Anna Lasses (C) svarade Gudrun Brunegård i en replik om Internationellt utvecklingsbistånd i debatten ”Protokoll 2022/23:87 Onsdagen den 12 april” den 12 april 2023.
Gudrun BrunegårdKD· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd Fru talman! Under närmare 40 års tid har jag haft nära kontakt med Sveriges främsta biståndsland, Tanzania. Själv har jag jobbat som sjuksköterska…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Fru talman! Under närmare 40 års tid har jag haft nära kontakt med Sveriges främsta biståndsland, Tanzania. Själv har jag jobbat som sjuksköterska under fyra år på två olika sjukhus i Tanzania som byggts upp av Svensk Pingstmission. Det är samma organisation som står bakom det sjukhus i Kongo där Nobelprisbelönade doktor Denis Mukwege bedriver sitt arbete för att återupprätta kvinnor efter det sexualiserade våldet i östra Kongo. Sedan 2004 har jag besökt Tanzania i stort sett vartannat år i samband med att min man, som är läkare, varit där kortare perioder genom Rotary och Erikshjälpens läkarbank.
Genom den moderna teknologin kan vi hålla tät kontakt med våra vänner och medarbetare. Just nu håller vi på att förse sjukhuset med solceller för att komma ifrån fossilberoendet. Det sker genom pengar som samlats in av församlingar, pengar från secondhandförsäljning och Rotarys välgörenhetskonserter samt svenska biståndsmedel via Läkarmissionen. Vi kan i realtid följa hur solcellspanelerna kommer på plats, och vi känner våra medarbetare väl och vet att de inte skulle drömma om att försnilla en enda shilling.
Det är en förmån att under så lång tid ha kunnat följa ett lands utveckling. Det ger perspektiv på mycket, inte minst det utvecklingssprång som kom när man släppte loss människans entreprenörskap efter decennier av socialistiskt centralstyre. Små affärsverksamheter växte som svampar ur jorden och gav ringar på vattnet. Människor skapade sig förutsättningar att komma ur fattigdomen och kunde skapa arbetstillfällen för fler, även för personer utanför familjen.
Vi har också sett hur låg utbildningsnivå och okunskap fört med sig sjukdom och lidande som hade kunnat avhjälpas. När vi undervisade om grundläggande och förebyggande hälsovård kunde vi till exempel lära ut samplantering av proteinrika baljväxter, vilket innebar att vi kunde få stopp på den ständiga förekomsten av undernärda barn i ett i grunden bördigt område. Det var ren okunskap som låg bakom fattigdomen och undernäringen. Med hälsoundervisning kunde vi också bidra till att brunnarna skyddades från förorenat ytvatten och att det grävdes latriner. Därigenom minskade smittspridningen.
När brunnarna fick handpumpar inträffade det oväntade. Plötsligt kunde pojkar och män hämta familjens vattenbehov på sina cyklar i en vända, och flickorna fick tid att gå i skola. Dessa exempel visar att man med ganska enkla medel kan förbättra människors levnadsvillkor, minska fattigdom och förbättra folkhälsan. Kunskap är utvecklingens moder.
Vi har också sett tydliga prov på hur korruptionen förlamar det statliga systemet. På de statliga klinikerna tvingas man muta sig fram för att personalen ska uträtta sina arbetsuppgifter. Det gör att patienter är beredda att åka flera timmar extra, i flera fall förbi ett antal statliga sjukhus, till missionens sjukhus där man vet att man får ett gott bemötande, och man vet i förväg vad vården kommer att kosta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Fru talman! Med detta sagt blir ingen förvånad över den tilltro som jag har till kraften hos civilsamhällets organisationer. Det handlar om den trohet och lojalitet som finns mellan parterna i samarbetet när man bottnar i en gemensam ideologi eller en idé om vårt medmänskliga ansvar för varandra och för att använda de gemensamma, insamlade medlen så effektivt som möjligt.
Med den breda inblick jag under de här två åren som riksdagsledamot har fått i svenskt bistånd överlag vill jag understryka att samma engagemang för våra medmänniskor och samma starka drivkraft att använda varje krona effektivt kan man se över hela fältet.
Vi kristdemokrater anser att det är en god princip att anslå en förutbestämd andel, 1 procent av bni, till bistånd i en värld där behoven är oändliga. Det låsta beloppet på 56 miljarder, som ingår i fyrpartiöverenskommelsen, är ett avsteg från den principen. Men kombinerat med den kristdemokratiska innovationen med ett tak för avräkningarna ger det ändå en god grund för en långsiktig planerbarhet i biståndet. Det gör att det ligger på internationell toppnivå.
Jag vill i detta sammanhang poängtera att vi kristdemokrater anser att avräkningar som är högre än kostnaden för det beräknade antalet asylsökande under ett år är ett lån från biståndet som ska betalas tillbaka.
Fru talman! Parallellt med Tidöavtalet slöt de fyra partierna överenskommelsen Bana för biståndet. Det har samma status som Tidöavtalet. Där slås principerna fast för de kommande årens reformagenda för biståndet.
Biståndsramen sätts för tre år. På så sätt skapas större förutsägbarhet och möjlighet till uppföljning. Avräkningarna för flyktingkostnader begränsas till maximalt 8 procent av biståndsramen och ska aviseras i god tid, senast i samband med budgetpropositionen för det år som avräkningarna ska göras.
En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Tematiska prioriteringar ska göras med fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar, utökat och effektiviserat klimatbistånd och kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer begränsas, och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ökar. Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med de tematiska prioriteringarna samt med humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter.
Det ska vara större tonvikt på bilaterala och multilaterala insatser för ökad insyn och styrning över inriktning, genomförande och uppföljning. En särskild satsning görs på insatser för att skapa förutsättningar för fria val.
Skattereduktion för gåvor för juridiska personer ska utredas och införas så att incitament skapas också för företag att bidra mer till internationell hjälpverksamhet.
På detta vis har en ambitiös reformagenda inletts. Den har grundats på oberoende utvärderingar som har påvisat att svenskt bistånd under åren har blivit mindre fokuserat och därmed också mindre effektivt och svårare att utvärdera. Vi måste också med nödvändighet väga in de gigantiska behov som finns i vårt krigshärjade grannland Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Nu håller regeringen som bäst på att ta fram underlag för arbetet. För att det ska bli bra kommer det att krävas noggrant förarbete och genomförande. Jag är stolt över att huvuddragen för reformagendan är hämtade från Kristdemokraternas biståndspolitiska program. Jag kan lova att vi kommer att vaka över att grundtankarna i denna överenskommelse också blir verklighet.
Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för anförandet! Det råder ingen tvekan om att ledamoten är engagerad i just biståndsfrågor. Kristdemokraterna har också stått upp för ett generöst och bra bistånd. Ledamoten säger nu också att ni står fast vid enprocentsmålet. Det gläder mig. Jag hoppas verkligen att ni i regering kommer att kämpa hårt för att regeringen återtar enprocentsmålet i biståndet.
Tyvärr har vi under flera år sett hur olika regeringar har använt biståndsmedel för avräkning till flyktingmottagande. Det gäller inte bara den tidigare socialdemokratiska regeringen. Även tidigare borgerliga regeringar har gjort så.
Bildtregeringen avräknade med 5,1 procent under sin tid. Perssons regering avräknade med 8,1 procent, och Reinfeldts med 13 procent. Regeringen Andersson avräknade med 18 procent. Det är väldigt mycket pengar som har tagits ifrån biståndet och gått till flyktingmottagande.
Från Vänsterpartiets sida är vi väldigt kritiska till att man använder biståndsmedel på det sättet. Biståndsmedel ska gå till fattiga människor och inte till att betala för flyktingar i vårt eget land.
Jag skulle vilja höra ledamotens syn på avräkningar. Under 2023 har regeringen tagit 1,3 miljarder för mycket från biståndet till att asylkostnader i Sverige. Det visar Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens februariprognos.
Kommer Kristdemokraterna i regeringen att verka för att de medlen kommer tillbaka till biståndet i vårbudgeten?
Fru talman! Det stämmer, precis som jag sa i mitt anförande, att vi anser att enprocentsmålet är en bra hållpunkt och en regel som man bör kunna ha. Man bör också kunna fylla det på effektivast möjliga sätt.
Det är självklart att vi i regeringen kommer att arbeta för att återta det målet. Men i väntan på det kan jag avslöja att just införandet av taket för avräkningarna var vårt villkor för att vi skulle gå med på den frysta nivån som ligger 4 miljarder lägre än för förra årets biståndsram.
När vi låser taket på maximalt 8 procent får vi ut betydligt mer pengar än när den socialdemokratiska regeringen plötsligt under löpande budgetår ryckte bort medel. Det var först en högre summa, men det landade sammanlagt på 18 procent av biståndsramen.
Ledamoten frågade här hur vi ser på frågan om avräkningar. När man gör dem utifrån en beräknad andel flyktingmottagande och det sedan visar sig att det inte blir lika många flyktingar menar vi, precis som jag sa i mitt anförande, att de ska återbetalas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Däremot kan det finnas en idé att vänta till höstbudgeten då man har säkrare siffror på var det slutligen landar jämfört med om man skulle lägga tillbaka pengarna i vårbudgeten. Om det sedan kommer en oväntad flyktingström måste man rätta till det igen.
Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för svaret! Det är på många sätt positivt, även om jag anser att också 8 procent är mycket pengar i avräkning och att vi bör komma ned till ett absolut minimum när det gäller avräkning för flyktingmottagande. Det ska finansieras på annat sätt och inte från biståndet, som redan är oerhört ansträngt.
Jag anser att det vore bra om de pengar som man så att säga har tagit ut för mycket kommer tillbaka redan nu i vårbudgeten, för det behövs. Vi ser ju hur situationen är i omvärlden med ökad fattigdom. Vi ser hur det råder brist på basala nödvändigheter som rent vatten, mödravård och så vidare runt om i världen. Vi ser hur det behövs mer pengar till utbildning för flickor och kvinnor. Det finns hur mycket som helst där det behövs ett stort stöd, så dessa 1,3 miljarder skulle göra stor nytta redan nu.
Fru talman! Jag håller i mångt och mycket med ledamoten i det som sägs här: Det hade varit bättre om man hade kunnat undvika att göra avräkningar helt och hållet.
Men det är trots allt så att OECD-Dac har godkänt detta förfaringssätt. De godkände även den gigantiskt stora avräkning som Socialdemokraterna gjorde under pågående budgetår förra året. Därför känner vi att vi ändå har nått en stor framgång genom att lägga in detta tak, som dessutom måste aviseras redan i budgeten för kommande år. Det kan alltså inte ske sådana avräkningar under pågående budgetår. Det ger en mycket större långsiktighet och större planerbarhet.
Som jag sa tidigare tror jag att även om behoven är oändliga - det finns precis hur mycket behov som helst runt om i vår värld - är det bättre att bygga slutsumman på så definitiva siffror som möjligt än att låta det hela fladdra fram och tillbaka utifrån hur flyktingströmmarna avlöper under året.
Jag kommer att arbeta för att vi kommer att kunna återföra detta i samband med höstbudgeten.
Fru talman! Min ena fråga gällde just avräkningen, och där måste jag säga att Gudrun Brunegård har gett ett väldigt tydligt och positivt svar. Jag förstår verkligen resonemanget bakom det hela, och jag hade förmodligen resonerat likadant själv om jag hade suttit i denna situation. Sedan hoppas jag verkligen att det arbete som Gudrun Brunegård lägger på att återföra biståndet till 1 procent leder till att det blir så fortast möjligt.
Jag har dock en annan fråga också. Den gäller reformagendan, som lever sitt eget liv och som vi alla spänt väntar på. Vet Gudrun Brunegård hur denna kommer att förankras i riksdagen när den väl kommer? Vi är alla otroligt nyfikna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Fru talman! Ja, vi brinner verkligen av längtan allihop efter att få se hur agendan kommer att bli. Men den är nu under framarbetande, och den kommer att förankras på olika sätt.
Först ska den förhandlas fram mellan partierna i Regeringskansliet så att den verkligen uppfyller de kriterier som de fyra partierna har kommit överens om. Precis som en ledamot var inne på här tidigare är det viktigt att man bygger agendan på vetenskap, beprövad erfarenhet och den forskning som finns om biståndet så att den är fast och tryggt förankrad. Agendan ska också förankras gentemot civilsamhällets organisationer och så vidare.
Den kommer att presenteras för riksdagen i sinom tid - exakt hur, när, var och i vilken form det kommer att ske kan jag inte säga i dag, för arbetet håller på just nu. Jag är glad att ledamoten har respekt för vårt arbete när det gäller biståndsnivåer och avräkningsnivåer och var det slutligen ska hamna.
Jag hoppas att ledamoten också kommer att ha respekt för arbetet när man ska göra ett sådant här stort omtag och styra om biståndet så att det blir mer effektivt, mer fokuserat och mer koncentrerat utifrån de utvärderingar som vi har fått av det svenska biståndet hittills. Dessa har visat att biståndet under åren har flutit ut och blivit mindre fokuserat. Det har blivit fler fokusområden, fler programländer och så vidare, och vi behöver snäva in det.
Det här kräver ett grundligt arbete för att det ska bli så bra och så effektivt som möjligt.
Fru talman! Det behöver också förankras, och det gläder mig att det, åtminstone från Gudrun Brunegårds sida, finns en önskan om att det ska förankras. Jag hoppas verkligen att det arbetet går bra, för hittills har vi på den andra sidan inte varit jättenöjda. Även civilsamhället har uttryckt sin oro.
Men jag ser som sagt fram emot reformagendan, och framför allt ser jag fram emot att få vara delaktig. Det blir intressant att se hur också civilsamhället involveras i detta.
Fru talman! Enligt vår grundsyn som kristdemokrater, där civilsamhället är en av de absolut viktigaste byggstenarna i samhället, är det självklart att civilsamhället ska involveras. Det är också enligt den gemensamma fyrpartiöverenskommelsen tänkt att civilsamhället ska bära en större andel av biståndsarbetet.
Men vi måste först hitta formerna för hur vi som regeringspartier vill göra. Sedan kommer nästa steg. Allt kommer att bli tydligt i sinom tid.
