Louise Meijer (M) svarade Rasmus Ling i en replik om Polisfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:101 Torsdagen den 18 april” den 18 april 2024.
Rasmus LingMP· i en replikVi var några som kritiserade detta vallöfte under förra mandatperioden och i valrörelsen, bland annat för att det inte är säkert att detta är något som man kommer att kunna genomföra. Man kommer in i regeringen och har…Fru talman! Vi ska nu debattera justitieutskottets betänkande om polisfrågor med anledning av de motioner som väckts på detta område under den allmänna motionstiden.
Ett välfungerande polisväsen är avgörande för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Att polisen behöver fungera bättre och att det finns en rad brister som behöver åtgärdas är tydligt. Det är därför glädjande att förståelsen och engagemanget för detta är stort i riksdagen.
I flera av motionerna återfinns goda idéer och konstruktiva förslag. Utskottsmajoriteten föreslår dock att samtliga motioner avslås, i de flesta fall för att regeringen arbetar mycket intensivt med att bygga ut och förbättra polisen, genom mer resurser och fler verktyg till polisen.
Fru talman! Under kommande år görs rekordstora satsningar på rättsväsendet - från 69 till 90 miljarder kronor mellan 2023 och 2026. För polisens del innebär detta 10 miljarder mer. Vi pratar alltså om en långsiktig tillväxtbana, med kraftigt ökade tillskott.
Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har polisen också fått flera nya effektiva verktyg, såsom hemlig avlyssning av gängkriminella, bättre möjligheter att använda kamerabevakning, vistelseförbud för att plocka bort kriminella från vissa platser, säkerhetszoner, utökade befogenheter i gränsnära områden och så vidare.
Ska vi få ordning på Sverige måste vi också få ordning på polisen. Kraftigt skärpta straff är nödvändigt, men det räcker inte. Vi behöver också en starkare och synligare polis.
Fru talman! Polisens arbete har till ändamål att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. I det ligger inte minst uppgifterna att förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet och att utreda och beivra brott.
I det läge Sverige befinner sig i är det förstås en helt central uppgift att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta tryggheten i Sverige. I förlängningen handlar det om att värna vårt öppna och fria samhälle. Regeringens plan för det här ligger fast: Det handlar om att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga till gängen. Polisen har en kritisk roll i alla dessa delar.
Den moderatledda regeringen har sedan tillträdet arbetat på flera sätt för att stärka polisen i hela landet. Det sker, som jag redan nämnt, genom kraftigt ökade resurser och nya effektivare verktyg, men också genom att tydliggöra styrningen och genom att ställa högre krav på ökad operativ förmåga och resultat till medborgarna.
I december utsåg regeringen förra riksåklagaren och hovrättspresidenten Petra Lundh till ny rikspolischef. Med tanke på både uppdragets och organisationens komplexitet såg vi också ett behov av att förstärka myndighetens ledning med en biträdande rikspolischef och utsåg därför polismästaren Stefan Hector till den rollen.
Den nya ledningen har ett tydligt förändringsuppdrag: för det första att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna, för det andra att få upp trycket i utredningsverksamheten så att fler brott kan klaras upp och för det tredje att säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.
Den nya ledningens uppdrag togs fram bland annat mot bakgrund av flera utvärderingar av polisens verksamhet som har gjorts under senare år. Jag tänker på Statskontorets utvärdering av ombildningen av polisen, Riksrevisionens granskningar av polisens hantering av mängdbrott och arbete med särskilda händelser samt Brottsförebyggande rådets utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda. Till det kommer utvärderingar som polisen själv har genomfört.
Det senaste året har polisen gjort exceptionella framsteg när det kommer till att klara upp skjutningar och sprängningar, och det på grund av nya verktyg och nya arbetssätt, inklusive ett nära samspel med Åklagarmyndigheten. Bara i Stockholm har brottsuppklaringen i fråga om dödsskjutningar gått från dryga 15 procent 2022 till dryga 70 procent 2023. Motsvarande siffra för Uppsala är 85 procent.
Samtidigt pekar dessa utvärderingar på mer strukturella brister och problem att ta itu med. Det hänger ihop med att viktiga mål med ombildningen av polisen inte har uppnåtts. Det handlar om att polisens synlighet, tillgänglighet och kontakter med medborgarna inte är tillräcklig, att tillväxten av bemanning i lokalpolisområdena har varit alldeles för svag, att för få brott klaras upp och att utredningstiden och utredningsresultaten över tid har försämrats, framför allt gällande mängdbrotten, alltså de brott som medborgarna drabbas av i vardagen, såsom snatterier, stöld, skadegörelse, misshandel och bedrägerier.
Det finns också mer generella utmaningar när det gäller Polismyndighetens effektivitet, uppföljning, styrning, resursfördelning med mera. Årsredovisningen för polisen 2023 bekräftar också att problemen med att komma fram för den som ringer till polisens kontaktcenter finns kvar. Det finns stora lokala skillnader. I synnerhet hade Stockholm problem med bemanning och långa svarstider.
Fru talman! I Polismyndighetens regleringsbrev för 2023 listas följande mål för verksamheten, i linje med vad som sägs i polislagen: för det första att arbetet för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet ska bedrivas strukturerat och med grund i beprövad erfarenhet, för det andra att arbetet med övervakningen av den allmänna ordningen och säkerheten samt ingripandet vid störningar ska bedrivas på ett sådant sätt att det motsvarar behoven i hela landet och för det tredje att arbetet med att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal ska bedrivas effektivt och att brottsuppklaringen ska öka.
De här målen ligger fast i regleringsbrevet för 2024. Där har vi också, i linje med förändringsuppdraget till polisledningen, fört in ett särskilt mål om att polisens lokala närvaro ska öka i hela landet och att servicen för medborgarna ska förbättras, till exempel genom förkortade svarstider hos polisens kontaktcenter.
Flera punkter i regleringsbrevet tar sikte på uppgiften att få upp trycket i utredningsverksamheten. Polisen ska exempelvis vidta och redovisa åtgärder för att förstärka förmågan att utreda mängdbrott. Polisen ska också redovisa hur man utvecklat förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld.
Det här syftar till att bättre kunna mäta polisens resultat över tid. I vissa polisregioner är exempelvis mäns våld mot kvinnor dödligare än skjutvapenvåldet.
Vi, den moderatledda regeringen, är tydliga i vår styrning av myndigheten med att våldet som kvinnor utsätts för måste prioriteras. I polisens strategiska verksamhetsplan lyfts det också upp som särskilt prioriterat. Flera nationella initiativ har genomförts, men det är tydligt att det inte fått fullt genomslag i organisationen.
Fru talman! Den moderatledda regeringen prioriterar och vill bekämpa mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi prioriterar och vill bekämpa det dödliga skjutvapenvåldet.
Fru talman! Regeringen bedriver ett omfattande, genomtänkt och strategiskt arbete för att få polisen att fungera bättre. Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
Fru talman! När vi hade den här debatten om polisfrågor förra mandatperioden lyfte Moderaternas företrädare alltid upp en fråga, som också var ett oerhört tydligt vallöfte från Moderaterna på detta område, nämligen att polisutbildningen skulle göras betald.
Jag vill därför fråga Louise Meijer: Kommer vallöftet om betald polisutbildning att bli verklighet och i så fall när?
Fru talman! Jag kan inte svara på det på rak arm. Den moderatledda regeringen består av flera partier. Därtill finns ett samarbetsparti. Detta är en fråga som regeringen arbetar med och får återkomma till.
Fru talman! Vi var några som kritiserade detta vallöfte under förra mandatperioden och i valrörelsen, bland annat för att det inte är säkert att detta är något som man kommer att kunna genomföra. Man kommer in i regeringen och har Finansdepartementets budgetavdelning och en finansminister som kanske säger nej.
Det är också så att detta påverkar dem som söker utbildningar och som funderar på vad de ska välja. Detta kommer naturligtvis att spela roll. Jag har hört dem som tvekar att söka till polisutbildningen. Man vill vänta. Man har hört att den kommer att göras betald, så man söker inte nu utan väntar ett tag. Det är den effekten som detta kan få.
Jag tycker att man måste ta ansvar för det. Antingen svarar man ja på en sådan fråga och säger när det kommer att hända eller så behöver man svara: Nej, det kommer inte att ske. Vi lovade detta, men vi säger en sak före valet och en annan sak efter valet.
Ett nej är åtminstone något som de som funderar på att söka polisutbildningen kan förhålla sig till. De behöver i så fall inte avvakta för att de tror att detta ska hända senare.
Fru talman! Som jag sa i mitt tidigare svar till ledamoten Rasmus Ling har jag inget besked att ge i den frågan här och nu. Regeringen får återkomma.