Adam Marttinen (SD) svarade Annika Strandhäll i en replik om Straffrättsliga frågor i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.
Annika StrandhällS· i sitt anförandeI dag debatterar vi, som sagt, betänkandet om straffrätt. Som de som lyssnar nog förstår kommer mitt fokus i denna debatt att ligga på kvinnofridsfrågorna, framför allt frågan om kontrollerande beteende. Precis som jag…Herr ålderspresident! I dag debatterar vi, som sagt, betänkandet om straffrätt. Som de som lyssnar nog förstår kommer mitt fokus i denna debatt att ligga på kvinnofridsfrågorna, framför allt frågan om kontrollerande beteende.
Precis som jag sa i mitt tidigare replikskifte med Charlotte Nordström var frågan om mäns våld mot kvinnor och kvinnofrid en starkt prioriterad fråga för den socialdemokratiskt ledda regeringen under alla de åtta år som vi hade förmånen att få sitta i regering.
Parallellt med vår gedigna kamp mot gängkriminaliteten hade vi hela tiden frågan om mäns våld mot kvinnor som en prioritering. Vi följde konstant upp att de satsningar vi gjorde på det området låg i paritet med våra satsningar på området kring organiserad brottslighet och gängkriminalitet.
Vi tillsatte då en utredning just kring frågan om psykiskt våld. Psykiskt våld är en fruktansvärd form av misshandel, som de facto är vanligare än den fysiska misshandel som alldeles för många kvinnor drabbas av. Utredningen var klar i augusti 2022. Den förra regeringen föreslog då att psykisk misshandel skulle införas i Sverige som en ny brottstyp.
Vad handlar det om? Vad är det vi pratar om egentligen? Jo, den psykiska misshandeln syftar till att bryta ned en partners - ofta en kvinna - självförtroende. Misshandeln kan ta sig väldigt diffusa uttryck. Det är svårt för, ofta, kvinnan att se kränkningarna och deras systematik. De kommer ofta smygande i början, vilket gör att man inte alltid är medveten om vad som sker i relationen. Många gånger sker detta på ett så manipulativt sätt att man tar till sig misshandlarens negativa bild. Detta äter sig in i ens sinne och ens själ.
Psykisk misshandel är en systematisk och upprepad kränkning av, vanligtvis, kvinnans person. Den är riktad mot hennes intelligens, psykiska hälsa, ohälsa, utseende, klädsel, val av vänner, föräldraförmåga, matlagning, städning, sexuella erfarenheter eller relationer på arbetsplatsen. Ofta handlar det också om en maktobalans mellan parterna.
Att ständigt bli kränkt med ord är psykisk misshandel. Det psykiska våldet kan även bestå av att man blir isolerad från omvärlden, att man inte får lov att utöva sina intressen, röra sig fritt utanför hemmet eller umgås med släkt och vänner eller att man blir förlöjligad, blottad eller förtalad inför andra av den person man har en relation med. Vi vet också att det psykiska våldet kan riktas mot barn, husdjur eller andra som är närstående till den som utsätts. Det blir ytterligare ett sätt att utöva kontroll. Många kvinnor som är utsatta för både fysisk och psykisk misshandel uppger att det är den här delen som är den värsta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Det är också vanligt att unga är särskilt utsatta.
I dag har vi, som sagt var, ingen definition i vår svenska strafflagstiftning. Men enligt både Socialstyrelsens och WHO:s definitioner kan våldet vara både fysiskt och psykiskt.
Att psykiskt våld är ett verkligt och allvarligt problem står bortom allt rimligt tvivel. Till exempel visade Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggning från 2022 att 15 procent av eleverna rapporterade att de utsatts för psykiskt våld av en vuxen. 12 procent rapporterade att de hade utsatts av en förälder.
Som jag sa i mitt tidigare replikskifte: En månad efter att den nu sittande regeringen hade tillträtt låg den här utredningen, med ett förslag om ikraftträdande den 1 januari 2024, färdigremitterad och med färdiga remissvar, på denna regerings bord.
Utredarens bedömning var att det fanns ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet ytterligare och att det skulle införas en ny särskild brottstyp som tar sikte på just det vidriga våld som jag beskrev.
Brå pekar i sitt remissvar - apropå den massiva kritik som faktiskt inte finns i remissvaren - bland annat på Danmark, där denna typ av lagstiftning redan finns, vilket talar starkt för att det är möjligt att införa den även här. Även polisen tycker att det finns ett behov av att införa denna lagstiftning och gör tummen upp.
Det finns ingen beredningsprocess i Regeringskansliet i fråga om ett färdigremitterat förslag om man som regering vill lägga fram det som tar 18 månader.
Efter att min kollega i justitieutskottet Sanna Backeskog hade ställt en interpellation till justitieminister Gunnar Strömmer stod han här i riksdagens talarstol för ett år sedan och talade sig mycket varm för vikten av att någonting görs i den här frågan: "Jag vänder på steken och säger att om detta inte ligger på riksdagens bord om ett år får ni jaga mig med blåslampa här i talarstolen vid den tidpunkten. Jag vill bara bekräfta att brottsofferperspektivet är ett väldigt starkt skäl till att lagstifta mot handlingar som uppenbarligen inte fångas upp av straffrätten i dag men som vi av en rad skäl menar att hela samhället, ytterst genom staten och straffrätten, måste markera skarpt emot. Det är angeläget att hitta en väg framåt."
Så sent som förra veckan deltog jag alltså i ytterligare en interpellationsdebatt på exakt samma tema här i riksdagen. Justitieministern gav då, nästan ett år senare, exakt samma svar: Frågan är komplex. Den bereds i Regeringskansliet.
Det här duger inte! Det är ett tydligt uttryck för att man inte prioriterar en fråga, och det duger inte. Vi kan inte ha en regering för vilken det viktiga kvinnofridsarbetet och nya initiativ för att beivra mäns våld mot kvinnor bara blir en läpparnas bekännelse.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen inledde paradigmskiftet inom kriminalpolitiken genom ett 80-tal skärpta straff och en nykriminalisering av ett 30-tal gärningar. Nu har vi fler poliser än någonsin. Vi öppnade ytterligare två polisutbildningar. Vi ser att arbetet måste fortsätta med ytterligare straffhöjningar och fler poliser.
Under de här åren förstärkte vi också arbetet kring mäns våld mot kvinnor. Vi tillsatte bland annat 350 nya utredare som särskilt jobbar med kvinnofridsfrågor. Vi fick på plats samtyckeslagstiftningen som gör det tydligare att sex som inte är frivilligt är olagligt. Detta utgör en av milstolparna och har höjt antalet fällningar i våldtäktsmål radikalt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Vi skärpte också straffen för flera sexualbrott liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Numera är det också straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation.
Det är angeläget för oss socialdemokrater att detta arbete fortsätter med samma tydlighet och samma kraft. Med det sagt vill jag understryka att vi naturligtvis står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 4 om kontrollerande beteende.
(Applåder)
Herr ålderspresident! Jag utesluter inte att nykriminalisering är vägen framåt för att färre kvinnor ska utsättas för allvarliga brott, särskilt i nära relation. Därför är det väldigt glädjande att vi har en regering som gör ganska banbrytande åtgärder på området.
En ny påföljd som föreslås från regeringens sida är just förvaringsdom för att göra det möjligt att hålla människor även med tidsbestämda straff inlåsta om de i enlighet med sin tidigare brottshistorik anses utgöra en fara för samhället.
Kriminalvården har ganska goda verktyg för att identifiera de allra farligaste gärningsmännen som ger sig på sina kvinnor i partnervåld. Nivåerna är låg, mellan och hög sannolikhet för återfall i brott. Tyvärr har dessa verktyg visat sig ha ganska hög träffsäkerhet. På våra anstalter sitter i dag drygt 400 personer som bedöms ha en hög återfallsrisk i just den här typen av kriminalitet. I frivården är de runt 700. Dessvärre har vi blivit uppmärksammade på väldigt många fall där personer i frivården har inlett nya relationer med kvinnor som de gett sig på och därmed skapat nya brottsoffer.
Ny kriminalisering i all ära, men varför är Socialdemokraterna emot att införa en typ av förvaringsstraff som gör det möjligt att hålla inne personer med en hög återfallsrisk? Så kan man ju undvika att skapa nya brottsoffer från första början.
Herr ålderspresident! Tack till Adam Marttinen för frågan, och välkommen in i debatten!
Sverigedemokraternas nyvaknade intresse för kvinnofridsfrågor gläder mig oerhört mycket. Samtidigt kanske inte den enkla lösningen alltid är att låsa in människor och kasta bort nyckeln. Som socialdemokrater ställer vi oss som regel ganska skeptiska till den typen av straffskalor.
Som jag nämnde i mitt anförande var detta under alla de år som vi ledde regeringen en av de högst prioriterade frågorna. Inte minst på kvinnofridsområdet skedde ett antal nykriminaliseringar, straffskärpningar och införande av en mängd olika andra åtgärder.
Det handlar bland annat om kontaktförbud, ett område där vi ser fram emot att ytterligare skärpningar skulle kunna ske, och om ett utökat användande av fotboja. Man kan också på ett mer systematiskt sätt arbeta med alla de andra möjligheter som vi har i vårt samhälle, inte minst när det gäller att skifta fokus från brottsförövare till den som är brottsutsatt. Det kan till exempel handla om att kvinnan ska ha möjlighet att behålla boendet och att man får ett samlat stöd från samhällets alla resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Med tanke på att polisen själv har varit väldigt kritisk till sin egen prioritering kring mäns våld mot kvinnor är vi också överens om att polisen bör prioritera upp den här brottskategorin.
Herr ålderspresident! Det är därför det blir så märkligt att Socialdemokraterna står bakom den sekretessbestämmelse som gör att kriminalvården inte får informera polisen om när just de här högriskpersonerna släpps från anstalten. Att växla upp för att skydda människor ute i samhället när farliga människor släpps ut är, som jag ser det, en del i det viktiga arbetet.
Jag har förvisso full respekt för att vi tycker olika, men det är märkligt att politiker kan anse att den bästa vägen framåt är att människor som har återfallit i brott som grov kvinnofridskränkning och som av kriminalvården bedöms ha en hög återfallsrisk för just den typen av brott ska få tidsbestämda straff och så snabbt som möjligt komma ut och återintegreras i samhället igen, för att där kunna skapa nya brottsoffer. Det är en logik som inte håller ihop.
Mitt engagemang i frågan sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden. År 2017 lyfte jag frågan om förvaringsdomar gällande just den här typen av problematik. Det var ett väldigt uppmärksammat fall där det var så tydligt att personen i fråga hade skördat många brottsoffer efter tidsbestämda straff. Men under sin regeringstid såg Socialdemokraterna till att de här personerna skulle återintegreras ute i samhället så snabbt som möjligt, och nya brottsoffer skördades.
Varför är Socialdemokraterna så inställda på att män som är så välidentifierade och vars brottshistorik är så väldokumenterad ska få tidsbestämda straff och återintegreras i samhället och skapa nya brottsoffer? Varför är frågan om förvaringsdom så omöjlig att ta till sig för socialdemokratin?
Herr ålderspresident! Tack för frågorna, Adam Marttinen!
Jag delar inte bilden att vi tycker att de här förövarna ska komma ut i samhället så snabbt som möjligt, som Adam Marttinen uttryckte det två gånger i sitt inlägg. Tvärtom skärpte vi under de åtta år som vi ledde regeringen straffen inte minst när det gällde sexualbrott men också för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Påståendet stämmer alltså inte.
Den typen av vurm för förvaringsinstrumentet som Sverigedemokraterna emellanåt uttrycker erkänsla för hör normalt sett inte hemma i ett demokratiskt samhälle utan att det finns särskilda skäl. Det finns otroligt mycket mer att göra på kvinnofridsområdet, utöver förvaringsdom. I och med att Sverigedemokraterna uttrycker ett sådant intresse för kvinnofridsarbetet hoppas jag att jag får göra medskicket att man kan mötas i andra delar, som handlar bland annat om det faktum att ni efter ert tillträde som största parti i regeringsunderlaget ändå sitter och tittar på när de statliga medlen till kvinnofridsarbetet skärs ned. 6 procent av vad som behövs för att införa reformen skyddat boende skickas till Sveriges Kommuner och Regioner, och man tittar på när SKR:s kvinnofridssatsning stängs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Propositionslistan ekar tom när det handlar om nya utredningar och nya lagstiftningsinitiativ för att beivra mäns våld mot kvinnor. Det handlar om både att förebygga och att använda samhällets fulla kraft för att beivra brottet.
Men tack för debatten!