Linus Sköld (S) om Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

Herr talman! Vi ska nu debattera ett antal förändringar på utbildningsområdet som är ganska viktiga, men det är kanske inte de största reformerna som har genomförts i det svenska utbildningsväsendets historia. Men de är en följd av att riksdagen för drygt ett år sedan beslutade att vi ska ändra betygssystemet i den svenska gymnasieskolan. Det innebär att man inte längre får så kallade kursbetyg utan terminsbetyg, eller ämnesbetyg. Så är det redan i grundskolan.

En följd av detta blir att vissa smärre förändringar behöver genomföras. Skolverket har då gjort en liten översyn och kommit med ett antal förslag som regeringen har hörsammat. Det finns en sak som vi i och med detta beslut kan ändra på. Det finns en risk när man övergår från kursbetyg till ämnesbetyg att elever i svensk gymnasieskola inte kommer att fördjupa sig lika mycket inom ämnet matematik. Det har att göra med att eleverna i regel kanske inte får lika höga betyg i de mer avancerade kurserna i matematikämnet på gymnasiet. När man då övergår till ämnesbetyg blir följden att incitamenten för eleverna minskar att läsa de svåraste kurserna i matematik. Detta vill vi åtgärda på ett rimligt sätt. Det innebär att man på naturvetenskapsprogrammet och på teknikprogrammet i gymnasieskolan delar upp matematikämnet så att det också får en fördjupningsdel. Det är det ena saken som tas upp i denna proposition.

Herr talman! Den andra förändringen i fråga om detta är att elever som läser teknikprogrammet på gymnasiet kommer att läsa även naturkunskap. Orsaken till detta är att elever på teknikprogrammet på gymnasiet i dag läser kemi och fysik, men programmet täcker inte in hela naturkunskapsämnet. Här kommer det alltså också att bli en förändring. Allt detta träder i kraft om två år, så ingen behöver fundera så mycket över höstterminen detta år.

Det tredje, herr talman, är att det kommer att ske en förändring i programstrukturen på gymnasieskolan, som innebär att hantverksprogrammet kommer att upphöra. Det programmet drar i dag åt lite olika håll. Man kan bli florist eller frisör, och det finns ett antal andra inriktningar. I grund och botten vill nästan samtliga elever som läser på hantverksprogrammet bli frisörer. Över 90 procent av alla som läser hantverksprogrammet på gymnasiet vill bli frisörer, stajlister eller barberare av något slag. Därför blir det nu ett eget program på gymnasiet, frisörprogrammet. De andra inriktningarna, som har väldigt få elever i dag, kommer man i stället att kunna tillgodose genom riksrekryterande utbildningar.

Herr talman! Det är ungefär så man kan sammanfatta den här propositionen. Det finns ytterligare några delar, som att man förlänger tidsfristen för sekretessbrytande bestämmelser när det handlar om att kunna få ut betygsinformation eller statistik, till exempel. Det sker också en liten förändring när det gäller olika beteckningar inom särskolan, när den övergår till att kallas för anpassad skolgång.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Linus Sköld pekar på något som är väldigt viktigt, nämligen behovet av att vi får en kompetensförsörjning. Svenska företag skriker i dag efter utbildad arbetskraft. Då måste man dock, tycker jag, se på hantverksprogrammet i svensk gymnasieskola som helhet.

Varje årskull i Sverige består av ungefär 100 000 personer. Under läsåret 2021/22 studerade totalt 6 018 elever på hantverksprogrammet. Av dem ville 90 procent bli frisörer. Deras utbildning kommer framöver att garanteras som nationellt gymnasieprogram. I årskurs 1 handlar det i hela Sverige om 206 elever som är inriktade mot finsnickeri, florist, textil och övriga hantverk. På inriktningen övriga hantverk pratar vi om 8 pojkar och 8 flickor i hela Sverige.

Jag tror att även Socialdemokraterna någonstans kommer till slutsatsen att det kanske inte är riktigt rimligt att så få elever ska ha ett helt nationellt gymnasieprogram. Vad vi nu gör, som regeringen aviserar, är att ge möjlighet för dessa ganska få elever att läsa dessa utbildningar genom ett riksintag. Skolor ansöker då till Skolverket, och på det sättet garanterar vi detta.

Herr talman! Det är uppenbart att Linus Sköld och jag i grund och botten har samma vilja och ambition att hantera den situation vi har på svensk arbetsmarknad när det gäller behovet av kompetens och att försäkra oss om att gymnasieelever ska kunna utbilda sig till olika hantverksyrken.

Jag uppfattar, herr talman, att det som Socialdemokraterna efterlyser är att de inriktningar inom hantverksprogrammet som inte nu omhändertas inom det nya frisörprogrammet eller inom det estetiska ämnet, där vi talar om ganska få elever, ska omhändertas inom ramen för andra nationella program. Jag tror att detta vore olyckligt, för då får du inte programfördjupningen inom till exempel florist eller finsnickeri, som vi diskuterar här. Om man lägger in de programmen som olika moment eller valbara kurser inom andra program kommer man inte, bedömer jag, att få den ämnesfördjupning som man på ett bättre sätt får genom att ge möjlighet att läsa dessa utbildningar inom det riksrekryterande systemet. Jag tror att det är en bättre modell, helt enkelt, herr talman.