättre med bakgrundskontroller. Man kanske måste överväga framöver om det ska finnas ett mellanting mellan att vara säkerhetsklassad, vilket ändå gäller relativt få, och att ha en mellannivå där man mer systematiskt gör sådana bakgrundskontroller.

I den delning som sker när flera myndigheter är involverade kommer med nödvändighet även fler personer att vara involverade. Om man ska göra bakgrundskontroller på alla relevanta myndigheter blir det kontroller av väldigt många personer.

Jag är glad, fru talman, över att det här har upptäckts. Det varken jag, Torsten Elofsson eller någon annan vet är hur stort mörkertalet är. Vad hittar man i de särskilda utredningarna på Polismyndigheten? Vad har DN kunnat hitta? Hur stort är mörkertalet? Det vet vi inte. Risken finns att det är betydande.

Fru talman! Man behöver verkligen göra en avvägning. Det här är ingen lätt fråga. Också vi tycker naturligtvis att det är viktigt att myndigheterna kan dela relevant information, men det är viktigt att göra det på ett säkert sätt så att man ser till att det inte kommer i orätta händer. Förhoppningsvis för DN:s avslöjande något positivt med sig så att detta uppmärksammas i högre grad, även i det delbetänkande som ska komma. Regeringskansliet behöver beakta detta seriöst och inte bara se sekretess som något av ondo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Fru talman! Jag tror att Rasmus Ling och jag är överens om dessa frågor.

När nu myndigheter eller organisationer ska dela information mellan sig måste också den person som sitter på uppgifterna ställa sig frågan vem som ska ha informationen och varför. Man måste bli mer noggrann. Det kan inte saklöst bara flöda information mellan olika myndigheter, utan man måste bli mer vaksam och fundera kring det hela.

Vad gäller Dagens Nyheters avslöjande och att det talas om 514 fall förmodar jag att det egentligen handlar om olaga dataintrång. I vilken utsträckning det sedan har delats med någon utanför organisationen eller om man bara gjort det av eget personligt intresse låter jag vara osagt.

Man pekar också på att det går att konstatera att ett olaga dataintrång har skett, men det går inte att se vad som har hänt med den information som har inhämtats. Chefen på utredningsenheten har framhållit att man vill ha bättre möjligheter att följa upp bland annat hemliga tvångsmedel.

Vi har ett väldigt tillitsfullt samhälle, men tyvärr måste vi gå mot att bli mer kontrollerande. Det är en tråkig utveckling, men vi måste konstatera att så nog måste ske.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.