Annika Strandhäll (S) svarade Charlotte Nordström i en replik om Straffrättsliga frågor i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.
Charlotte NordströmM· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor Herr ålderspresident! I förra veckan diskuterade vi de här frågorna. Då var ledamoten Strandhäll inte med. Då tog jag upp de delar där regeringen och…Herr talman! Våldet och otryggheten har inskränkt friheten och vardagen för allt fler. Vi har gång på gång sett hur utdömda straff och skadestånd inte är i paritet med det allmänna rättsmedvetandet och medborgarnas syn på vad som är rättvist. Vi måste och vi kan vända denna utveckling och återupprätta rättsstaten och respekten för lag och ordning. Vi kan göra det med den genomgripande översynen av strafflagstiftningen som är på gång.
Det var den 20 juli 2023 som regeringen beslutade att ge en särskild utredare, Petra Lundh, i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna för att reformera påföljdssystemet, den så kallade Straffreformutredningen. Straffskalorna ska på ett bättre sätt än i dag återspegla brottets allvar, och påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.
Det finns ett påtalat behov från många av en mer övergripande och sammanhållen översyn av straffskalorna som nu genomförs. Det innebär att till exempel straffen för ett flertal brott kommer att skärpas och att fäng-else kommer att dömas ut i fler fall än i dag. Uppdraget ska enligt det tilläggsdirektiv som finns redovisas senast den 30 maj 2025.
Denna straffreformsutredning kommer att behandla även en del av de motioner som vi har att behandla här i dag.
När det gäller fridskränkningsbrott och kontrollerande beteende har utredningen om en översyn av kontaktförbudslagstiftningen, som bland annat behandlat frågan om straffskärpningar för fridskränkningsbrotten, i februari lämnat sitt betänkande till regeringen, En effektivare kontaktförbudslagstiftning - ett utökat skydd för utsatta personer. Utredningens bedömning är att straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning inte bör ändras, men i enlighet med uppdraget lämnas ändå ett alternativt författningsförslag om att skärpa maximistraffet till tio års fängelse.
Nu har betänkandet remitterats, och remisstiden går ut den 26 juni. Som jag nämnde under förra veckans debatt om ett av justitieutskottets betänkanden är det oerhört viktigt att kvinnor som utsätts för våld får det skydd de behöver. Därför vill Moderaterna att kontaktförbud ska användas i fler fall och att elektronisk övervakning med hjälp av fotboja ska kunna användas i större utsträckning för att säkerställa att kontaktförbud följs. Vi vill att området för kontaktförbud ska gälla för fler fall och i vissa fall kunna omfatta hela kommuner i de fall hotbilden är särskilt allvarlig.
Straffrättsliga frågor
Även Straffreformutredningen har fått i uppdrag att se över straffskalorna. Då arbete pågår är utskottet inte berett att nu ta initiativ till ytterligare straffskärpningar eller andra lagändringar i fråga om fridskränkningsbrotten.
Promemorian med förslag om att införa psykisk misshandel som en ny brottsbeteckning har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Vi är alla överens om att mäns våld mot kvinnor måste få ett stopp, både det fysiska, det psykiska och det ekonomiska. Förslaget om kriminalisering av psykiskt våld har dock fått omfattande remisskritik. Det finns till exempel oro från inte minst civilsamhället för att ett sådant brott skulle kunna användas av förövande män för att rikta anklagelser mot kvinnor som de själva har utsatt för våld eller att det skulle kunna missbrukas i vårdnadstvister. Detta är risker som behöver tas på största allvar. En analys pågår just nu, och vi vill inte föregripa den annat än genom att framhålla att frågan är oerhört angelägen för regeringen att komma vidare i.
Ett stort antal myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen kommer att göra en översyn av behovet av skärpt styrning och uppföljning av myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har också påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Herr ålderspresident! Tillsammans här inne måste vi återupprätta lag och ordning, så att Sverige kan bli ett tryggt land. Vi kan och ska stoppa det som pågår, vända utvecklingen och sätta brottsoffren i främsta rummet. Det ska inte gå att komma undan. Det ska inte löna sig att begå brott.
Men det handlar inte bara om att skärpa lagarna. Vi måste också få alla människor i Sverige att följa lagarna och respektera de värderingar som ligger till grund för dessa. Utrednings- och beredningsarbete pågår, som sagt. De är omhändertagna av departementet, och vi ser fram emot att förslagen ska behandlas här i kammaren. Med detta som grund yrkar jag bifall till utskottets förslag att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Herr ålderspresident! Tack till ledamoten för ett viktigt inlägg, som jag i delar kan instämma i. Samtidigt är det ju helt uppenbart att det engagemang som den nu sittande regeringen visar när det gäller gängkriminaliteten inte alls återspeglas i regeringens initiativkraft när det gäller kvinnofridsarbetet.
Ledamoten nämnde själv den utredning om psykiskt våld som har legat klar i snart två års tid. Remissvaren på den utredningen låg färdiga på justitieministerns bord en månad efter att han hade tillträtt, i november 2022. Trots detta, och trots att justitieministern stod här i talarstolen så sent som för ett år sedan och sa att om det inte ligger en proposition på bordet om ett år får ni jaga mig med blåslampa, ligger det fortfarande inte något sådant förslag på riksdagens bord. Justitieministern svarade så sent som för en och en halv vecka sedan att frågan fortfarande bereds i Regeringskansliet, alltså exakt samma svar som tidigare. Det är inte som ledamoten säger. Det finns ingen omfattande kritik.
Polisen står bakom detta. Alla barnrättsorganisationer står bakom det. I princip hela kvinnorörelsen står bakom det. Unicef står bakom det. Men initiativkraften när det gäller den här regeringens politik på kvinnofridsområdet brister. Vad tycker riksdagsledamoten om att vi ser detta bristande engagemang från justitieministerns sida?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Herr ålderspresident! I förra veckan diskuterade vi de här frågorna. Då var ledamoten Strandhäll inte med. Då tog jag upp de delar där regeringen och justitieministern arbetar med kraft.
Som jag nämnde har jag själv läst remissvaren. Vi läser uppenbarligen på olika sätt. Helt klart är att det finns en massiv kritik mot det som ligger. Det är ju bättre att en minister tar detta på stort allvar och vill analysera det som står i promemorian innan man går fram med ett förslag.
Det jobbas för högtryck. I förra veckan, när vi diskuterade våldsbrott och brottsoffer, nämnde vi också att regeringen nu ser över bestämmelserna om villkorlig frigivning och huruvida det enbart ska beviljas om det finns särskilda skäl. Det handlar om risken för återfall i vålds- och sexualbrott, och vi anser att man då inte ska kunna friges villkorligt. Vi har lagt fram förslag om att våldsutsatta kvinnor ska få stärkt rätt till målsägarbiträde i hovrätten för en trygg och säker rättsprocess. Män som slår kvinnor ska få hårdare straff. Det har också tydligt sagts. Upprepade sexualbrott ska kunna ge livstids fängelse. Detta har också ministern talat om i utskottet. Där var ministern väldigt tydlig med att det här ska behandlas med kraft på samma sätt som gängkriminaliteten.
Herr ålderspresident! Hur man än vänder och vrider på det har regeringen nu suttit i 18 månader. Den proposition som vi nu talar om låg färdigremitterad på bordet i november 2022.
Efter sex år som departementschef vet jag att hade frågan varit prioriterad för regeringen hade man inte bara hunnit bereda den vid det här laget. Faktum är att på den tiden hade justitieministern hunnit tillsätta en helt ny utredning som hade kunnat utreda frågan, och en helt ny remissrunda hade också hunnits med, om man ser till hur man normalt tidsmässigt brukar kunna få lagstiftningsförslag på bordet. Nej, frågan är inte prioriterad.
Det finns också något som är anmärkningsvärt: När vi föreslår ett utskottsinitiativ i februari, när vi kan konstatera att detta förslag inte finns i propositionslistan för det här året heller, röstar samma parti som säger sig prioritera denna fråga emot det. Det är inte att prioritera frågan.
Samtidigt måste man tillägga något när det gäller kvinnofridsarbetet. Ja, den här regeringen har tillsatt en massa ganska generella utredningar på det straffrättsliga området. Med andra handen slaktar man samtidigt medlen till kvinnofridsarbetet. Man tar bort den statliga satsning som har funnits i 17 år. Det får till följd att SKR lägger ned sin kvinnofridssatsning. Man underfinansierar reformen om skyddade boenden och drar in resurser till civilsamhällets organisationer som arbetar med kvinnofridsfrågor. Den ena handen måste veta vad den andra gör.
Detta är inte att prioritera kvinnofridsarbetet, och det kommer den här regeringen att få svara på.
Herr ålderspresident! Jag har all respekt för att ledamoten Strandhäll har varit minister.
Jag vet att ministern också läser remissvaren. När det gäller utskottsinitiativet lyftes just den omfattande kritik som fanns i fråga om den här promemorian. Det blev ingen vidare diskussion i utskottet, och det är väl lite tråkigt att man inte har den diskussionen i utskottet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Jag vill påstå att vår regering och vår minister högprioriterar denna fråga, ledamoten Strandhäll. Man vill analysera ordentligt för att kunna komma fram med bra förslag, som även ledamoten Strandhäll kan ställa sig bakom.
Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, och jag hoppas att det kommer att falla även ledamoten Strandhäll i smaken.