Stina Larsson (C) om Naturvård
Stina Larsson (C) höll ett anförande om Naturvård i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.
Herr talman! Den svenska naturen och vildmarken innehåller enastående blandningar av djur och växter, både på land och längs kusterna. Allt hänger också ihop på ett imponerande sätt. Att vårda vår natur och i många fall återställa den biologiska mångfalden är tillsammans med klimatfrågan en av vår tids största utmaningar. För att vi ska lyckas krävs åtgärder som utgår från lokala förutsättningar och involverar fler aktörer.
Det är ingen överdrift att säga att vår planet och vårt välbefinnande är beroende av att vi tar hand om och bevarar den rika mångfald av liv som finns runt om oss. Sveriges och världens olika naturmiljöer är en förutsättning för livet och för en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag.
Herr talman! Sverige har i dag över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Detta är positivt och unikt, men tyvärr har Tidöregeringens neddragningar på miljöområdet medfört konsekvenser. Skötseln av många skyddade områden är nu eftersatt, och de uppvisar inte de naturvärden som det är tänkt att de ska uppvisa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Jag och Centerpartiet vill därför öka takten i arbetet med att restaurera och återställa skyddad natur så att kommande generationer också får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Dessutom vill vi se till att upprätthålla artrikedomen i de områden som redan skyddas. Därför har vi i årets budget skjutit till mer pengar för skötsel av värdefull natur.
Tyvärr har regeringen inte samma ambition. I årets och förra årets budget minskade anslagen till befintliga naturområden, vilket har fått konsekvenser. Vi har nåtts av larmsignaler från nationalparker och naturreservat som nu inte kan hålla sig till sin skötselplan. Det innebär färre stängslingar och röjningar i reservaten och att planerade åtgärder för till exempel friluftslivet sannolikt behöver skjutas på framtiden. Det innebär också en minskning av det viktiga arbetet mot främmande invasiva arter.
Främmande invasiva arter inom både växt- och djurlivet är ett relativt nytt men snabbt växande hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. I takt med att vår planet blir varmare blir det lättare för arter som inte förekommer naturligt i de svenska och nordiska ekosystemen att etablera sig. De tränger undan andra inhemska arter, och i värsta fall kan de påverka hela ekosystemet och dess tjänster negativt genom att föröka sig eller sprida sig. Att bekämpa deras fortsatta etablering och spridning behöver vara högt prioriterat inom miljöpolitiken. Centerpartiet har länge föreslagit att bekämpningsinsatser bör växlas upp och förstärkas, både på land och till havs.
Herr talman! För att vi ska veta vad som händer i naturen och kunna följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs övervakning och insamling av data. Det ger en beskrivning av nuläget och bygger på att man systematiskt gör undersökningar för att kunna upptäcka förändringar och trendbrott. Kraven på miljöövervakning är EU-gemensamma och innefattar flera olika myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Tyvärr finns det en del brister, och det saknas resurser och samordning.
Herr talman! Humlor och bin är viktiga bland annat för biologisk mångfald och för livsmedelsförsörjningen. De viktigaste grupperna av pollinatörer i Sverige är vildbin, humlor, fjärilar och blomflugor. En tredjedel av Sveriges vilda biarter finns med på den nationella rödlistan liksom en femtedel av fjärilarna och en tiondel av blomflugorna.
Kunskapen om blomflugor är begränsad. Hotade fjärilar och bin är främst knutna till öppna och blomrika marker, som under det senaste århundradet har minskat drastiskt i vårt land. Orsakerna till nedgången är många samverkande faktorer, bland annat förändrad brukning av jorden. Vi har planterat igen öppna gräsmarker och intensifierat jordbruket med större åkrar och mindre mångfald i odlingslandskapet. Vi har dessutom påverkat vattnet genom utdikning och exploatering.
Det är känt att humlor och bin blir färre, men det finns inte kunskap om vilka arter som har minskat mest och heller inte hur snabbt de minskar i antal. Det finns planer att starta ett program för pollinatörsövervakning i EU till år 2027. För att ett sådant ska kunna fungera väl även utifrån svenska förhållanden är det viktigt att det finns god kunskap om vilka metoder som passar bäst här i Norden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Det har funnits en pilotstudie med statlig finansiering under 2020-2022 för att undersöka vilka metoder som passar just i Sverige. Förhållanden skiljer sig åt inom EU, och det behövs god kunskap om läget i Sverige så att vi på ett bra sätt kan påverka hur övervakningen i EU ska gå till så att den också blir ändamålsenlig för svenska förhållanden. Tyvärr har Tidöregeringen också slopat den nationella satsningen för pollinatörsövervakningen.
Centerpartiet anser att om vi ska kunna uppnå våra miljökvalitetsmål behöver vi intensifiera arbetet mot främmande invasiva arter och med en riktigt bra pollinatörsövervakning. Jag står bakom Centerpartiets alla reservationer på området, men jag yrkar bifall till reservation 3.
Herr talman! Det är inte bara på land som vi behöver vårda vår natur. Förutsättningarna för livet i havet måste också prioriteras. Centerpartiet vill öka takten i arbetet med att rusta upp och skydda haven. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark som nu är död botten, och ett helt ekosystem kan kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet på sina ställen, och akuta åtgärder krävs.
Centerpartiet vill ha fler marina reservat. Vi vill växla upp arbetet och skydda totalt 30 procent av våra hav till år 2030. För att göra detta vill vi se att fler marina skyddsområden bildas längs de svenska kusterna och inom vårt territoriella vatten.
Ett särskilt prioriterat område för oss är anläggandet och restaureringen av ålgräsängar i grunda havsvikar och kustnära områden. Dessa ängar är viktiga och produktiva livsmiljöer för många arter av djur och växter och fungerar som uppväxtområden för fisk. Därtill utgör de en viktig blå kolsänka.
Dessvärre har deras ekologiska status försämrats under många års tid till följd av föroreningar, hårt fiske och hård exploatering av skyddsvärda områden. Samtidigt har det på senare år vidtagits ett antal lovande pilotprojekt som uppvisar goda resultat vad gäller att återställa ålgräsängar och den lokala marina artrikedomen. Det vill vi se mer av.
Herr talman! För oss är den enskilda markägaren en central del i att bevara och öka den biologiska mångfalden. Markägaren har den lokala kännedomen som är nödvändig och känner sin egen mark bäst, vilket vi tror är mer effektivt än statligt tvång.
Därför tycker vi att frivilliga åtgärder verkligen ska uppmuntras. En markägare som vill anlägga en våtmark eller en damm ska exempelvis enkelt kunna ansöka och kunna beviljas stöd för det. Någon som odlar alger, musslor eller ostron i havet ska lättare få miljöersättning för det.
När skogsmark tas ur bruk för att skyddas ska skälig ersättning utgå. Vi vill att politiken för naturvård och bevarandet av biologisk mångfald i än högre utsträckning ska bygga på metoder och styrmedel som utgår ifrån frivillighet och som bygger på den enskilde markägarens vilja och kunskap. Vi vill ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren.
Förlusten av arter och den biologiska mångfalden påverkar människan i grunden. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen och vända trenden. Än är det inte för sent. Det finns möjligheter till skyddsåtgärder och ökad naturvård, med exempelvis ett systematiskt arbete kring övergödning, begränsat fiske och reglerad jakt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Det finns goda exempel med naturvårdsåtgärder, bland annat hur man har jobbat på Öland. Där har man tagit hand om de fina ekarna i Halltorps hage, och man har restaurerat slåtter- och betesmarker. Det arbetet är nu nominerat till ett av EU:s bästa projekt i kategorin naturvård på land och pristagarna kommer att tillkännages den 29 maj. Om jag är rätt underrättad tror jag också att man kan gå in och rösta på det bidrag som man tycker är bäst.
Herr talman! Avslutningsvis: Klimatförändringarna och en minskande biologisk mångfald är inte två separata problem utan hänger tätt ihop. Ju varmare planeten blir, desto fler arter riskerar att dö ut. Ju fler livsmiljöer och arter som utrotas, desto mer sårbara blir våra samhällen samtidigt som vi förlorar viktiga kolsänkor.
Om vi ska ha ett myllrande liv och höga naturvärden också i framtiden behöver vi höja kunskapen genom exempelvis mer övervakning och bekämpning av främmande invasiva arter. Vi måste gemensamt vårda, restaurera och återskapa natur för att upprätthålla en biologisk mångfald.
(Applåder)
