Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Hans Eklind (KD) om Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Hans Eklind (KD) höll ett anförande om Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande i debatten ”Protokoll 2022/23:90 Måndagen den 17 april” den 17 april 2023.

Herr talman! Detta svåra ekonomiska läge med rekordhög inflation och lågkonjunktur samtidigt slår hårt mot många. Det är inte bara barnfamiljerna som har det tufft. Det drabbar bredare grupper än så.

En del av dem vänder sig i dagsläget till Stadsmissionen, Frälsningsarmén och liknande organisationer i det civila samhället. Det är organisationer som har gjort och gör stora insatser för dem som har det tuffast.

En fördel är att vi alla nu förhoppningsvis ser den kraft och det engagemang som finns i de ideellt arbetande sektorerna i civilsamhället. Det är en kraft och ett engagemang som inte kan ersättas med politiska beslut. Men politiken kan stötta det arbetet. Och det görs i regeringens vårändringsbudget. Det är en avgjord skillnad, tänker jag, mot den tidigare regeringen som avskaffade gåvoskatteavdraget, som över 700 000 svenskar använde sig av.

Jag har en bakgrund som präst och har under många år, tolv av åren innan jag hamnade här i riksdagen, ägnat mig åt att jobba inom just den sektorn. Lejonparten av min tid har jag ägnat åt att tillsammans med andra försöka göra skillnad på riktigt. Ibland har jag beskrivit det som att arbetet jag gjorde där och då i församlingen var på mikronivå. Att gå in i politiken och hamna i Sveriges riksdag handlar om att göra samma sak på makronivå.

Jag är väldigt stolt över att regeringen nu går fram och stöttar de organisationerna med 50 miljoner kronor. De gör nämligen skillnad på riktigt för dem har det så svårt att de måste uppsöka dessa verksamheter.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Kristdemokraterna är ett parti som gärna talar om sjukvården. Mot den bakgrunden vill jag besvära Hans Eklind med ungefär samma fråga som jag ställde när höstbudgeten skulle antas.

Det var uppenbart då att det skulle bli problem ute i regionerna med den de facto nedskärningsbudget som Kristdemokraterna var med och lade fram. Vi ser nu växande problem och växande underskott för sjukvården.

Hans Eklind talade om en nationell plan som snarare än tillförda resurser skulle lösa många av problemen. Nu har vi 11 miljarder i underskott i regionerna, sjuksköterskor som lämnar sina arbeten på grund av ohållbara arbetsförhållanden, läkarbrist inom psykiatrin, kritik från Ivo och patienter som ligger i korridorerna. Jag skulle vilja veta hur Hans Eklind själv tycker att det går med de prioriteringar som Kristdemokraterna medverkat till.

Jag skulle också gärna höra något från Hans Eklind om frågan om dem som är födda 1957. Finns det några planer på att rätta till den orättvisan? Det adresseras inte i den här budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Herr talman! Det var många frågor att besvara på en minut. Tack för frågorna, Ali Esbati! Var och en av dem är relevanta.

Vi kristdemokrater gick till val på att vården ska bli både bättre och mer jämlik. Regeringen har tillfört en rad medel, men framför allt i budgetpropositionen. Debatten om den hade vi för ett antal månader sedan. Det finns nu pengar avsatta för att öka antalet vårdplatser och korta vårdköerna.

Men det handlar också om nationell vårdförmedling, som jag tror är oerhört viktigt. Vi hoppas att regeringen bara inom de närmaste veckorna ska bli klar med att tillsätta den utredningen, för att visa hur de första stegen mot ett förstatligande av sjukvården kan tas. Det är oerhört centralt att postnumret aldrig någonsin ska avgöra vilken typ av vård man får när man behöver hjälp av vården.

De förslagen har redan planterats. Det är igång. Jag hoppas att det ska göra verklig skillnad. Det gjorde vi sist vi hade hand om Socialdepartementet.

Herr talman! Jag förstår det svaret som att Hans Eklind fortfarande tror att någon typ av utredning, som ska komma igång senare, ska kompensera för den oerhört stora resursbrist som finns i sjukvården. Effekterna av den ser vi nu. Den har dessutom fördjupats under det här halvåret, och det finns ingenting som tyder på att den ska minska i omfång och allvar.

Jag tror att det är ett besked som är jobbigt och tråkigt att få för dem som varje dag sliter i vården. Det är sjuksköterskor och läkare som försöker få det hela att fungera och gör ett fantastiskt arbete.

Eftersom vi har hög kompetens i svensk sjukvård är resultaten väldigt goda, när man får vård. Men vi vet att personalen inte räcker till. Det har gått så långt att många sjuksköterskor, som har slutfört sin utbildning, slutar eftersom de inte orkar med arbetsvillkoren. Men till dem har Hans Eklind mycket lite att säga här.

Herr talman! Vi har tvärtom väldigt mycket att säga. Vi har inte bara talat om det; vi har också sett till att leverera en första budgetproposition där vi förstärker. Vi satsar 12 miljarder kronor till både kommuner och regioner. En tredjedel av reformutrymmet används just till att stärka upp kommuner och regioner.

Vi får dock inte stanna där och tro att lösningen på sjukvårdens problem stavas pengar. Vi har legitimerat att det behövs resurser. Men jag tror också att vi måste göra om i grunden hur sjukvården är organiserad. Om man benchmarkar mot andra länder ser man inte att Sverige satsar osedvanligt lite på sjukvården och därför har långa vårdköer. Det är exempelvis inte därför svenska läkare, trots att vi har gott om läkare, träffar sina patienter i mindre omfattning än läkare gör i andra jämförbara länder.

Av det skälet har vi sagt: Låt oss se till att ta bort vårdköerna, men vi ska inte låta bli att göra det mest nödvändiga, nämligen organisera om någonting som infördes på 1860-talet. Det är dags att göra om det.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.