Aron Emilsson (SD) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Sveriges medlemskap i Nato i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Kerstin LundgrenC· i en replikTack, Aron Emilsson, för inlägget - också den historiska delen. Jag saknade dock en del av historiebeskrivningen, herr talman. En viktig del av debatten har varit just det som Aron Emilsson framförde: Den svenska…Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Det är ett historiskt och nödvändigt beslut vi nu är på väg att fatta. Sverige lämnar 200 år av militär alliansfrihet och väljer att ansluta sig till en militärpolitisk allians. Rysslands förnyade, oprovocerade invasion av Ukraina den 24 februari i nådens år 2022 får omfattande konsekvenser för Europa, men inte bara för Europa utan för hela världsordningen.
Detta ställer höga krav på att den svenska försvarsförmågan ökar, och det behöver ske så snabbt som möjligt. Det görs främst genom att vi själva satsar och tar ansvar för vår egen försvarsförmåga. Samtidigt behöver vi också konstatera att inget ökar den svenska försvarsförmågan så snabbt som en anslutning till en militär allians som också backas upp av Europas demokratiska stormakter och inkluderar världens starkaste militära makt. Denna militära allians är Nato, och att vi mot bakgrund av den kraftigt ökade hotbilden från Ryssland tar beslutet att ansluta oss är att ta ansvar för vårt lands säkerhet i dag och i framtiden.
Herr talman! Att förutom det dagsaktuella perspektivet ha med sig det historiska är en nödvändighet när man tar så omfattande och genomgripande beslut som att söka medlemskap i en allians efter över 200 år av militär alliansfrihet. Historiens lärdomar får inte glömmas. Sedan kung Karl Johan våren 1812 gjorde sitt slutliga val har Sveriges inriktning varit militär alliansfrihet. När vi blickar tillbaka på denna period kan vi konstatera att det faktum att vårt land har varit förskonat från krigets fasor har varit det som skilt oss från de flesta andra stater. Denna politik har historiskt tjänat Sverige väl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Det har dessutom funnits en total uppslutning bland riksdagspartierna bakom denna politik. Det har gällt under de båda världskrigen och under kalla kriget. Fram till 1999, då Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, beslutade sig för att förorda ett svenskt Natomedlemskap, har det rått stor enighet bland riksdagens partier om denna för vårt land grundläggande fråga.
Men, herr talman, världen har kraftigt förändrats sedan 1800- och 1900-talen. Hotbilden från Ryssland har varit återkommande, men någon militär allians motsvarande dagens Nato har inte funnits historiskt.
På den europeiska kontinenten har Nato varit krigsavhållande. Natos utvidgning i Sveriges närområde har lett till att vi blivit säkrare.
Sverige har också sedan kalla krigets slut varit pådrivande i att gemensamt med våra grannländer säkra fred och säkerhet. Det har vi kunnat göra i en tid som de senaste 30 åren har präglats av fred i vårt närområde. Sverige har exempelvis varit med och konkret byggt upp Baltikums försvar genom att överföra mycket stora mängder krigsmateriel. Vi har samövat och utvecklat vårt partnerskap med Nato, och inte minst har vi verkat för militär samverkan med Finland som även går bortom fredstida förhållanden.
Herr talman! Sverigedemokraterna har varit och är ett parti som sätter Sveriges säkerhet främst. Sedan vårt riksdagsinträde har vi konstant verkat för ökade anslag till totalförsvaret, även under de svåra år då partier från höger till vänster såg försvaret som ett särintresse. Det är detta som är grunden i den krigsavhållande förmågan, och det är också en av de viktigaste komponenterna för att vara välkommen som medlem i Nato, allt enligt Washingtonfördragets tredje artikel.
Vi har noga övervägt alla möjligheter att stärka den svenska försvarsförmågan. I december 2020 röstade vi för att Sverige på samma sätt som Finland skulle införa en så kallad Natooption i vår säkerhetspolitik. Den dåvarande rödgröna regeringen valde dock att inte införa någon sådan option. I stället var Socialdemokraterna emot att ens diskutera ett framtida behov av Natomedlemskap. I stället för att underlätta Sveriges väg mot Nato försvårade socialdemokratin den då på flera sätt. Bland annat valde regeringen att låta Sverige bli observatör i FN:s kärnvapenförbudskonvention, TPNW, trots att konventionen går emot grunden i Natos avskräckningspolitik.
Under 2022, efter Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina, drev vi på för att man skulle tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna till Natomedlemskap och konsekvenserna av detta. Den socialdemokratiska regeringen och dåvarande statsminister Magdalena Andersson, däremot, påpekade att ett Natomedlemskap för Sverige nu skulle destabilisera säkerhetsläget i Sveriges närområde. Till slut tillsatte regeringen ändå en parlamentarisk utredning som kunde publicera en rapport med en analys av säkerhetsläget och drog slutsatsen att Sverige bör gå med i Nato.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Sverigedemokraterna hade gärna sett en mer omfattande utredning och mer debatt kring Nato - det är sant. Men vi konstaterade också att läget försämrades snabbt och att möjligheten att lämna in en Natoansökan omgående behövde prioriteras. Samtidigt som analysen pågick begick Ryssland massakrer och folkrättsbrott i en omfattning som inte har skådats på många decennier i Europa.
Herr talman! Det gynnade Sveriges säkerhet att vi tillsammans med Finland kunde lämna in en Natoansökan i maj 2022 och att detta inte fördröjdes. Processen som sedan har följt har varit en av de snabbaste i Natos historia. Alla Natos medlemsstater utom två har i dagsläget ratificerat Sveriges ansökan.
Tyvärr är det nu mycket som talar för att Finland kommer att bli medlem av Nato före Sverige. Det är beklagligt om vi två broderfolk inte kan bli medlemmar i alliansen samtidigt. Ett finländskt Natomedlemskap kommer dock på avgörande punkter att gynna även Sverige, bland annat genom att Nato kan agera i krigstid även i Finland.
Medlemskapet i Nato ställer också krav på Sverige och Sveriges försvarsförmåga, vilket är positivt. I Nato kan man inte åka snålskjuts, utan det krävs att alla är med och bidrar. I dagsläget anpassas våra myndigheter och andra strukturer i ett arbete som är väldigt angeläget.
Herr talman! När Sverige går in i Nato är det mycket viktigt att vi gör det med ambitionen att bli en fullt integrerad del av alliansen och ställa upp på bland annat det som omnämns i den strategiska doktrinen. Det innebär att vi behöver ha ett 360-gradersperspektiv. Ryssland är självklart det dimensionerande hotet för svensk del, men vi måste också ha förmåga att möta hot i alla riktningar.
Nato framhåller, förutom den konventionella och nukleära avskräckningen, även robotförsvarsförmågan. Detta är tyvärr en förmåga vars betydelse under lång tid varit underskattad i svensk försvarsplanering. Men med en ökad spridning av teknologi för både massförstörelsevapen och långdistansrobotar finns ett behov av att gemensamt med Nato kunna bidra även till denna del och gemensamt bygga upp ett skydd för både Sverige och våra allierade. Även när det gäller förmågor såsom cyber och rymd är det viktigt att Sverige bidrar och integreras i Natos strukturer.
I Nato kommer vi att ha möjlighet till såväl nationell och bilateral som gemensam, kollektiv planering. Nato är inte ett överstatligt organ på samma vis som Europeiska unionen.
Herr talman! Avslutningsvis är det viktigt att konstatera att världen fundamentalt har förändrats. Att den skulle återgå till en mer regelbaserad världsordning är tyvärr inte sannolikt under den nära, överblickbara framtiden. Tyvärr ser det snarare ut som att utvecklingen är på väg åt andra hållet.
En geopolitiskt fragmenterad och uppdelad värld och en värld där styrka går före rätt är tyvärr en verklighet vi har att möta i många avseenden. I en sådan verklighet krävs en stärkt avhållande militär förmåga, och genom ett medlemskap i Nato kommer denna förmåga att öka, både för oss och för våra grannländer. Därför kommer Sverigedemokraterna att rösta för ett svenskt Natomedlemskap och de lagändringar som följer med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
(Applåder)
I detta anförande instämde Yasmine Eriksson (SD).
Herr talman! Tack, Aron Emilsson, för inlägget - också den historiska delen. Jag saknade dock en del av historiebeskrivningen, herr talman.
En viktig del av debatten har varit just det som Aron Emilsson framförde: Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Den har tjänat stabiliteten i norra Europa. När vi under tiden efter annekteringen av Krim har försökt ställa frågan på vilket sätt alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till att stabilisera vår del av Europa har Sverigedemokraterna blivit svaret skyldiga. De har inte varit intresserade av att föra den debatten. De har deltagit i att lägga locket på och berätta berättelsen om att alliansfriheten tjänar oss väl och att vi inte ska bli medlemmar i Nato. Det har gällt fram till efter Rysslands brutala angrepp våren 2022.
Det är klart att detta har bidragit till att skapa bilden att vi inte ska diskutera Nato, att det inte är aktuellt. Det har också bidragit, herr talman, till att många uppfattar att det helt plötsligt blev en svängning. Jag tror att också många av Sverigedemokraternas medlemmar uppfattade det på det sättet.
Lite självkritik hade alltså varit bra. Vi såg ju vad som hände. Ryssland gick in i Ukraina redan 2014. Man hade agerat långt tidigare. Det hade varit skäl att då åtminstone lyfta på locket och fråga: Tjänar alliansfriheten fortfarande Sverige väl?
Herr talman! Jag är glad att vi kan uppehålla oss något vid historiebeskrivningen. Det är ändå så att alliansfriheten historiskt har tjänat Sverige väl. Jag vidhåller det. Jag menar det. Jag noterar också att lejonparten av de svenska partierna har konstaterat det ända fram till 1999 - under de två världskrigen, under kalla kriget. Det gäller även Centerpartiet.
Det är klart att historien kan förändras och utvecklingen ta nya riktningar. När verklighetens terräng förändras måste också kartan anpassas efter verkligheten. Det är precis den omprövning som Sverigedemokraterna har gjort.
Vi var ändå noga med att redan 2020 ställa oss bakom en Natooption. Vi började se vart utvecklingstendenserna gick. Det var vårt första steg. Sedan behövde vi föra en debatt och även titta på hur folkviljan och folkdjupet rörde på sig, hur opinionen såg ut, men också hur den säkerhetspolitiska utvecklingen såg ut. Vi gjorde en omprövning. Vi tog ett förnyat beslut och valde under våren, i mars april förra året, att ta ställning för ett svenskt Natomedlemskap. Det är helt riktigt att vi tidigare varit kritiska till det, men när verkligheten förändras måste vi också ompröva gamla sanningar. Det är helt riktigt.
Sedan kan jag bara notera att när det kommer till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina var Sverigedemokraterna ett av de allra första partierna, redan när Ryssland före jul deklarerade att Sverige är en del av Rysslands intressesfär, att påpeka att Sverige behövde stödja Ukraina. Vi var bland de första som förespråkade vapenleveranser. Vi drev detta hårt i EU-nämnden. Detta var ändå långt före den fullskaliga invasionens utbrott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Vi har alltså gjort mycket, också gemensamt. Vi har också på goda grunder omprövat gamla sanningar och beslut.
Herr talman! Det är bra. Vi måste alla vara beredda att ompröva våra ställningstaganden när verkligheten förändras. Det är självklart. Då är frågan, herr talman: När förändrades verkligheten? Var det först den 24 februari med den brutala ryska aggressionen, eller hade vi sett verkligheten förändras tidigare?
Det finns ju partier här i kammaren som fortfarande inte ser att det finns skäl för ett Natomedlemskap utan anser att alliansfriheten fortfarande tjänar Sverige väl. Det är viktigt att ta den debatten och våga analysera: Är detta en sanning, eller är detta en berättelse som har blivit en sanning därför att vi har upprepat den så ofta?
Vi har försökt under resans gång, efter Rysslands aggression mot Ukraina 2014, att lyfta upp debatten. Vi lyfte också upp kravet på en Natooption eftersom vi hoppades att en dörr skulle öppnas för några. Vi är glada att Sverigedemokraterna gick in genom den dörren och stödde vårt förslag. Men hade vi varit på bollen tidigare, herr talman, och reagerat och agerat tidigare hade vi inte haft en så kort debattid inför beslutet. Vi hade också befunnit oss i ett annat läge.
Vi har alltså talat oss själva in i ett hörn. Det är en del av det som jag tycker att det finns skäl för oss att vara självkritiska mot. Och låt oss diskutera: Tjänar alliansfriheten oss väl? Tjänade den oss väl efter 2014? Eller bidrog den rent av till att göra Rysslands agerande möjligt, skapa en väg framåt för Kreml och skapa instabilitet i vår del av norra Europa?
Herr talman! Jag kan bara återigen konstatera att detta har varit en historisk förändring för flera av oss stora partier att genomföra i relation till våra stora medlemskretsar, till distrikten och till partiorganisationen i stort. Det har också varit en markant rörelse i folkopinionen. De senaste siffrorna jag såg visade att runt 63 procent av svenska folket nu ovillkorligt sluter upp bakom ett svenskt Natomedlemskap.
Detta har dock inte varit fallet särskilt länge. Verkligheten har ändå förändrats i en drastisk hastighet när det kommer till hur effekterna och konsekvenserna av Rysslands förnyade fullskaliga invasion av Ukraina verkligen har förstört den tidigare rådande europeiska säkerhetsordningen och säkerhetsarkitekturen. Detta behöver vi naturligtvis förhålla oss till.
Man får göra en samlad bedömning - men ändå i god demokratisk ordning, vilket har varit viktigt också för oss i vårt parti. Men det har som sagt varit en viktig stegvis rörelse mot detta: först som sagt genom att stödja Centerpartiets förslag om Natooption och därefter också ompröva själva frågan om svenskt Natomedlemskap. Detta gjorde vi för lite drygt ett år sedan.
Det är också viktigt att konstatera att Sverigedemokraterna är det parti som länge har drivit, och kommer att fortsätta driva, att Sverige behöver göra säkerhetspolitiska utvärderingar bakåt i tiden. Vi behöver titta på de senaste decennierna: När har vi tagit olika beslut? Varför har vi tagit beslut? Vilka konsekvenser har det givit? Kan vi lära oss något av historien? På så vis kan vi bli bättre rustade och ha en starkare motståndskraft när verkligheten förändras i säkerhetspolitiskt hänseende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Detta har vi ännu inte fått stöd för. Jag hoppas dock att vi tillsammans med Centerpartiet och andra partier kan se till att få det på bordet. Det kommer att beröra många olika tidigare regeringar av olika kulörer, men det kan också lära oss någonting för framtiden.
I övrigt vill jag bara tacka för att vi i utskottet har kunnat ha en väldigt konstruktiv och god samförståndsanda i beredningen av detta betänkande.