Yasmine Eriksson (SD) om Strategisk exportkontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Yasmine Eriksson (SD) höll ett anförande om Strategisk exportkontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i debatten ”Protokoll 2022/23:120 Torsdagen den 8 juni” den 8 juni 2023.
Herr talman! Jag vill till att börja med yrka bifall till reservation 2 från Sverigedemokraterna.
Sveriges försvarsindustri går på högvarv, och vår krigsmateriel är mer efterfrågad än på mycket länge. Detta är i det rådande säkerhetspolitiska läget mycket positivt, och det är ett konkret bidrag till vår avskräckande verksamhet mot de aggressiva diktaturerna, som tydligast representeras av Rysslands aggressiva krig i Ukraina.
Sverige har en viktig roll som demokratiernas vapensmedja, vilket vi ska vara mycket stolta över. Det som utgjort ett hinder för Putins invasion av Ukraina har varit de ukrainska försvararna som är beväpnade med vapen från västvärlden, där Sverige spelar en stor roll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Rysslands krig i Ukraina blir alltmer brutalt. Bara denna vecka har vi kunnat se hur en stor damm har sprängts i Ukraina, vilket lett till en omfattande förstörelse. Massakrer utförda av Ryssland har uppdagats i områden som Ukraina har befriat, och det är rimligt att förutsätta att Ryssland begått fler och än mer omfattande illdåd i de områden som varit ockuperade under en lång tid. Ukraina behöver därför befria de ockuperade områdena så snabbt som möjligt, och för detta behövs vapen från väst. Det är kanske det tydligaste exemplet som visar på behovet av en ökad export av krigsmateriel från Sverige.
Politiken på detta område har under decennier tyvärr varit inriktad på att begränsa och försvåra för export och tillverkning av krigsmateriel. Detta har försvårat och fortsätter att försvåra för Sveriges möjligheter att tillverka krigsmateriel både till vårt eget försvar och för export.
Den senaste utredning som gjorts i frågan hade titeln Skärpt exportkontroll av krigsmateriel och inriktades på att utifrån olika parametrar begränsa exporten. Det var en naiv utgångspunkt redan vid utredningens start 2015 och är en linje som är ohållbar i dagens värld med aggressiva diktaturer.
Nu är det hög tid att vi får en ny inriktning för politiken på plats, och behovet av detta har lyfts fram från flera håll. I propositionen om svenskt Natomedlemskap som regeringen lagt på riskdagens bord påpekade flera remissinstanser detta, bland annat Inspektionen för strategiska produkter och Utrikespolitiska institutet. Dagens exportkontrollregelverk är inte anpassat för vare sig ett Natomedlemskap eller för den nya säkerhetspolitiska värld som kräver att både vi i Sverige och andra länder har krigsmateriel så att vi kan försvara oss mot aggressiva diktaturer.
Herr talman! En ny utredning behöver göras så snabbt som möjligt om hur regelverket kan anpassas efter den nya situation som Sverige befinner sig i. Varje dag som går utan att en sådan utredning påbörjats innebär att Sverige och våra samarbetsländer riskerar att hamna i en situation där vi inte kommer att ha tillräcklig tillgång till vapen.
Vi menar att det är oansvarigt att inte omgående påbörja en sådan utredning. Det behövs en utredning snabbt om hur regelverken kan anpassas så att Sverige kan spela en viktig roll som producent av de vapen som vi och allierade länder behöver för att försvara oss mot aggressioner likt den som nu utspelar sig i Ukraina.
För att undvika att man som land utsätts för en så brutal invasion som den vi ser i Ukraina behöver man ha som grund att arbeta förebyggande genom sitt försvar. På så sätt kan man uppnå en avskräckande effekt. För detta behövs naturligtvis vapen, vilket är svårt att införskaffa i efterhand. Därför är det oerhört angeläget att svensk försvarsindustri ges förutsättningar att redan nu kunna förse oss och våra allierade med de vapen som behövs för att avskräcka en motståndare.
Herr talman! Sverige behöver också förbereda sig för en hotbild som kommer att finnas under lång tid. Därför behöver vi öva mot olika scenarier. Ett av de värsta scenarierna, som tyvärr är aktuellt, är om vi på olika sätt utsätts för massförstörelsevapen och hur vi då ska agera. Ryssland hotar för närvarande med att sätta in kärnvapen, och landet har med hjälp av kemiska vapen attackerat motståndare i olika stater. I framtiden kan även Sverige utsättas för olika former av massförstörelsevapen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
För att kunna hantera dessa situationer så bra som möjligt behöver de av våra myndigheter som berörs öva tillsammans, något som tidigare gjorts genom så kallade icke-spridningsövningar. Dessa övningar har tyvärr inte genomförts i samma utsträckning de senaste åren. Det är dags att trappa upp övningarna så att Sverige kan hantera insatser med massförstörelsevapen mot landet.
Herr talman! Det behövs också tillräcklig och rätt kompetens inom området exportkontroll för att kunna hantera den situation som uppstått i och med att Sverige är en stor exportör av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Tyvärr är inte fallet så i dag och har inte varit det under ett antal år. Den militära kompetensen på myndigheten ISP, som kontrollerar dessa produkter, har nämligen minskat i förhållande till det totala antalet anställda. I dagsläget är den mindre än någonsin då antalet anställda har ökat.
Behovet av militär kompetens för att kunna värdera de försvarspolitiska skälen för olika exporter har dock inte minskat utan ökat radikalt i förhållande till den upprustning som pågår. Redan 2017 pekade Riksrevisionen på behovet av specialistkompetens på ISP, men tyvärr har det inte blivit åtgärdat. I stället har vi en situation där juridiska bedömningar äger företräde framför försvarspolitiska. Detta leder till och har under många år lett till negativa konsekvenser för den svenska krigsmaterielexporten och för vårt försvar.
Herr talman! Från årets skrivelse om strategisk exportkontroll och produkter med dubbla användningsområden finns också flera positiva områden som är värda att uppmärksamma. Det handlar bland annat om att Sverige för första gången godkänt export av krigsmateriel till Mellanösterns enda demokrati, Israel. Det är banbrytande för svensk exportkontroll, och ett ökat utbyte med Israel på krigsmaterielområdet vore mycket välkommet av flera skäl. Dels handlar det om en väl utvecklad demokrati, dels är det ett land som har en högteknologisk försvarsindustri som Sverige kan tjäna mycket på att ha ett nära samarbete med.
Jag noterar också att arbetet med efterkontroller fortskrider, vilket är en viktig del för att ha kontroll över den krigsmateriel som exporteras och tillse att den inte hamnar på avvägar. Det är nu viktigt att de första kontrollerna på plats kan genomföras så snabbt som möjligt.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag påpeka att man i skrivelsen kan konstatera att saker går åt rätt håll men att det sker för långsamt. Då talar jag främst om behovet av en ny utredning, som jag nämnde. Framsteg har även gjorts av nuvarande regering, som avskaffat kravet att ISP ska lägga stora resurser på att bedöma andra staters inrikespolitiska prioriteringar och att den feministiska utrikespolitiken ska beaktas även inom detta område. Tvärtom är nu en resa påbörjad som kan innebära att Sverige solidariskt ställer upp och exporterar vapen till våra allierade. Inte minst kan vi underlätta för vår Natoanslutning genom att anpassa regelverket.
