Linus Sköld (S) svarade Caroline Högström i en replik om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11) i debatten ”Protokoll 2022/23:12 Torsdagen den 20 oktober” den 20 okt 2022.
Caroline HögströmM· i sitt anförandeEn examen med godkända betyg är den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap. En avklarad skola skapar bättre förutsättningar och ger fler möjligheter, inte bara till högre studier utan också att ta sig ett arbete…Fru talman! En examen med godkända betyg är den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap. En avklarad skola skapar bättre förutsättningar och ger fler möjligheter, inte bara till högre studier utan också att ta sig ett arbete eller starta sitt första företag.
Fru talman! Skolan är därför något av det viktigaste vi har, men jag är oroad för utvecklingen. Vi ser att fler och fler elever slås ut tidigt och att vi inte lyckas ge utsatta elever det stöd de behöver. Det börjar redan i förskolan med stora barngrupper och en arbetskår som inte riktigt orkar med. Det fortsätter sedan i skolan med lärare som tyngs av ett berg av administration och med oro och stök i klassrummen som gör att elever inte kan koncentrera sig. Alltför sent upptäcks elever som inte kan läsa, och resurser upplevs inte räcka till.
Fru talman! Skolan och förskolan är fyllda av eldsjälar som jobbar betydligt mer än vad både deras lön och arbetsbeskrivning egentligen medger. Bland lärare och förskollärare är dock sjukdom på grund av stress den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Det är en tuff miljö för dem som har det allra viktigaste arbetet: att utbilda våra barn för framtiden.
Samtidigt ser vi konsekvenserna av en långtgående brist på utbildad personal. Enbart i mitt hemlän Västmanland saknas 1 700 lärare och förskollärare fram till 2025. Samma utveckling ser vi i hela landet. Det är oroväckande siffror. Andelen behöriga lärare är inte heller tillräcklig sett till regioner, kommuner eller skolor inom samma kommun.
Men, fru talman, det finns lösningar. Det handlar om att få trygghet och studiero i klassrummet. Det handlar om rätt kompetens på rätt plats och att lärares administrativa börda på allvar lättas så att de kan fokusera på sitt viktiga undervisningsuppdrag.
Fru talman! Den nya regeringen kommer bland annat att utveckla lärarutbildningen så att man är rätt rustad för när man är färdig, bland annat med förstärkning av ledarskapsdelen i utbildningen. Det behövs också en uppvärdering av yrket, och här har vi politiker ett särskilt ansvar.
Avslutningsvis: Förskolan behöver också bättre och långsiktiga förutsättningar med bland annat minskade barngrupper och karriärtjänster för förskollärare, så att fler orkar och vill stanna kvar i yrket. Yrket måste bli mer attraktivt för att säkra kompetensen för framtiden. Det är ett undervärderat arbete där man i dag lägger en viktig grund för framtida skolframgångar.
(Applåder)
Fru talman! Som jag tidigare nämnt har jag tittat i slottsavtalet, för jag tycker att det är viktigt att veta vilken politik den nytillträdda regeringen tänker sätta i sjön.
I slottsavtalet framgår på skolområdet att regeringen vill införa jourskolor. Den som är nyfiken på vad jourskolor är och som vet att detta är en moderatledd sverigedemokratisk regering kan gå till Sverigedemokraternas riksdagsmotion om jourskolor från riksmötet 2019/20 och där läsa definitionen av jourskolor. Det är alltså skolor för de elever som inte fungerar i den normala skolsituationen och som skapar oro eller otrygghet. Sannolikheten att de elever som åsyftas är elever med olika funktionsvariationer, till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är ganska stor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning
Moderaterna måste här ta ansvar och är svaret skyldiga: Hur gynnas elever med funktionsnedsättningar av att sorteras bort utifrån sin funktionsnedsättning och placeras i en annan skola?
Fru talman! Jag tror att Linus Sköld får ta ansvar för sin tolkning, och den är minst sagt problematisk.
Ett problem i dagens skola är att man inte har möjlighet att möta alla elever. Särskilda undervisningsgrupper har tagits bort i många kommuner, och det fungerar inte. Man står då som ensam lärare med 25-30 elever med ganska spretiga möjligheter och saknar resurser att möta dem alla.
Vi måste återgå till en möjlighet att kunna ge rätt resurser till rätt elever. Vissa elever behöver mindre sammanhang för att kunna utvecklas.
Jag tror som sagt att Linus Skölds tolkning snarare visar hans syn på dessa elever.
Fru talman! Jag hänvisade ju till Sverigedemokraternas riksdagsmotion, så det var inte alls min tolkning utan deras definition av vilken målgruppen är.
Vi har nyss gjort en ganska bred politisk överenskommelse om att ordna till strukturen för resursskolor så att det finns ett lagrum för att starta också kommunala resursskolor. Det uppfattar jag som ett extensivt särskilt stöd. Jourskolor uppfattar jag som repression. Är det inte rätt uppfattat?
Fru talman! Jag kan inte stå till svars för vad som står i Sverigedemokraternas riksdagsmotion, men jag kan stå till svars för vad som står i Tidöavtalet. Här slås fast att det finns elever som den ordinarie skolan har svårt att möta, till exempel våldsamma elever. Då behöver vi hitta andra lösningar, och jourskolan kan vara en sådan lösning bland många andra lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd.
(Applåder)