Riksflödet
Logga in
Svarade Saila Quicklund i en replik ·

Patrik Lundqvist (S) om (forts. från § 10) Arbetsmiljö och arbetstid (forts. AU8)

Patrik Lundqvist (S) svarade Saila Quicklund i en replik om (forts. från § 10) Arbetsmiljö och arbetstid (forts. AU8) i debatten ”Protokoll 2023/24:105 Onsdagen den 24 april” den 24 april 2024.

Saila QuicklundM· i en replikNu svarade Patrik Lundqvist inte på min fråga. Den handlade om vad Socialdemokraterna gjorde i regeringsställning under åtta år. Det var mycket nutid som Patrik Lundqvist hänvisade till. Vi har brist på skyddsombud, som…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Arbetsmiljö och arbetstid heter det avsnitt som vi debatterar i dag. Tyvärr går de här delarna av arbetslivet hand i hand med arbetslivskriminaliteten. Det är inte en slump att de branscher där människor dör, skadas och far illa också ofta är hårt drabbade av kriminalitet.

En stor anledning till att staten har tappat kontrollen över alltför stora delar av arbetsmarknaden är det fokus som funnits på förenklingar och den blinda fläck som funnits för vad som ges möjlighet till när staten slutar kontrollera vad som sker och vem som får tillstånd till vad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Det handlar till exempel om att ta bort krav på auktoriserade revisorer, sänka kraven på kapital för att bilda aktiebolag och skära ned på Arbetsmiljöverkets inspektioner. Det handlar också om att staten under den förra alliansregeringen gav enskilda företag makten att själva bedöma om det råder arbetsbrist inom deras bransch och därmed också avgöra om det är nödvändigt att rekrytera arbetskraft utifrån i stället för att behöva anställa inom Sverige. Det handlar också om det nuvarande systemet med nystartsjobb som inte kontrolleras eller som i bästa fall kontrolleras bristfälligt.

Jens Nylander, en entreprenör från mitt län som en gång i tiden startade företaget Jens of Sweden och som numera arbetar med AI och dataanalys, har granskat utbetalningar och de bolag som fått del av till exempel nystartsjobben. Han har också gjort annat, bland annat kontrollerat kommuner och deras faktureringar och utbetalningarna - otroligt intressant!

För att återgå till nystartsjobben har han till exempel hittat bolag som inte ens har haft verksamhet 2022 utan legat vilande. Bolaget har bytt ägare fyra gånger på ett år, men 2023 när man säger sig vilja starta upp verksamheten igen får man direkt ut en halv miljon i nystartsbidrag. I bästa fall kommer väl företaget att ha en redovisning för 2023 och en verksamhet som gör att de har varit berättigade till nystartsbidragen, men man kan väl ställa sig lite tveksam till hur det här fungerar.

I november 2023 formulerade Riksrevisionen sig så här: "Riksrevisionens granskning visar att stödens utformning kan underlätta missbruk och att delar av kontrollen är ineffektiv."

Fru talman! Det här får man ändå säga är rejält svidande kritik från Riksrevisionen, en myndighet som i allmänhet är ganska återhållsam i hur man uttrycker sig, precis som det ska vara.

Det här sker därför att man har haft skygglappar inför vad som faktiskt rör sig där ute i näringslivet bredvid de skötsamma och beundransvärda individer som driver företag och naturligtvis utgör majoriteten. Från högerns sida vill man inte se att bredvid dem finns också de här kriminella som ser sin chans att enkelt få del av kakan som de inte har rätt till.

Enkelt och smidigt är såklart jättebra för dem som sköter sig men riskerar på det här viset att bli en dammlucka för dem som inte har minsta ambition att sköta sig utan i stället ser chansen att snuva det offentliga på pengar och konkurrera ut seriösa företag med svarta pengar, allt med hjälp av en flexibel inställning till de lagar och regler som gäller. Samtidigt får de en fot in i den vita ekonomin för att tvätta vinster från till exempel knarkförsäljning och annan kriminell verksamhet.

Den här naiva inställningen till alla som driver bolag eller kan beskrivas som entreprenörer har helt klart förvärrat situationen på svensk arbetsmarknad. Det har kostat det offentliga miljarder och släppt in kriminella. Med ett rejält kapital från brottsvinster konkurrerar man med byggföretag, omsorgsgivare, krögare och andra som gör rätt för sig och vill bidra till ett starkt Sverige.

Fru talman! Arbetslivskriminaliteten är ett gift som sprider sig i samhället, oavsett om ett företag sparar in på skyddsutrustning, utnyttjar människor från andra delar av världen och betalar dem slavlöner och fuskar med bidrag, skatter eller avgifter eller om det "bara" handlar om att tvätta kriminella pengar från andra verksamheter. Man kan alltså aldrig prata om att det här bara rör sig om brott mot staten eller brott utan brottsoffer. Hur illa statliga bedrägerier än är finns det också andra offer som förlorar sin födkrok eller sitt livsverk eller tvingas riskera sin egen hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Det här syns inte minst när större byggbolag i Sverige vinner upphandlingar från det offentliga och sedan tappar kontrollen över byggarbetsplatserna. Trots att de ofta bedyrar att de vill ha en sjyst byggbransch där alla följer avtal, regler och lagar återfinns de stora, gamla, traditionella byggbolagen ofta i toppen av avancerade upplägg med väldigt långa entreprenörskedjor och i verkligheten väldigt dålig koll på vilka som faktiskt finns på byggarbetsplatserna.

De som utför själva bygget tjänar ofta väldigt dåligt, och även om de har hyggliga löner får de ibland betala tillbaka pengarna till chefer och arbetsgivare som är mindre nogräknade. Ibland sker detta via att de får betala överpriser för boende, mat och annat som de får levererat till sig. Ibland är det en ren muta för att över huvud taget få stanna i Sverige och ha kvar jobbet och möjligheten att ändå tjäna lite pengar.

Nu när byggbranschen går in i en lågkonjunktur kan man fundera över vilka det egentligen är som kommer att få ha jobben kvar framöver. Är det de som arbetar på seriösa företag, följer svenska regler, sköter sig och försöker försörja sin familj här i Sverige? Eller är det de som kanske inte ens finns registrerade, som flyr från byggena när Arbetsmiljöverket kommer på inspektion? Jag är rädd att det kommer att vara de senare, och det är inte en utveckling jag vill se i Sverige.

Fru talman! Det syns också i assistansbranschen, där pengar för enskildas möjlighet att leva ett fullgott liv utgör ganska stora belopp och blir ett starkt incitament att fuska och luskas. Hans Brun, analytiker på polisens nationella bedrägericentrum, liknade förra året kopplingarna mellan kriminella gäng och assistansbranschen vid en begynnande maffiastruktur som växer fram i Sverige. Enskilda upplägg kan handla om 20-30 miljoner. Då förstår man snabbt varför det lockar att ge sig in i den här branschen både för att ta del av statliga pengar och för att tvätta pengar snabbt och i stora mängder.

Hans Brun sa vidare att det system som våra politiker - naturligtvis med gott uppsåt - skapat för att det ska vara lättanvänt, kundvänligt, icke-byråkratiskt och välfungerande är lätt för kriminella att utnyttja och tjäna pengar på. Det, fru talman, är ganska lätt att instämma i. Det finns en naivitet som ligger bakom att kontroll och efterlevnad av lagar väger lätt i de här sammanhangen. Balansen mellan enkelt och under samhällets kontroll har gått förlorad i alltför mycket enkelhet.

Krogbranschen är en annan bransch som är hårt drabbad av den organiserade arbetslivskriminaliteten. Där kombineras svartarbete, penningtvätt, utpressning och narkotikaförsäljning alltför ofta. Upplägg med momssnurror, falska fakturor, skenanställningar, bulvaner och avancerade bolagskonstruktioner blir allt vanligare när kontanthanteringen minskar och man inte längre kan tjäna pengar i den delen.

Inte sällan sker detta med hjälp av jurister som säljer färdiga upplägg som kriminella kan använda för att starta krogar och få ut sina pengar i den vita ekonomin. Polisen benämnde de här konsulterna professionella penningtvättare i en rapport från i mars i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Denna typ av kriminalitet kanske inte får samma uppmärksamhet som de gängrelaterade skjutningarna, men det är pinsamt uppenbart att de båda går hand i hand. Som Hans Brun påpekade ser vi konturerna av en svensk maffia, och det är en utveckling vi inte vill se.

Vi har fortfarande möjlighet att stoppa detta innan det får fäste, men då måste fokuset på arbetslivskriminaliteten och denna typ av brottslighet öka. Staten måste återta kontrollen över arbetsmarknaden och sparka ut dem som inte vill spela efter de regler och lagar som gäller i Sverige.

Jag inser att jag har tagit ganska mycket mer tid till det här inlägget än vad jag hade uppgett, och för det ber jag om ursäkt. Detta är ett så viktigt ämne att jag inte kunde låta bli.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen vill se fler skyddsombud, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte. Det betyder inte att vi vill koppla bort skyddsombuden från facken. Skyddsombuden har en jätteviktig roll för att skapa trygga och säkra arbetsplatser, vilket har nämnts här tidigare i dag. De företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om de är fackligt anslutna eller inte.

För att minska risken för olyckor och sjukdomar är det jätteviktigt att vi får fler skyddsombud. Detta var också orsaken till att regeringen i september gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur vi kan få fler skyddsombud. Det ska utformas inom gällande författningar, och arbetsmiljölagens regler ska fortsatt gälla. Där ingår också reglerna för hur skyddsombuden utses.

Min fråga till ledamoten är: Vad är analysen av att den socialdemokratiska regeringen trots denna brist inte lyckades öka antalet lokala skyddsombud? Vilka insatser gjordes under de åtta åren i regeringsställning?

Tidigare hörde vi ledamoten Johanna Haraldsson tala om en enkät med kända faktorer som gjorde att det var svårt att rekrytera. Om dessa faktorer var så kända, varför lyckades inte regeringen åtgärda den här delen?

Fru talman! Det var spännande och intressanta frågor. Jag var själv skyddsombud innan jag kom hit till riksdagen. Jag vet vilket jobb det är och hur tungt och motigt det kan vara beroende på vilken arbetsgivarpart man har.

Jag tycker att det är ganska intressant att jag får frågor om detta, som Saila sa att hon tidigare i dag diskuterade med Johanna Haraldsson, trots att jag i mitt anförande över huvud taget inte pratade om det. Jag hade en helt annan ingång och pratade om en annan del av det ärende som vi nu debatterar.

Det är klart att det är viktigt att se till att vi får fler skyddsombud ute på arbetsplatserna. Det handlar inte minst om att se till att de regionala skyddsombud som finns, som faktiskt har som uppgift att finnas på de arbetsplatser där det saknas skyddsombud, får möjlighet att vara ute och hjälpa till och se till att man får lite skjuts i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Kanske får man på så sätt också ett litet incitament för att människor sedan ska kunna ta över lokalt och jobba vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag tror att det hade varit en utomordentligt bra väg att gå för att i praktiken visa hur skyddsombuden jobbar och att arbetsplatserna kan göra detta på ett betydligt mer effektivt sätt om de engagerar sig lokalt, utser ett skyddsombud, börjar gå arbetsmiljöutbildningar och så vidare och tar tag i det här. Jag tror att det hade varit en jättebra väg att gå. Det är också den väg som regeringen hade tankar på under förra mandatperioden. Detta stoppades dock här i kammaren.

(Applåder)

Fru talman! Nu svarade Patrik Lundqvist inte på min fråga. Den handlade om vad Socialdemokraterna gjorde i regeringsställning under åtta år. Det var mycket nutid som Patrik Lundqvist hänvisade till.

Vi har brist på skyddsombud, som har nämnts flera gånger. Samtidigt får skyddsombud, som har ett stort intresse för dessa frågor, ett stort kunnande.

I denna kammare finns det två ledamöter som har 10 års erfarenhet av att vara skyddsombud och 25 år inom byggbranschen. På grund av medlemskap i Sverigedemokraterna fick de dock inte vara skyddsombud längre. Detta är ganska vanligt förekommande; även kristdemokrater har blivit avstängda från sitt uppdrag på grund av att de inte haft rätt partitillhörighet.

I dag har vi stora brister. Jag talar om människor som har gedigen erfarenhet och kunskap och som är utbildade. Ändå får de inte utföra sitt uppdrag. Vi pratar allihop om att vi måste få fler skyddsombud, och så bromsar partitillhörigheten.

Hur ser ledamoten på att personer som vill vara skyddsombud och skulle vara bra sådana tack vare lång erfarenhet utestängs på grund av partitillhörighet?

Fru talman! Den första frågan svarade jag på. Jag pratade om arbetet som den förra regeringen gjorde med de regionala skyddsombuden och hur detta skulle kunna motivera och engagera människor att bli lokala skyddsombud. Jag vet inte hur otydligt det var, men nu hoppas jag att det var tydligt att detta var en bra åtgärd som den förra regeringen försökte genomföra men som stoppades i kammaren av bland annat ledamotens parti.

Vi har föreningsfrihet i Sverige, och fackföreningar är föreningar med möjlighet att själva besluta om stadgar, principer och arbetssätt. Man är också fri att själv utse sina förtroendevalda. Denna princip tycker jag inte att man ska nagga på, för den är viktig. Vi behöver ha fristående fackföreningar som tar till vara medlemmarnas intressen, och då är det också upp till dessa att utse sina förtroendevalda. Vi kan givetvis ge incitament, öka intresset och ge möjligheter härifrån. Till exempel borde vi kanske ha betydligt mer stöd till fackliga utbildningar; det skulle jag tycka var en bra grej för att få fler att vilja engagera sig. Det är ett exempel, men det finns många saker att göra.

Arbetsmiljö och arbetstid

Men jag förstår inte varför man i denna kammare antyder att vi ska börja lägga oss i vilka företrädare ideella föreningar utser.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.