Daniel Helldén (MP) svarade Helena Gellerman i en replik om Luftfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:116 Onsdagen den 31 maj” den 31 maj 2023.
Helena GellermanL· i sitt anförandeI dag ska vi debattera luftfartsfrågor. Jag säger "äntligen", precis som min kollega tidigare - äntligen börjar det stå klart för allt fler att flyget har förmågan att ställa om. Många är som jag bekymrade över…Herr talman! I dag ska vi debattera luftfartsfrågor. Jag säger "äntligen", precis som min kollega tidigare - äntligen börjar det stå klart för allt fler att flyget har förmågan att ställa om.
Många är som jag bekymrade över klimatpåverkan från dagens flyg. Men den ligger inte alls på samma höga nivå som den från våra vägtransporter, som står för 95 procent av våra inrikes utsläpp från transporter. Alla trafikslag måste dock ställa om. Och nu ser vi att elflyg, biobränslen, elektrobränslen, flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter närmar sig med snabba steg. Äntligen får flyget luft under vingarna efter att i åtta år ha blivit nedprioriterat av den gamla regeringen.
Sverige är beroende av att våra fyra trafikslag - fordon, tåg, flyg och sjöfart - kan fungera tillsammans. Man ska inte ställa dem mot varandra eftersom de kompletterar varandra. Vart och ett är viktigt och bidrar till att Sverige kan fungera, att företagen får tillgång till kompetens och kan transportera sina produkter och att människor i Sverige kan träffa släkt och vänner och upptäcka nya platser.
Flyget har haft några tuffa år under pandemin och är ännu inte helt tillbaka på 2019 års nivå. Utlandsresorna ökar snabbare än inrikesresorna. Sverige ligger något efter resten av Europa vad gäller flygets återhämtning efter pandemin.
Genom att se flygets viktiga roll för Sverige, genom samarbete och med stort fokus på flygets klimatomställning kan vi snart se att den svenska flygbranschen åter står på fast mark och kan bidra till den gröna omställningen av flyget globalt.
Ett sådant område är elflyget. Sverige är, tillsammans med Norge och resten av Norden, ett av de länder i världen som är bäst lämpade för en tidig introduktion av elflyg. Elflyget började diskuteras 2018, och tankarna fokuserades på hur ett billigt, fossilfritt elflyg kan påverka levnadsvillkoren för människor och företag på landsbygden och på vilka behov elflyget har av nya flygplatser.
Nu utvecklas ett svenskt elflygplan för 30 personer och 400 kilometer av Heart Aerospace utanför Göteborg. Elflyg har potentialen att binda samman regionala mindre flygplatser runt om i landet och även inom Norden. Liberalerna vill därför se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Flygbolag i USA ser också potential att återupprätta ett regionalt flygnät, något som har försvunnit på grund av att nuvarande flygplan ställer andra krav för att ge ekonomi för branschen - man lade därför ned det regionala flygnätet.
Regeringen har ökat anslagen till forskning och innovationer på elflygsområdet. Man driver på för en ökad samverkan inom området och undersöker möjligheterna till upphandling av elflyg för linjer med allmän trafikplikt.
Bromma flygplats ska bevaras; detta är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Det är glädjande att man nu pratar om Bromma som ett nav för elflyg i Sverige, en utveckling som Liberalerna drivit på sedan förra mandatperioden. Elflygets lägre bullernivåer och dess behov av kortare start- och landningsbanor gör att markområden runt flygplatser kan frigöras för bostäder, samtidigt som stadsnära flygplatser möjliggörs. Det är därför viktigt att man inte ställer bostäder mot flygplatser. Med elflyg kan man få större möjligheter och större markområden att bygga bostäder på. Låt oss ta till vara den möjligheten!
Swedavia, med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna, är snart klimatneutralt. Man undersöker nu hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas på flygplatserna.
På EU-nivå har under våren beslut fattats om flygets del av Fit for 55, där ReFuelEU Aviation ställer krav på just laddinfrastruktur och alternativa bränslen. Flygets utsläpp hanterar vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för att få global påverkan på flyget.
Omställningen av flyget är nödvändig men kräver stora investeringar av flygbranschen. I ljuset av detta behöver vi se över flygskatten. Den infördes och blev starkt kritiserad eftersom den inte fokuserade på flygets utsläpp utan var till för att dämpa människors vilja att resa och få nya upplevelser och träffa släkt och vänner genom att skatten betalades per flygplansstol och inte relaterat till utsläppen. Denna skatt bör fasas ut i takt med att flygbranschens kostnader för klimatomställningen ökar. För Liberalerna är det utsläppen som är problemet, inte flygresan i sig.
Det är viktigt att vi sprider kunskap om utvecklingsläget runt om i Europa och globalt. Vid ett möte mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i förra veckan tog jag tillsammans med två kollegor upp den positiva utvecklingen i Sverige när det gäller flyget. Själv tog jag upp att det i Sverige nu tas fram ett elflygplan till 2028, med kapacitet för 30 personer och en räckvidd på 400 kilometer. Det var många ögonbryn som höjdes, och man blev glatt överraskade. Det är viktigt att vi inom EU sprider information om de faktiska framsteg som sker när det gäller flygsektorns gröna omställning, så att rätt förväntningar kan driva planerna inom flyget på både nationell nivå och EU-nivå.
I februari blev den mest omfattande flygplatsutredning som gjorts i Sverige på 16 år färdig, och remissvaren har precis kommit in. Det ska bli intressant att ta del av dem och ta ett helhetsgrepp om landets flygplatser och om finansieringsmodellerna, så att flyget säkras framåt. Här är elflyg, beredskap, brandflyg och ambulansflyg viktiga parametrar. De nationella och regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, är väldigt stor.
Liberalerna vill även att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik, som i övriga EU. Vi anser att det är marknadsbegränsande att denna möjlighet saknas i Sverige, och vi tror att man kan lösa en del problem på landsbygden genom att öppna denna möjlighet.
Herr talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt, genom elflyg, biobränslen, vätgas och vidare optimering av flygplanskonstruktionen för att effektivisera transporten och minska höghöjdseffekterna. I slutändan kanske det även på grund av höghöjdseffekterna krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå netto noll. Detta är vi öppna för. Vi vill stötta forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid.
Avslutningsvis, fru talman - efter åtta år då regeringen har motarbetat och nedmonterat flygsektorn har Sverige nu äntligen fått en ny liberal, borgerlig regering, för vilken flyget har en positiv framtid i Sverige.
Fru talman! Ledamoten Gellerman är mycket positiv till flyget och tror på elflyget. Samtidigt låter det som att vårt befintliga flyg inte är så farligt och inte släpper ut så mycket. Men utsläppen från det samlade svenska flygandet, nationellt och internationellt, motsvarar utsläppen från all svensk biltrafik. Det är enorma utsläpp, som vi måste komma åt, i en verksamhet som många gånger går att ersätta med annat. Det är inte alltid så, och när det inte går ska vi använda flyget. Jag tycker dock att det, i dessa tider, är allvarligt att få det att låta som att flygandet inte är ett problem.
Det pratas varmt om elflyget. Det svenska elflyget kommer, sägs det. Vi kommer inom kort att ha elflygplan som kan flyga långa sträckor och ta över flyglinjer. Vi vet samtidigt att det bolag som man pratar om på sin höjd kan ha någon form av hybridplan som kan åka runt och släppa ut koldioxid när planen ska producera el, eftersom elen i batterierna tar slut. Samtidigt ska planen dra runt fyra ton batterier. Det är inga elflygplan vi pratar om. Det är en idé och en önskan om att flyget ska bli fossilfritt inom kort, men till och med branschen säger ju att de inte är där. De kommer inte att kunna ersätta sina flyglinjer med dessa flygplan inom överskådlig framtid.
Ändå är det detta som regeringen bygger hela sin vurm för flyget på. Man vill dessutom kraftigt subventionera flyget, när vi vet att det vi behöver göra är att minska flygandet.
Jag vet att Liberalerna länge har varit starkt positiva till flyg, och det tycker jag är beklagligt. Vi måste ju hantera klimatfrågan.
Fru talman! Jag tackar Helldén för frågan.
Jag tänkte först ta upp detta med att jag inte problematiserar och att jag ger en förskönad bild av flyget. Det första jag tog upp i mitt anförande var att det är oerhört viktigt att flyget ställer om. Alla trafikslag måste ställa om. Det jag gjorde var att ställa detta i relation till vägtransporterna i Sverige. Där har vi mycket större potential för att ställa om snabbt.
Man måste börja med teknikutveckling så att även flyget kan ställa om, både när det gäller elflyg för kortare sträckor och för att producera biobränsle i större mängd, så att vi kan byta ut det fossila bränslet.
Vi ställer oss även positiva till all den utveckling som sker när det gäller vätgas och att använda vätgas för de längre flygturerna. Där finns GKN i Trollhättan, som har lång erfarenhet av vätgas i och med att de har varit en del av rymdtransporter och har stor kunskap.
Vi har väldigt mycket av denna kompetens i Sverige. Det är därför Liberalerna verkligen vill satsa mycket forskningspengar för att vi ska kunna gå fram. Elflygen håller på att utvecklas. De kanske till viss del har passerat forskningsstadiet - här försöker man att lösa rena utvecklingsproblem för att kunna ha ett certifierat flyg 2028.
Det finns även andra delar, till exempel hur vi ska klara - eller minimera - höghöjdseffekterna. Vad kan vi göra där?
Vi behöver mycket mer forskning när det gäller flyget för att klara omställningen.
Fru talman! Ledamoten säger att elflyget har lämnat forskningsstadiet. Elflyg har ju funnits länge i olika former. Vi kommer senare att ha en liten diskussion om drönare, och mycket av elflyget är väl en sorts drönare i och med att det är elpropellrar som driver fram planen. Vi vet att det finns små flygplan; det är när man ska skala upp det som de riktigt stora problemen kommer.
Jag tror också att vätgas kan vara en utveckling. Jag har träffat folk från anläggningarna i Trollhättan - där finns någonting, men det ligger långt fram i tiden. Problemet är att det är nu vi måste få bort utsläppen. Vi vet att vi inte kan peta in så mycket biobränsle i flyget under denna tid, så vi måste minska flygandet och se till att de flyglinjer som faktiskt behövs blir någorlunda fossilfria.
Men i stället håller den här regeringen på att öka flyget. Man ska flyga mer. Man ska ha fler flygplatser. Man ska subventionera flyget. Man ställer gärna tåget vid sidan, så att folk flyger. Det tycker jag är djupt oroväckande.
I denna diskussion sägs det från ledamoten att just Sverige skulle vara väl lämpat för elflyg. Det förstår inte jag. Hela världen borde väl i så fall vara lämpad för elflyg. Vad är det som händer i Sverige och Norge som gör att just dessa länder är lämpade för elflyg? Det förstår inte jag. Möjligtvis kommer svaret att vara att det finns några som håller på och laborerar med sådana flygplan, men jag förväntar mig att det är någonting annat som gör att det är speciellt bra här - jag vet inte om det är kylan i förhållande till batterierna.
Det är fortfarande intressant att regeringspartierna, eller Tidöpartierna, vurmar för Bromma flygplats samtidigt som de pratar om en utredning om flygplatssystem i vilken utredaren själv säger att denna flygplats kan - och borde - läggas ned. Det tycker jag är märkligt.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare frågor på detta område.
När det gäller elflyg i Norden är det så att hela världen just nu tittar på Norden och elflygsutvecklingen här. Anledningen är naturligtvis inte att vi i Sverige utvecklar ett elflygplan. En av de delar där elflyg verkligen kan göra skillnad kan vi se i Norge. Där togs det redan 2018 beslut om att allt inrikesflyg ska ske med elflyg år 2040. De har sina fjordar, och man kan behöva åka 20 mil i stället för att flyga 1 mil rakt över fjorden. Det är den geografiska delen i Norden som gör att elflyg har väldigt stor potential för korta och fossilfria flygningar. Tidigare under debatten har sträckan Stockholm-Visby nämnts. Detta är en av första flyglinjer där vi vill sätta in elflyg.
Det handlar om just de korta flygturerna, bland annat inom Sverige. Alla flyg behöver inte gå via Stockholm om vi har elflyg, utan då kan man flyga direkt mellan olika regionala flygplatser eller över till våra grannländer.
Jag vill också nämna Bromma lite kort. Den utredning som ledamotens parti och Socialdemokraterna initierade hade ju som fokus att lägga ned Bromma. Det baserades på en utredning av Swedavia som sa att det just då inte fanns ett marknadsläge för att ha kvar Bromma. Detta var dock under pandemin, när 90 procent av flyget låg nere. Var och en förstår att det inte fanns ett marknadsläge just där och då, 2020. Det var utifrån denna utredning som regeringen fattade sitt beslut.