Staffan Eklöf (SD) om Jordbrukspolitik
Staffan Eklöf (SD) höll ett anförande om Jordbrukspolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Herr talman! Klockan är snart elva på kvällen, och vi debatterar jordbrukspolitik.
Sverigedemokraterna har 22 reservationer, vilket är hälften av alla. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar för tids vinning bifall endast till reservation 12 om förenklade regler för jordbruket och rättssäkerhet vid myndighetsutövning. Detta är också det område som jag tänker fokusera på i mitt anförande.
Lantbrukarnas Riksförbund har visat att en nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa. Förenkling för lantbruket är mycket angeläget, och ju fortare, desto bättre. Regeringen har redan sjösatt en utredning som kan verka i den riktningen och planerar även för en bred förenklingsutredning. Det är bra. Jag vet att detta är på gång från regeringens sida snart eller lite längre fram.
Jag yrkar bifall till reservation 12 för att vi sverigedemokrater tycker att det är bråttom och för att vår reservation innehåller väsentliga delar som bör ingå i en förenklingsutredning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Det går att fråga sig varför vi har krångliga regler. Varje regel har säkert tillkommit i en process där man har haft goda intentioner, men många regler har bestämts när man trodde att det aldrig mer skulle bli krig i Europa. Summan av alla regler och alla goda intentioner har lett regelbördan för svenskt lantbruk till vägs ände. Det måste göras något nytt som inte har prövats tidigare.
Jag har tidigare arbetat på Jordbruksverket under både röda och blå regeringar. Dessa har givit verket i uppdrag att förenkla regler. Det har blivit lite enklare, men resultatet är ändå ganska magert. Ett skäl till detta är att uppdraget till verket omfattade förenkling av myndighetens regler - inte de bakomliggande politiska besluten och intentionerna.
Som sagt måste det göras något nytt som inte har prövats tidigare. För att nå verklig och bestående förenkling måste de politiska beslut och intentioner som ligger till grund för myndigheternas regler nagelfaras och förenklas. Vissa måste slopas. Detta bör göras av myndigheterna varje år. På så sätt kan man upptäcka föråldrade regler, onödiga överimplementeringar och sådant som är trevligt att ha men inte nödvändigt.
De centrala myndigheterna bör således få ett beting varje år att föreslå en slopad regel - eller en slopad uppsättning regler - på nationell nivå eller EU-nivå. De ska lämna sina förslag till regeringen och riksdagen, som har att ta ställning till förslagen och ta dem vidare om det anses lämpligt.
Myndigheten ska inför sin utredning höra med näringen vilka regler som orsakar besvär och upplevs som mindre nödvändiga. Myndighetens förslag till regeringen och riksdagen ska åtföljas av en analys av konsekvenserna för samtliga relevanta värden om man slopar en viss regel och om man inte slopar den.
Regler som slopas kan ha att göra med helsvenska regler, svensk överimplementering eller EU-regler. I det sistnämnda fallet kommer processen förstås att bli lång och svår, men så mycket viktigare då att vi sätter igång på en gång.
Enligt de rådsslutsatser som ska diskuteras i morgon i Bryssel, och som den svenska regeringen har påverkat, ska det i framtiden göras en så kallad competitive check av nya regler, alltså en kontroll av hur de påverkar konkurrenskraften. Detta vore ett viktigt steg i rätt riktning. Det skulle också öppna upp för att problem med EU-regler som vi identifierar här i Sverige kan åtgärdas så småningom.
Detta exemplifierar för övrigt betydelsen för EU-arbetet av det regeringsskifte som Sverige har gjort. EU blir som ni röstar - glöm aldrig det!
Ett problem som är lika viktigt som regelkrånglet är den situation som råder där lantbrukare inte får sin rättssäkerhet tillgodosedd. Det ska först sägas att de allra flesta myndighetsbeslut och tillsynsbesök går rätt till och möjliggör en god utveckling av samhället. Det finns dock mycket att göra för rättssäkerheten. Det kan handla om att myndigheters och myndighetspersoners kompetens, såsom förståelse för näringsverksamheternas förutsättningar, måste säkerställas genom en miljöprövningsmyndighet som är specialiserad på jordbruksfrågor. Med detta uppfyllt kan bedömningar göras för lantbruket utifrån lantbrukets förutsättningar. Det blir en säkerställd verklighetsförankring.
Det kan också handla om djurskyddslagens syfte att förebygga djurs lidande. Lagen bör ses över så att djurägare inte drabbas av sanktioner för djurs lidande som aldrig skulle ha inträffat. Man bör ju vara oskyldig tills man verkligen har begått ett brott. Möjligheten till en andra åsikt eller större möjligheter till överklagande och rättelse vid djurskyddsärenden bör också övervägas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Till stor del handlar det om att myndigheter ska tillämpa de goda regler som redan finns i förvaltningslagen, inte minst principen om proportionalitet vid beslut. Principen säger att ett beslut inte får vara hårdare än vad som behövs för att rätta till det som ska rättas till och att begränsningarna för medborgaren eller företaget ska stå i proportion till problemets storlek.
För lantbruk, där förhållandena är olika för olika företagare, måste myndigheten föra en fungerande dialog för att veta vilka beslut som är proportionella. Så sker inte alltid. Finns det ett annat och mindre besvärligt sätt för lantbrukaren att lösa exempelvis ett miljöproblem ska myndigheten inte kräva ett mer besvärligt sätt. Vi vill ha krav på myndigheterna att närmare följa förvaltningslagens bestämmelser. Årliga rapporteringar från myndigheterna om vad de gör för att följa förvaltningslagen så nära som möjligt skulle också bli ett gott verktyg för det syftet.
Allt detta kan ni få om ni röstar rätt i kammaren i morgon. Det handlar om frihetsreformer för lantbruket.
Det ni dock inte kan få i morgon är de budgetsatsningar som Sverigedemokraterna kommer att gå fram med i budgetförhandlingarna i augusti. Men jag kan berätta att de kommer att vara ambitiösa. Vi tror att regeringen har pressat ned inflationen till nästa år så att det blir möjligt med ett högre reformtempo.
Slutligen vill jag igen lyfta frågan om subventionerad avbytartjänst. Sveriges beslutsfattare måste ta tag i den sociala situation som lantbruket har i dag. Svårigheterna är ju en följd av politiska beslut. En av frågorna handlar om det socialt ohållbara i att aldrig kunna ta ledigt.
Vi tror att staten skulle kunna garantera en minsta ledighet och ge lättnader vid personliga kriser. Det tror vi skulle få många positiva effekter. Det skulle rädda krissituationer, minska risken för djurskyddsproblem, minska antalet nedläggningar, förbättra kompetensutvecklingen, underlätta nyrekrytering och kanske förmå fler kvinnor att bli lantbrukare - för att inte tala om de personliga vinsterna.
Tillräcklig lönsamhet och social hållbarhet är också viktiga bitar i frihetsreformen för lantbruket.
