Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Malin Danielsson (L) om (forts. från § 5) Äldreomsorg (forts. SoU22)

Malin Danielsson (L) höll ett anförande om (forts. från § 5) Äldreomsorg (forts. SoU22) i debatten ”Protokoll 2022/23:76 Torsdagen den 16 mars” den 16 mars 2023.

Herr talman! Åldersdiskriminering är enligt Världshälsoorganisationen den svåraste diskrimineringsgrunden att göra någonting åt. Den återfinns i samhällets alla sektorer, inte minst inom hälso- och sjukvården och omsorgerna.

Det blev extra tydligt under coronapandemin, då både den ålderistiska synen på årsrika människor och den bristande kvaliteten i äldreomsorgen blev uppenbara. Människor som var 70-plus betraktades som ett kollektiv. De skulle isolera sig, inte bli smittade, inte smitta andra och inte ta upp platser i sjukvården.

Samtidigt blottlades allvarliga brister i äldreomsorgen, som funnits i många år men som inte prioriterats för att andra behov i samhället ansetts som angelägnare. Vi ser det som ren och skär åldersdiskriminering. Även om det ofta är omedvetet är det en ryggmärgsreflex att årsrika värderas lägre.

Herr talman! Två stora utredningar har presenterats på senare tid som rör äldreomsorgen: Coronakommissionens betänkande och utredningen Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Det finns mycket att ta fasta på i dessa utredningar, men jag väljer att fokusera på två av förslagen.

Det första handlar om en tydligare reglering av fast läkarkontakt. Liberalerna har länge föreslagit en fastläkarreform som kommer att ge trygghet och kontinuitet för patienten och säkerställa läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen i kommunen.

En granskning från Ivo visar att 44 procent av de boende på särskilda boenden saknar en kommunal vårdplan och att 50 procent saknar en läkemedelsgenomgång. Om uppdraget för den fasta läkarkontakten tydliggörs kan det utöver att individen kommer att kunna känna en trygghet i att få träffa samma läkare kontinuerligt troligen också leda till att den här typen av brister undviks.

Det andra förslaget handlar om kommunernas möjlighet att anställa läkare. I dag ligger ansvaret för läkarinsatser på regionerna och får inte överlåtas till kommunerna. Det finns därmed ett hinder för kommunerna att anställa läkare i äldreomsorgen. Enligt Coronakommissionen finns det ingen motsvarande uppdelning av ansvar mellan olika huvudmän i våra grannländer, och man konstaterar att den här typen av kategorisk uppdelning mellan kommun och region vad gäller läkaransvar inte är lämplig. Därför anser kommissionen, i likhet med vad Liberalerna drivit, att det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare.

Detta är två av många viktiga åtgärder för att få bukt med de brister som finns inom äldreomsorgen i dag.

Herr talman! Det är inte bara i äldreomsorgen som insatser behövs. En betydande andel av all äldreomsorg utförs av anhöriga. Anhörigas Riksförbund räknar med att 1,3 miljoner personer i Sverige i dag ger vård och omsorg till anhöriga. Ofta ges den frivilligt och med glädje, men det kan också vara tungt ibland. Det är viktigt att anhörigvården alltid är frivillig och inte ett måste för en anhörig.

Det är också viktigt att det finns stöd för de anhöriga. Mycket finns skrivet om hur stöd kan ges, men alltför ofta är det bara ord som hamnar på papper. Anhörigstödet behöver utvecklas, och skillnaderna mellan landets kommuner måste åtgärdas.

Herr talman! I Svensk synonymordbok finns det 28 synonymer till ordet "gammal". 25 av dem är negativa, såsom "mossig", "kraftlös" och "utlevad", och endast 3 är neutrala. Barbro Westerholm, som tyvärr inte längre är bland oss, berikade vårt språk med ett nytt positivt ord: "årsrik" - rik på år och rik på erfarenhet, något som Barbro själv så väl symboliserade. Hon stred för allas rätt att leva livet hela livet och att få ses utifrån vilket behov man har och inte utifrån vilket födelseår som står i ens pass. Vi människor är inte så enkla att vi kan förenklas ned till en siffra.

Sveriges årsrika förtjänar att vi tar deras frågor på allvar och ger förutsättningar för att på riktigt lösa de utmaningar som exponerats. När man som årsrik är i behov av stöttning från samhället ska den finnas där med värme och kärlek. I Liberalernas Sverige är kampen för en bättre, tryggare och mer anpassad vård för årsrika inte över. Det är en del av kampen mot åldersdiskrimineringen i vårt land - en kamp som vi liberaler kommer att fortsätta föra med samma kraft och glöd som Barbro Westerholm så förtjänstfullt har gjort under många år.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Tack för anförandet, Malin Danielsson!

Jag lyfte tidigare en fråga med den sverigedemokratiska ledamoten om språkkravet i äldreomsorgen, som är den enda punkt i Tidöavtalet som avhandlas när det gäller äldreomsorgen. Det har pratats väldigt mycket om äldreomsorg i dag, men detta är faktiskt den enda punkt man har lyft där.

Språkkrav i äldreomsorgen är en fråga som fungerade som cirkulärmotion från Sverigedemokraterna under hela den föregående mandatperioden. Centerpartiet och Liberalerna stod då i kommun efter kommun och röstade ned denna motion. Bland annat i min hemkommun Varberg konstaterade vi att den bakomliggande orsaken till språkkravet inte handlade om att värna vare sig de äldre eller personalen utan om att hålla invandrare borta från äldreomsorgen.

Nu är det väl lite mer nyanserat uttryckt i Tidöavtalet. Vi hörde också Carita Boulwén från Sverigedemokraterna tidigare tala om att det handlade om att undvika språkförbistring. Den synen delar jag fullt ut. Det är väldigt viktigt att inte ha språkförbistring inom vården och äldreomsorgen.

Nu har ju språkförbistringen två sidor. Den ena handlar naturligtvis om att personal behöver kunna svenska. Det har också såvitt jag vet hela tiden varit ett krav på personalen i alla kommuner, helt utan behov av nationella språktest. Men ett annat problem vad gäller språkförbistring är att vi har väldigt många äldre med invandrarbakgrund som på ålderns höst kanske glömmer sitt svenska tal och återgår till att bara kunna sitt ursprungliga modersmål.

Frågan är, med tanke på att språkkravet är den enda fråga man lyfter i Tidöavtalet, hur ni från Tidöpartiernas sida har tänkt möta problemet med språkförbistring när det är de äldre som inte klarar av svenskan.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Christofer Bergenblock!

Språk är viktigt. Att kunna språk ger frihet. Att kunna föra sin egen talan och göra sig förstådd är en viktig del såväl i omsorgen som i många andra delar av samhället.

Liberalerna var tidigt ute med att prata om språkkrav i allmänhet. Vi ser att om man har språket kan man också integreras i samhället. Man kan få ett arbete, man kan göra sig förstådd, man kan förstå vad som händer kring ens barn på utvecklingssamtal och så vidare.

Precis som Christofer Bergenblock är inne på är det i princip ett krav redan i dag att du ska kunna språket för att få en anställning. Samtidigt ser vi brister inom äldreomsorgen där äldre upplever att de inte kan kommunicera på en tillräckligt bra nivå med personalen. Antingen beror det på, precis som Christofer Bergenblock påpekar, att man själv har tappat språket för att man har blivit äldre, eller så beror det på att personer som jobbar inom äldreomsorgen inte har de kunskaper i svenska som behövs.

Det här behöver vi såklart åtgärda. Regeringen satsar därför också på språkutbildning för personal inom vården och omsorgen, vilket jag tror är väldigt viktigt för att fler ska kunna komma i arbete inom vården och äldreomsorgen.

Men jag tror också att vi, precis som Christofer Bergenblock är inne på, måste ta till vara den kompetens i andra språk som finns inom äldreomsorgen. Det finns många bra exempel ute i våra kommuner där man kan erbjuda andra språk inom de särskilda boendena och där den äldre som kanske har drabbats av demens och fallit tillbaka till sitt modersmål fortfarande kan få ut en väldigt bra omsorg tack vare det.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Malin Danielsson!

Språkförbistring är en problematik. Det jag ser är att regeringen och Tidöpartierna har tagit initiativ just vad gäller att öka trycket på personalen och på kommunerna, samtidigt som jag inte uppfattar att det har varit ett stort problem. För att gå tillbaka till min egen hemkommun Varberg erbjuds där de i personalen som har problem med språket undervisning i svenska för att bättra på den. Det är ett mycket bättre sätt att få personal att söka sig till omsorgen och stanna i omsorgen att kommunen erbjuder den hjälpen.

Vi har nu konstaterat att det finns två sidor av myntet. Den ena sidan är personalens språkkunskaper vad gäller svenska, och den andra är just behovet av även andra språk hos personalen för att möta de behov som fler invandrade grupper på våra äldreboenden skapar. Har regeringen och Tidöpartierna tänkt ta ett motsvarande initiativ kring just den frågan, som jag tror är minst lika viktig som den första, det vill säga att möta upp de behov som finns när äldre och kanske framför allt dementa inte klarar av att prata svenska längre?

Herr talman! Det här är viktiga frågor som vi behöver diskutera. Man behöver kunna göra sig förstådd även på ålderns höst för att kunna leva livet hela livet, precis som jag var inne på i mitt anförande.

Jag ser många goda exempel ute i våra kommuner där man tar till vara den språkkompetens som finns bland de anställda. Vi har de nationella minoritetsspråken, och vi ser många äldreboenden med de inriktningarna. Men vi ser också att man tar vara på den språkkompetens som finns.

Om det finns behov av ett mer nationellt riktat uppdrag på det här området låter jag vara osagt. Men jag konstaterar fortfarande att vi från regeringen satsar pengar på språkutbildning för omsorgens personal. Detta tror jag är väldigt viktigt, både för att säkra patientsäkerheten och tryggheten och för att stärka vår personal ute i omsorgen så att de kan känna att de kan få göra ett gott arbete.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.