Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Patrik Jönsson (SD) om Kollektivtrafikfrågor

Patrik Jönsson (SD) höll ett anförande om Kollektivtrafikfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:68 Torsdagen den 23 februari” den 23 feb 2023.

Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 16 om färdtjänst.

Fru talman! Många har svårt att få livspusslet att gå ihop. Kanske bor man en bit utanför stan och är beroende av bil för att lämna och hämta barn, handla, skjutsa till fritidsaktiviteter med mera. Andra lever ett mer stillsamt liv, bor centralt och har tillgång till kollektivtrafik direkt utanför bostaden och reser kollektivt till sin arbetsplats. Många faktorer avgör vilken transport man väljer. Jag själv tycker inte om att köra bil och kör kanske bara 300-400 mil om året. Jag föredrar absolut att åka kollektivt.

Behoven kan också förändras över tid. När man som liten går i skolan går eller cyklar man, om man inte får skjuts. Som lite äldre kan man åka kollektivt. När man får ett jobb och flyttar hemifrån hamnar man kanske på en plats med mindre kollektivtrafik. När familjen sedan utökas behöver man utföra fler transporter. Då kan det vara svårt att välja kollektivtrafiken. Tiden räcker inte för allt, och man vill inte lämna barnen på dagis klockan 6 och hämta dem klockan 18 eftersom det blir alltför långa dagar för barnen. Därför är man beroende av bilen.

I ett land med växande befolkning och för dem som inte kan köra bil måste ett gott kollektivtrafikutbud finnas. Men att det råder skillnader i landet faller sig naturligt, till exempel mellan Åsele och Stockholm. För att öka möjligheten att välja kollektivtrafik vill vi att det byggs fler trygga och säkra pendlarparkeringar. Då kan man ta bilen dit och sedan smidigt byta till kollektivtrafik.

Fru talman! Man ska inte behöva vara civilingenjör för att köpa biljett i kollektivtrafiken. För de resvana med månadskort är det sällan problem, men för sällanresenärer, äldre och funktionshindrade är det svårare. Vi menar att biljettsystemen i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas så att personer med olika funktionsnedsättningar själva ska kunna boka och köpa biljetter. Dessa system bör utformas i samråd med brukarorganisationer för att de ska passa så många som möjligt.

Det kan också bli problem om man behöver åka över länsgränser eftersom systemen är olika. Det underlättar inte resandet. Sverigedemokraterna välkomnar en satsning på ett gemensamt biljettsystem för landet som gör det lättare att resa kollektivt i hela Sverige.

Fru talman! Färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken. Ibland är den avgörande för att brukarna ska få ett drägligt liv. Men den fungerar tyvärr inte likadant i alla kommuner. I vissa kommuner fungerar det bra, i andra mindre bra. Vi menar att färdtjänsten ska vara en god, likvärdig och flexibel samhällsservice. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta, vara föräldrar och ha en meningsfull fritid. Därför måste en översyn av färdtjänstlagen göras för att stärka densamma och göra den mer rättvis så att den inte utgör ett hinder för vissa personer med handikapp.

Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Patrik Jönsson tog upp frågan om ett nationellt biljettsystem. Det ströks ur regeringens budget, och när jag ställde en fråga om det till ansvarigt statsråd under en frågestund blev det tydligt att det inte kommer att genomföras och att regeringen prioriterar annat.

Sverigedemokraterna har ett avgörande och ett i det närmaste dominerande inflytande på regeringen, så varför har det nationella biljettsystemet strukits ur budgeten om Sverigedemokraterna brinner för det?

Fru talman! Det kan jag faktiskt inte svara på. Jag har ingen aning, för jag satt inte med i de förhandlingarna. Vi har med det, men det är ju ett givande och tagande. Det finns kanske en naturlig förklaring.

Rent spontant kan jag tycka att kostnaden ska bäras av regionerna. Det är trots allt i regionerna som systemen nyttjas, så det är inte en statlig fråga utan en regional eller kommunal fråga. Jag har därför inga problem med att finansieringen sker den vägen. Skattebetalarkollektivet kommer att få samma kostnad oavsett om staten eller regionerna eller kommunerna betalar det.

Men jag har som sagt ingen insyn i detta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett ärligt svar.

Det har funnits i statsbudgeten tidigare, och vi socialdemokrater har historiskt drivit denna fråga. Jag delar uppfattningen att det hade varit ett stort lyft för kollektivtrafiken med ett nationellt biljettsystem. Vi får väl se om det kan komma på plats på ett annat sätt, genom SKR eller så. Jag tycker dock att det vore naturligt att staten tog ansvar för ett nationellt biljettsystem och att regeringen drev denna fråga.

Jag hoppas att ledamoten med sina direkta ingångar till Regeringskansliet driver denna fråga i de sammanhang där han verkar. Det kan ju inte vara så att man säger en sak innan man går in i kammaren, en sak när man är i kammaren och en sak när man är utanför kammaren.

Fru talman! Just jag har inte den direkta ingången, det har jag faktiskt inte, men jag kan absolut driva det i vår grupp.

Jag blev här faktiskt upplyst om något jag inte kände till, varför jag såklart tar frågan med mig. Det är ju en viktig fråga. Sedan får vi väl se var den landar.

Det är kanske inte jättemånga som pendlar eller reser så frekvent att man behöver ha buss i Skåne och i Stockholm. Men för dem som gör det är det ganska smidigt och viktigt.

Det är för det första en kostnadsfråga. Jag menar att man inte ska behöva ha månadskort i Skåne och Stockholm och betala fullt ut för det om resandet inte är proportionellt fullt ut. Det tror jag är något som vi skulle kunna samverka om i det här systemet så att man får ett rimligare pris. Så är det ju när man samverkar mellan olika regioner och över regiongränser - då finns det biljetter. Movingo är ett exempel på en sådan biljett där man kan få ett bättre pris än om man hade köpt separata resor i varje region.

Jag ska för egen del ta det här med mig. Vi bör titta på det. Sedan är frågan som sagt om regionen, kommunen eller skattebetalarna betalar för riket, så att säga. Vi hade kanske kunnat få ett större framåtdriv i frågan. Jag hoppas verkligen att det löser sig.

Varför SKR inte tagit itu med detta tidigare kan jag också undra. Jag kan hålla med om att det är en organisation som borde ha gjort det. Men vi kan titta på SKR och hur länge den organisationen funnits. År 2023 finns det inte ens ett gemensamt patientjournalsystem för hela Sverige. Det säger ganska mycket om SKR:s handlingskraft, kan jag tycka, och det är beklämmande.

Jag tackar för frågan från ledamoten Adrian Magnusson, och jag önskar att vi kan se över och lösa den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 mars.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.