Janine Alm Ericson (MP) svarade Mattias Eriksson Falk i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2022/23:44 Onsdagen den 21 december” den 21 dec 2022.
Mattias Eriksson FalkSD· i en replikNaturligtvis ska ledamoten få ett svar på sin fråga. Det är precis som jag sa. När det har skett migration till Sverige har man också till exempel sett ett generellt större vårdbehov och ett större nyttjande av de…Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Efter år av coronapandemi som orsakat sjukdom, död och ekonomisk kris i världen kom Putins invasionskrig i Ukraina. Detta och pandemins fortsatta framfart gör att omvärldslägets påverkan på ekonomin fortsatt är stor och framtiden mycket osäker.
Förutom krig och pandemi har vi också en klimatkris som förvärras dag för dag om vi inte får ned utsläppen. Detta måste det vara varje regerings högsta prioritet att hantera, men tyvärr ser vi med förfäran på hur den här regeringen kastar klimat- och miljöpolitiken i papperskorgen och förstör framtida generationers möjligheter att leva ett bra liv på den här planeten.
Men för att kunna bekämpa klimatförändringarna måste vi också satsa på välfärden. Ett grönt samhällsbygge lämnar ingen utanför. Ett rättvist samhällsbygge är en förutsättning för ett hållbart samhälle.
Vi dras sedan länge med en underfinansiering av välfärden, trots stora tillskott under Miljöpartiets tid i regering. Pandemin förvärrade situationen, och nu är det på många ställen ohållbart. Sjukvårdspersonal flyr dåliga arbetsvillkor och låga löner. Att få fler kollegor för att minska arbetsbelastningen på var och en är för många en helt avgörande fråga. Vårdavdelningar som verkligen hade behövts står tomma i brist på personal.
Vi måste få fler att vilja jobba och sedan stanna i välfärdsyrkena. Det är avgörande för att stärka sjukvård och välfärd, men det är också en jämställdhetsfråga. De flesta som jobbar inom vården är kvinnor. Det är på tiden att deras löner och arbetsvillkor blir bättre.
Trygghet är avgörande för att kunna bygga ett starkt samhälle och ge individen frihet. Skolan är det viktigaste verktyg vi har för att ge alla en god chans att lyckas i livet. En bra skola föder drömmar, hopp och framtidstro. Skolan ska ge alla barn förutsättningar att nå sin fulla potential. När var sjunde elev inte klarar grundskolan kan inte en del av skolans pengar gå till vinster i aktiebolag. Därför vill vi i Miljöpartiet inte att vinstutdelande aktiebolag ska få driva skola. Pengarna som går till skolan ska också stanna i skolan.
När skola och samhälle misslyckas förlorar vi människor till kriminalitet. De som kunde ha blivit välmående, kreativa medborgare som bidrar till samhället riskerar i stället att bli våldsutövare i den illegala ekonomin, där många dör alltför unga. Ingen vill att det ska bli så.
I går skrev Johan Pehrson på Twitter: "Gängens värsta fiende är en fungerande skola och en stark socialtjänst." Detta stämmer. Ändå lades bara sådana förslag fram som inte stärker vare sig skolan eller socialtjänsten. Det var i stället förslag som visitationszoner och anonyma vittnen. Förutom att de inte stärker välfärden rimmar de dessutom illa med rättsstatens principer och skapar mer motsättningar, inte mindre.
Sveriges Kommuner och Regioner har konstaterat att det behövs kraftiga tillskott till kommuner och regioner under kommande år. Inflationen och ökade kostnader ger effekt även på deras budgetar. SKR har varit tydligt med att allt under 20 miljarder innebär neddragningar eller skattehöjningar.
Välfärden behöver betydande tillskott i form av allmänna bidrag som kommuner och regioner kan använda där behoven är som störst. Därför skulle vi vilja se 14 miljarder utöver det som regeringen skjuter till, så att de 20 miljarder som efterfrågats också skulle komma ut i de verksamheter som så väl behöver dem. För 14 miljarder får man en hel del välfärd. Ordentliga tillskott till regioner och kommuner innebär att kvaliteten kan öka, och det spelar roll för människor. Det kan göra att man snabbt får en sjukvårdstid eller får hjälp med det man behöver av personal som inte alltid är stressad. Tillskotten kan göra att man kan ge ordentligt med resurser till barn med större behov i skolan. För 14 miljarder kan man till exempel anställa runt 20 000 lärare eller 30 000 vårdbiträden. När nu pengar inte skjuts till från regeringen riskerar man i stället neddragningar.
Utöver denna bottenplatta av allmänna bidrag, som är det som vi diskuterar här i dag, har vi i Miljöpartiet dessutom i vår budgetmotion gjort betydande riktade satsningar på skolan och vården, så att lärarna ska få fler kollegor och eleverna ska få hjälp när de behöver av elevhälsa och kurator. Vi vill fortsätta att stärka skolan, även genom lärarna, och vi vill se minskade barngrupper i förskolan.
Men i stället för att skjuta till de pengar som behövs till kommuner och regioner har regeringen prioriterat en dyr och ineffektiv skattesänkning på bensin och diesel. En handfull hundralappar per person får de som kör bil. Det allra mesta går dessutom till storstäderna och intilliggande kommuner. Förutom detta väljer man att sänka skatten för dem som tjänar mest. Det bidrar inte heller till större trygghet och jämlikhet.
Välfärden är det som skapar trygghet i vardagen. Vården, omsorgen och skolan måste fungera i ett starkt välfärdssamhälle som Sverige. Vi är ett av världens rikaste länder. Vi har råd att satsa på barnen, som är vår framtid, samtidigt som vi ger äldre ett värdigt liv och en sjukvård som fungerar.
Miljöpartiets budgetalternativ ska ses som ett sammanhållet paket där inga delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen valde en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller ansvarsfördelningen och hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Fru talman! Jag önskar ledamöterna och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år.
Fru talman! När jag lyssnar på Miljöpartiets anförande i debatten låter det lite som det som sagts i Socialdemokraternas och Vänsterpartiets anföranden. Man vill gärna skjuta till extra medel till välfärden. Samtidigt kan jag inte låta bli att konstatera att Miljöpartiets politik innebär en fortsatt hög migration till Sverige och kanske till och med mer migration än vad vi ser i dag.
När det gäller nyttjandet av välfärdstjänster som till exempel hälso- och sjukvård ska vi komma ihåg att det är någonting som är generellt högre hos människor som har kommit till Sverige genom migration. Det driver upp vårdbehovet inom den offentliga sektorn. Det ställer betydligt större krav på att ha tillgång till mer vård. Tittar man på de beräkningar som Regeringskansliet har gjort minskar med er skattepolitik antalet helårsarbetskrafter med 10 000 i Sverige.
Det innebär att de som jobbar inom till exempel hälso- och sjukvården - läkare, barnmorskor och liknande yrken - kommer att ha färre arbetade timmar inom verksamheten. Samtidigt driver er politik upp behovet av välfärd.
Hur kommer den politiken att gå ihop? Även om ni skjuter till pengar krävs det att någon ska utföra vården. Det kommer ni inte att få med er politik. Det kommer att bli färre timmar inom de yrkena, och man kan därigenom inte ge den vård som förväntas.
I SKR:s decemberrapport, som jag hänvisade till tidigare, bedömer man att Sverigedemokraternas och regeringens politik kommer att minska migrationen och också behovet av välfärdstjänster genom att migrationen i sig minskar.
Jag skulle vilja höra vad ledamoten säger om att Miljöpartiets politik inte kommer att gå ihop inom det här området.
Fru talman! Att Sverigedemokraternas och Miljöpartiets migrationspolitik skiljer sig avsevärt åt är någonting som är väl känt. Vi står upp för asylrätten och människors rätt att söka och få asyl och få ett skydd undan krig, förtryck och förföljelse. Det vill jag vara väldigt noga med.
Sedan vet jag inte var ledamoten har fått det ifrån att vår politik skulle minska antalet anställda i välfärden. Jag har inte sett en sådan siffra. Våra beräkningar tyder inte på det utan snarare på stora tillskott. Förutom det vi diskuterar i dag om de allmänna tillskotten som vi vill göra för att man inte ska dra ned har vi gjort stora tillskott.
Vi vill se en väldigt stor vårdsatsning så att den kräftgång som vården nu har på grund av alltför få som vill och orkar jobba i välfärdsyrken ska kunna tacklas. Det ser inte jag att man gör med regeringens politik.
Om vi talar om människor som vill och kan jobba inom vård och omsorg är det där vi väldigt ofta ser människor som kommer från andra länder. Den migrationspolitik som Sverigedemokraterna nu står för och försöker genomdriva i regeringsposition kommer att göra att vi får ännu svårare att få människor som jobbar i vården.
Hur tänker Sverigedemokraterna egentligen lösa arbetsbristen i den svenska välfärden? Det är vad jag skulle vilja ha svar på.
Fru talman! Naturligtvis ska ledamoten få ett svar på sin fråga. Det är precis som jag sa. När det har skett migration till Sverige har man också till exempel sett ett generellt större vårdbehov och ett större nyttjande av de välfärdstjänster vi erbjuder.
Det innebär att även om det kommer personer genom migration som tar anställning inom välfärden i Sverige kommer ändå vårdbehovet i den gruppen att vara större. Antalet som börjar arbeta i förhållande till antalet som nyttjar välfärdstjänsterna går inte ihop. Det är fler som nyttjar än som arbetar inom välfärden. Det blir ändå ett generellt större välfärdsbehov trots de anställningar som görs.
Enligt Regeringskansliets beräkningar kommer antalet helårsarbetskrafter att minska med cirka 10 000 sett till er skattepolitik. Det kommer naturligtvis även att drabba välfärden. Vi talar till exempel om läkare och barnmorskor. Vi kommer att få se ökade köer i hälso- och sjukvården och problem att kunna erbjuda välfärd i kommunerna sett till att antalet timmar som man arbetar inom de branscherna minskar.
Jag nämnde tidigare i ett replikskifte om skatten på bränsle och reduktionsplikten att det kommer att kosta mer för människor att ta sig till jobben. Vi har i dag 1 558 lediga tjänster i de fyra nordligaste länen inom hälso- och sjukvården. Varför skulle människor välja att jobba i våra nordligaste län med er bränslepolitik? De kommer att välja att jobba någon annanstans.
Hur ska ni upprätthålla välfärden i norra Sverige när människor inte kommer att ha råd att åka till jobbet? Det är vad er politik leder till. Människor väljer att jobba i andra delar av landet, och nordligaste Sverige blir helt utarmat. Det är vad det kommer att leda till.
Ändå går ni fram med förslag där ni vill ta bort skattesänkningar på bensin och diesel. Ni vill behålla reduktionsplikten och öka den, vilket enligt beräkningar kommer att driva upp priset på bensin med åtminstone 3 kronor de kommande åren och på diesel med 4-5 kronor de närmaste tre till fyra åren.
Ni kommer att göra det dyrare för människor att arbeta. Ni kommer inte att ha några som vill jobba i er välfärd som ni tänker satsa på.
Fru talman! Det var väldigt många intressanta slutledningar här från dem sverigedemokratiska ledamoten som jag nog måste bemöta lite pö om pö.
Att det skulle vara fler som nyttjar välfärdstjänsterna än som jobbar i dem beror väldigt mycket på vilken tidshorisont man tittar på. De som kommer hit, får skydd och väljer att leva sitt liv här får naturligtvis också barn och barnbarn.
Det är människor som vi behöver i svensk ekonomi för att den ska fortsätta att utvecklas så att vi kan fortsätta att stärka välfärden. Länder som inte har haft lika stor migration har väldigt mycket större problem med sin demografiska utveckling.
Man ser att det finns en väldigt stor åldrande befolkning och inte inkommande underifrån som kan bära de kostnaderna. Den frågan svarar inte Sverigedemokraterna på. Den undviker Sverigedemokraterna alltid.
Vi behöver fler människor i det här landet och inte färre för att vi ska kunna utveckla vår ekonomi och få en stark välfärd där människor vill jobba.
Att det är dyrt att köra bil vet vi. Det mesta ha blivit dyrare på grund av Putins invasion av Ukraina som ger en jättestor effekt på vår ekonomi.
Men om vi bara ska se till det ville vi ha ett förändrat reseavdrag med en höjning så att man inte bara skulle kunna ta bilen, utan det också skulle kunna leda till utbyggd kollektivtrafik och samåkning. Med det är inte bara för bensin- och dieselbilar som man får avdrag utan även för dem som går på el.
När det gäller politiken för norra Sverige har vi betydligt mer än regeringen. Vi vill förutom det förändrade reseavdraget också se ett elstöd. Det kommer vi att ta upp i utskottet, och det stöttar vi.
Vi vill se sänkt skatt i glesbygd och att kommuner ska få bättre ekonomi genom att producera mer el. Vi har mycket stöd för norra delarna av Sverige. Där saknar regeringen politik.