Niklas Karlsson (S) svarade Per Söderlund i en replik om Statens budget 2023 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2022/23:37 Tisdagen den 13 december” den 13 dec 2022.
Per SöderlundSD· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågan! Budgetpropositionen är resultatet av en förhandling mellan fyra olika partier och har tagits fram under…Fru talman! Vårt land befinner sig i en svår ekonomisk situation, och prognosen för framtiden är bekymmersam. Hög inflation drabbar hushållens vardag när priset för livsmedel, resor och boende ökar i snabb takt. Det är en situation där utsatta grupper behöver få stöd för att klara sig igenom denna svåra tid. Det finns såklart flera sätt att göra detta, som vi har sett i de olika budgetalternativen.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna avser att uppnå detta genom att reformera de skatter och regleringar som har drivit upp kostnadsnivåerna i vårt land, inte minst vad gäller transportkostnader.
Jag tänkte nämna några av de skattereformer som föreslås i budgetpropositionen. Flera av dem är nödvändiga som ett första led i att mildra effekten av inflationen och rätta till obalanser i systemet.
Fru talman! Försäljningen av el- och hybridbilar har ökat, och i dag har många just en sådan bil, av naturliga skäl främst i större städer. Elbilar är inte helt billiga att köpa, och för att det ska löna sig behöver man kunna räkna hem investeringskostnaden mot driftskostnaderna. Tyvärr förändras kalkylen till det sämre med de drastiskt ökade kostnader för el som vi har sett. Då kan det vara förmånligt att ladda sin elbil på arbetet när man ändå har kört bilen dit, men även där stöter man på problem. Det leder nämligen till förmånsbeskattning om man inte betalar för laddningen på arbetsplatsen, och hur mycket det verkligen kostar för arbetsgivaren är också svårt att räkna på.
För att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar framför mindre miljövänliga alternativ bör det införas ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Ett sådant undantag förväntas också minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och anställda vid redovisning av denna typ av förmån.
Fru talman! Tanken vid införandet av jobbskatteavdraget var att det skulle vara högre för äldre för att få fler i denna grupp att stanna kvar på arbetsmarknaden i stället för att gå i pension. Sedan 2009 har det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkts vid flera tillfällen, samtidigt som det inte gjorts någon höjning av skattelättnaden för äldre. Detta har lett till att jobbskatteavdraget för äldre i dag är lägre än jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger 30 000 kronor per månad. För att komma till rätta med denna snedvridning föreslås i budgetpropositionen att jobbskatteavdraget ska förstärkas för personer som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina har i kombination med den svaga svenska kronan fått stora effekter på drivmedelspriserna. Nu ska inte hela prisökningen skyllas på Rysslands folkrättsvidriga angrepp på Ukraina, även om det är en starkt bidragande orsak. Ökningen började redan våren 2021 då både bensinpriset och dieselpriset låg under 16 kronor. Före årsskiftet hade priset för bensin gått upp med ungefär 2 kronor per liter och priset för diesel med runt 4 kronor per liter.
Ytterligare en smäll kom den 1 januari 2022. Då slog effekten av ökad reduktionsplikt till och höjde priset på diesel med ytterligare ungefär 1,20 kronor per liter. För bensin var prisökningen mer modest och slutade på ungefär 35 öre per liter, med reservation för att priserna är ungefärliga.
På det hela taget har drivmedelspriserna varit en starkt bidragande orsak till hushållens ökade kostnader. De ökade drivmedelspriserna drabbar dessutom olika delar av landet olika hårt. Främst är det de som bor på landsbygden och i glesbygd, där kollektivtrafik saknas, som drabbas. De har oftast inget annat alternativ än att ta bilen till arbetet eller för att skjutsa barnen till fotbollsträningen.
Fru talman! Med de nuvarande bensinpriserna har det aldrig varit så dyrt som i dag att ta sig till arbetet för den som saknar tillgång till kollektivtrafik. För att mildra kostnaderna för nödvändiga resor till och från arbetet behålls därför reseavdraget, och milersättningen höjs kraftigt från dagens 1,85 kronor per kilometer till 2,50 kronor per kilometer. Någon sådan höjning har inte gjorts sedan 2008, då bränslepriserna låg mellan 10 och 14 kronor.
Men, fru talman, det är inte bara de som är beroende av bilen som transportmedel som drabbas av de höga drivmedelspriserna. Tvärtom slår de brett mot hela vårt samhälle. Varje led i produktionskedjor, från producent till slutkund, drabbas av de ökade priserna på drivmedel. Det kan vara kostnader för drivmedel för våra lantbrukare när de producerar den mat vi äter. Det kan också vara kostnader för transport av allsköns varor som gör att priserna i handeln ökar.
Men även samhällstjänster drabbas. Förra vintern oroades många entreprenörer över de ökade kostnaderna för drivmedel, som i stort sett gjorde det omöjligt att fullfölja kontrakt gällande exempelvis snöröjning utan att göra stora förluster. Utan snöröjning får de flesta av landets kommuner stora problem, som ni alla vet.
Det finns fler liknande exempel som leder till ökade kostnader i efterföljande led i produktions- och tjänstekedjor. Därför är det viktigt att kraftfullt motverka prisökningar på drivmedel.
Fru talman! I budgetpropositionen föreslås att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på diesel som används i arbetsmaskiner med mera inom bland annat jord- och skogsbruket ska förlängas under hela 2023. Regeringen kommer även att verka för att dessa skatter ska ligga på EU:s miniminivå under 2024 och 2025. Detta skapar nödvändiga förutsättningar för de gröna näringarna i en orolig tid då vår självförsörjningsgrad är oroväckande låg och behöver öka betydligt. Det mildrar också den prisutveckling som följer av de höga bensin- och dieselpriserna, samtidigt som det kan förväntas motverka inflationen något.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Jag har precis berättat om några av åtgärderna för att komma till rätta med effekterna av de höga drivmedelspriserna. Låt mig även säga några ord om det kanske mest omtalade förslaget i budgetpropositionen, nämligen förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel.
Det har sagts vara ett svek mot väljarna då större sänkningar än de nu föreslagna utlovades. I budgetpropositionen föreslås en sänkning av energiskatten för bensin och diesel med 80 öre utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023, med gällande indexeringsregler. Utan denna sänkning skulle priset för drivmedel gå upp ytterligare vid årsskiftet. Ökningen skulle vara cirka 1 krona per liter för diesel vid pump.
Vi har nu, i ett första steg, föreslagit en sänkt skatt på just dessa drivmedel för att kompensera för den indexhöjning av bensinskatten som annars skulle ha ökat priserna vid pump. Jag är medveten om att det inte är en så stor sänkning som vi talade om i valrörelsen, men vi jobbar vidare och kommer att återkomma med fler förslag för att få ned drivmedelspriserna ytterligare.
Nästa steg är en minskning av reduktionsplikten från den 1 januari 2024, något som tyvärr inte är möjligt just nu. Detta kommer att ge effekt och ge ytterligare sänkningar av drivmedelspriserna.
(Applåder)
I detta anförande instämde David Lång och Eric Westroth (båda SD).
Fru talman! Det finns mycket att säga, och flera replikskiften är redan klara. Det finns många förslag i budgetpropositionen som jag tycker är anmärkningsvärda, men det är ett som verkligen sticker ut. Dessutom studsade jag till när jag tittade på budgetdebatten förra året och såg hur Sverigedemokraternas företrädare hanterade denna fråga. Det gäller skatten för sjuk- och aktivitetsersättning.
Sverigedemokraterna valde att aktivt återinföra en högre skatt för dem som är sjuka och har sjuk- och aktivitetsersättning, den så kallade funkisskatten. Med sockersöta löften försökte man säga till dessa människor i valrörelsen att man står på deras sida och kommer göra vad man kan för att göra deras liv drägligare. Men när verkligheten spökar, vilket den tydligen gör rätt så mycket i Sverigedemokraternas kansli, blev det intet av dessa löften.
Nu ser vi att funkisskatten finns kvar. Jag undrar: Vari ligger den sverigedemokratiska rättvisan i att de som lever under knappa förhållanden på sjuk- och aktivitetsersättning ska betala högre skatt än till exempel en vanlig löntagare?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet
Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågan!
Budgetpropositionen är resultatet av en förhandling mellan fyra olika partier och har tagits fram under väldigt kort tid.
Vi kommer naturligtvis att ha anledning att återkomma till detta längre fram. Det finns flera saker som vi behöver återkomma till, för vi är inte helt färdiga med de åtgärder som behöver göras för att komma till rätta med de problem som uppstått under de senaste åtta åren.
Det finns ingen egentlig funkisskatt, utan det som finns är skatteskillnader mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Det finns gott om funktionsnedsatta människor som bidrar på arbetsmarknaden och betalar samma skatt som alla andra och lägre skatt än den som är arbetslös och inte funktionsnedsatt.
Det är lite konstigt att på detta vis se funktionsnedsatta som ett problem. Många av dem gör ett stort och bra arbete i vårt samhälle, och vi ska verkligen vara tacksamma för de insatser de gör.
Jag vill som sagt inte säga att det finns någon riktig funkisskatt, men vi kommer att jobba vidare med denna fråga.
Fru talman! Man säger att Herrens vägar är outgrundliga, men ibland undrar jag om detta inte gäller även Sverigedemokraterna. I sitt anförande försöker Per Söderlund trolla bort funkisskatten. Den finns inte - det är fel. Alla som betalar den blir säkert häpna när de får höra detta. De vill säkert ha ett råd från Sverigedemokraterna om hur de nu ska bete sig. Betalar de denna skatt eller inte?
Samtidigt säger ledamoten att om den nu finns ska man ta bort den. Han säger att detta har varit föremål för förhandling men att man inte har lyckats denna gång.
Problemet är bara att funkisskatten inte kom nu. Ni återinförde funkisskatten i fjor inför detta budgetår. I debatten framförde den sverigedemokratiska ledamoten dessutom att detta var sunt förnuft. För mig är det inte sunt förnuft. För mig är det fel. För mig finns funkisskatten, och enligt mig ska den tas bort.
Hur är det egentligen för Sverigedemokraterna? Finns den, eller finns den inte? Och om den finns, ska den tas bort eller ska den inte tas bort? Och varför gjorde man i så fall inte det förra året när man valde att tillsammans med de andra borgerliga partierna återinföra den?
Fru talman! Jag tror att ledamoten Niklas Karlsson är väl införstådd med hur budgetförhandlingar mellan olika partier går till efter att Socialdemokraterna har förhandlat med andra partier de senaste två mandatperioderna.
Nej, jag skulle inte kalla det för en riktig funkisskatt. Den brukar kallas så. Men det är inte alla som är funktionsnedsatta som betalar denna skatt. Det är det som jag säger. Många av dem jobbar och har en vanlig inkomst ändå. Då vill jag inte tala om en riktig funkisskatt.
Sedan finns det naturligtvis skillnader i skatter som behöver jämnas ut. Det kommer vi, som jag säger, att återkomma till.