Adam Marttinen (SD) om 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Fru talman! Vänsterpartiet har denna gång valt att inte motionera utan har endast förklarat vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Vår kritik kvarstår dock när det gäller utvisningsärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll och förändras inte av skrivningen.

Jag vill däremot klargöra att Vänsterpartiet inte vill underlätta för terrorism på något sätt. Vi är inte heller emot att utvisa terrorister. Men vi vill att det ska ske på ett rättssäkert sätt.

Vänsterpartiet föreslog i en motion 2020 att regeringen skulle ge ett tilläggsdirektiv till den då pågående utredningen om lagen om särskild utlänningskontroll. Man borde se över rättssäkerheten för den enskilde och möjligheterna att överföra beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden till en allmän förvaltningsdomstol.

Vi anser fortfarande att en sådan översyn behöver göras. På så sätt skulle rättssäkerheten för de utvisningshotade och allmänhetens möjlighet till insyn i processen stärkas, även om vissa delar av förhandling eller dom skulle vara sekretessbelagda med hänsyn till exempelvis rikets säkerhet. Vi står fast vid vår tidigare inställning att domstolarna behöver få ta del av all utredning som Säpo har i ett ärende. I dessa ärenden bör samma höga beviskrav gälla som i brottmålsprocessen.

En förvaltningsdomstol har erfarenhet av och kompetens för att hantera både känsliga och sekretessbelagda ärenden och dokument på ett betydligt mer rättssäkert sätt än en regering. Därför bör beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden flyttas till allmän förvaltningsdomstol. Rättssäkerheten i prövningen förstärks och risken för politisk påverkan minskar när en allmän förvaltningsdomstol hanterar känsliga ärenden.

Den årliga redovisning som regeringen lämnar till riksdagen gällande tillämpningen av den nuvarande lagen är tämligen innehållslös. Detta gör det svårt för riksdagen att få verklig insyn i hur lagen används. Denna problematik försvinner om ärenden enligt den nya lagen skulle hanteras av förvaltningsdomstolarna.

Av samma skäl avstyrkte företrädare för Vänsterpartiet regeringens förslag om ett nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden. De bärande invändningar som i dessa fall lyfts fram mot den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll kvarstår.

Jag anser att rättssäkerheten blir lidande när de beslutande instanserna inte får ta del av allt underlag som Säkerhetspolisen har i ärendet. Jag menar även att det i princip är omöjligt för en utvisningshotad person att försvara sig mot de anklagelser som framförs. I flera fall har till exempel kurder utvisats till Turkiet. Det kan röra sig om upp till 30 personer, enligt kurdiska organisationer.

Förutom utvisning kan beslut inkludera besöksförbud i Sverige under tio år. I de uppmärksammade fallen har även makan eller maken till personen som misstänks utgöra ett säkerhetshot utvisats. Det vi vet om de svenska medborgarna med kurdisk bakgrund som stämplats av Säpo och fått sin maka eller make utvisad på grund av detta är att de har sympatiserat med det turkiska vänsterpartiet HDP. Det är ett demokratiskt parti med koppling till flera svenska riksdagspartier. Auktoritära regimers uppfattning om demokratiska partier får inte påverka beslut om uppehållstillstånd i Sverige.

Civilsamhällesorganisationer som Amnesty har pekat på vikten av att en person som fått beslut om utvisning får ta del av grunden för det. Det är nödvändigt för att upprätthålla principen om proportionalitet och global säkerhet.

Migrationsverket har utfärdat beslut om utvisning efter att de fått hemligstämplad information av Säpo om att en person utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Varken Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen eller den utvisningshotade personen har fått ta del av allt underlag som Säpo har i ärendet. Detta har medfört ett underskott på information och bristande rättssäkerhet för den utvisade personen.

Det är olämpligt att regeringen är högsta instans i denna typ av ärenden. Dessutom avhjälps inte dessa brister genom den redovisning som regeringen årligen lämnar till riksdagen. Även om Vänsterpartiet nu har valt att inte motionera i frågan är detta vår uppfattning. Vänsterpartiet anser fortfarande att det vore önskvärt med en utredning som ser över möjligheterna att överföra beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden till allmän förvaltningsdomstol.

Vi kommer att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

Fru talman! Jag tackar för frågorna.

Det var ett tag sedan Lena Olsson skrev den motionen. Mycket har hänt sedan dess. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Vi befinner oss nu i en helt annan situation. Vänsterpartiet har såklart omprövat och utvecklat vår politik på området.

Det vi framför allt är kritiska mot är precis det som jag redogjorde för, det vill säga hur domarna fastställs. Vi vill att det ska ske i en förvaltningsdomstol och att det inte ska göras av regeringen. Det är i förvaltningsdomstolarna expertisen och kunskapen finns. Där vet man hur den sortens mycket känsliga frågor ska hanteras.

Det betyder inte att vi är emot utvisningar, precis som jag sa. Men det måste ske rättssäkert. Vi värnar rättssäkerheten. Det är det viktiga i vår skrivelse och vår uppfattning i frågan.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den kompletterande frågan!

Man måste nog se det från fall till fall huruvida man ska utvisas på livstid eller inte. Jag kan inte ge dig något riktigt bra svar på frågan. Jag är ganska ny i justitieutskottet och har inte följt de här frågorna så nära under lång tid, men jag tror att man får se detta från fall till fall.

Det viktiga för oss är ändå att ingen utvisas utan grund. Det måste ske på ett rättssäkert sätt. Det är otroligt viktigt för oss. Det är också otroligt viktigt för oss att den utvisningshotade får tillgång till all information så att den kan försvara sig. För så är ju inte fallet i dag. Vi har sett fall där det har varit mycket tveksamt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

För oss är det väsentliga rättssäkerheten och att den åtalade och dess advokat får möjlighet att få tillgång till all information för att se till att man kan bemöta anklagelserna på ett korrekt och riktigt sätt. Jag tycker inte att det är så konstigt.

Så är det ju inte i dag. Vi har sett flera fall där till exempel kurder har utvisats på ganska märkliga grunder, till exempel att de har haft en nära koppling till ett demokratiskt parti i Turkiet, såsom HDP, som inte på något sätt kan påstås vara terrorister. Det finns alltså all anledning att se till att den utvisningshotade och den personens advokat får möjlighet att få tillgång till all information. Vi sätter rättssäkerheten i det främsta rummet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Det är just för att det här är så känsliga och svåra och komplicerade frågor som de behöver avgöras i en förvaltningsdomstol och inte av regeringen.

I domstolen finns det personer som verkligen kan hantera den här typen av frågor på ett rättssäkert sätt. Därför menar vi att det är både rättssäkert och mycket bättre att domstolen hanterar den här typen av känsliga och sekretessbelagda ärenden. De har kunskaper om och erfarenheter av detta, och jag är helt övertygad om att domstolen kan hantera det på ett sådant sätt att det inte riskerar säkerheten utan tvärtom stärker säkerheten för den som är åtalad.