Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Johanna Hornberger (M) om Fiskeripolitik

Johanna Hornberger (M) höll ett anförande om Fiskeripolitik i debatten ”Protokoll 2022/23:106 Onsdagen den 10 maj” den 10 maj 2023.

Fru talman! Fisken är en gemensam resurs som lever och verkar fritt från människans uppsatta nationsgränser. Vi vet att flera bestånd i dag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken behöver vi även söka lösningar utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma fiskeripolitik har till syfte att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning.

Moderaterna verkar från grunden att ta till vara hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Människor och företag i hela landet ska kunna växa och utvecklas. Därför vill vi stärka konkurrenskraften hos svenska företag och skapa möjligheter för en ökad livsmedelsproduktion. Det gäller även fiskenäringen och blå mat.

Vetenskapliga rekommendationer ligger till grund för de mängder fisk som genom EU:s gemensamma fiskeripolitik får fångas varje år. Därmed blir de data som ligger till grund för dessa vetenskapliga rekommendationer mycket viktiga. Ett problem är att det saknas tillförlitliga data om fiskbeståndens skick för att kunna bedöma storleken på mer lokala bestånd.

Varje medlemsland ansvarar därefter för att just dess beslutade kvoter inte överskrids. Därmed blir det viktigt med ett väl fungerande kontrollsystem. Det är dock tyvärr så att inte alla medlemsstater lever efter de regler om kontroll som finns. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, och Sverige behöver därför verka för att EU:s kontrollprogram för den gemensamma fiskeripolitiken skärps.

Vattenbruk, eller akvakultur, är odling av alla sorters djur och växter i vatten och är en växande näring på den svenska landsbygden med stor potential både för vår livsmedelsproduktion och genom att den minskar problem med övergödning och utfiskning i våra hav och sjöar. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för vattenbruk i Sverige.

Fru talman! Vi behöver föra Östersjöns och Östersjöfiskens talan för att många generationer efter oss ska kunna njuta av storheten med vattnet som omringar vår världsunika skärgård. Detta behöver vi göra med fler och kraftigare åtgärder.

Åtgärder som ger Östersjön möjlighet att återhämta sig kommer även att öka möjligheterna till en förbättrad och ökad livsmedelsförsörjning till oss människor. Det handlar om livsmedelsproduktion av förädlade produkter från Östersjöfisk som är unika för våra yrkesfiskare och producenter längs kusten.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Östersjöplanen, förvaltningsplanen för Östersjöns bestånd av torsk, sill - eller strömming - och skarpsill, har många år på nacken. Den behöver utvärderas och revideras. Vittnesmålen är många från fiskare längs vår kust om nära nog utplånade fiskbestånd och varningssignaler om små och magra fiskar.

Riksdagen har på Moderaternas initiativ beslutat att Sverige i EU ska verka för att en översyn av den gällande förvaltningsplanen för Östersjön genomförs. Planen ska ha sin utgångspunkt i en ny, evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion. Moderaterna har även länge drivit frågan om att fiskekvoter ska baseras på vetenskapliga fakta som säkerställer långsiktigt hållbara bestånd.

En hållbar fiskeripolitik förutsätter att det finns tillförlitliga data om fiskbeståndens livskraft. Det är dock ett återkommande problem att det saknas säkra data om beståndens skick, bland annat för torsken i Östersjön. Dessutom saknas det vetenskapliga kriterier för att kunna bedöma storleken även på mer lokala bestånd, som sill och strömming, i Östersjön. De data på vilka kvoterna i dag baseras behöver bli bättre och mer tillförlitliga.

Trålningen är en fråga som är av betydelse för fiskbestånden i Östersjön, och den har diskuterats under en längre tid. Moderaterna har drivit på för att flytta ut trålgränsen längs Östersjön, och under förra mandatperioden samlade vi sju av åtta partier i riksdagen till att ställa sig bakom dels en flytt av trålgränsen på prov, dels en begränsning av det fiske som tillåts innanför trålgränsen. Den tidigare regeringen startade arbetet i liten skala på mindre områden. Den nuvarande regeringen har skalat upp projektet till att omfatta hela Östersjökusten.

Sammantaget har Moderaterna under en längre tid aktivt och målmedvetet drivit på frågan om bättre villkor för Östersjöns återhämtning. Under förra mandatperioden samlade vi en majoritet i riksdagen för att driva den dåvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet framåt, inte bara för flytt av trålgränsen utan även för en reviderad förvaltningsplan för Östersjön och mer tillförlitliga data.

Både i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen är regeringens höga ambitioner om havs- och vattenmiljö tydliga.

Fru talman! Sverige är ordförande i EU, och under vårt ordförandeskap förväntas ministerrådet i juni besluta om kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitiken i dag och i morgon. Det är en fiske- och havspakt för hållbar, vetenskapsbaserad, innovativ och inkluderande fiskeriförvaltning. Härmed har Sverige en unik möjlighet att lyfta fram riksdagens tydliga vilja om en förändrad inställning för ett mer hållbart fiske i Östersjön inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Jag ser fram emot regeringens arbete med att föra frågan framåt i EU, där rådsslutsatser väntas i juni.

Fru talman! Kontroll och tillsyn är grunden för ordning och reda, så även i fisket. Moderaterna har länge velat skärpa kontrollen av fisket. Det är nödvändigt att EU:s gemensamma fiskeripolitik efterföljs, och Sverige verkar för att en uppföljning av EU:s kontrollprogram för den gemensamma fiskeripolitiken skärps. Det är viktigt för att säkerställa ett hållbart fiske men också för att ge svenska fiskare möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Fru talman! Globalt sett är nästan varannan fisk som konsumeras odlad. Förutom att bidra till livsmedelsproduktionen och skapa arbetstillfällen kan ett hållbart vattenbruk också bidra till att minska problem med övergödning och utfiskning i våra hav och sjöar. Odlad fisk kopplas ofta ihop med vårt grannland Norge, men vi behöver skapa bättre förutsättningar för företagare i Sverige som odlar blå mat.

Fru talman! Det är ett händelserikt halvår för fiskeripolitiken. Under svenskt ordförandeskap i EU beslutas förmodligen om en framtida inriktning för den gemensamma fiskeripolitiken. Förhoppningarna och förväntningarna är många och stora. Jag ser med tillförsikt fram emot regeringens arbete i förhandlingarna.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag tackar Johanna Hornberger för anförandet. I många stycken var det bra, och jag delar många av åsikterna. Jag har dock ett par frågeställningar.

Vi pratar mycket om situationen i Östersjön och hur det ser ut för våra olika viktiga fiskarter. En av dessa är ålen, som har minskat med nära 95 procent på ganska kort tid. Vi har vidtagit olika åtgärder. Vi har i princip förbjudit ålfiske och kraftigt minskat antalet fiskare som fortfarande får licens för ålfiske. Ändå har ålen svårt att återhämta sig. Vi och många experter tror att vattenkraften dödar ganska många ålar under deras vandring.

Tyvärr har regeringen pausat miljöarbetet med vattenkraften. Hur länge tänker man pausa det? När tänker man återuppta arbetet? Eller tänker man ens återuppta arbetet med miljöprövning för att säkerställa att ålen och andra vandrande fiskarter får möjlighet att vandra på egen hand och kunna utvecklas?

Fru talman! Jag tackar Tomas Kronståhl för frågan.

Det finns en bred majoritet i riksdagen för hur fiskeripolitiken ska hanteras, och det tycker jag är bra just utifrån mitt fokus på Östersjön. Jag tror att detta även gäller ålen. Sverige är otroligt framgångsrikt i sitt hanterande och bevarande av ålen. Det vet vi inte minst med tanke på de senaste förhandlingarna i EU, där man inom ramen för EU utökat skyddet av ål genom att förlänga fiskestoppet från tre till sex månader.

Det pågår många fantastiska initiativ för att skydda ålen från vattenkraften, bland annat Ålfonden. Det handlar om att sätta ut ål och hjälpa ålen att leva i symbios med oss människor när vi behöver den energi som vattenkraften ger, även den småskaliga vattenkraften. Jag ser fram emot en fortsättning på arbetet med den småskaliga vattenkraften, och jag hoppas att vi kan fortsätta att använda oss av den.

Fru talman! Jag fick inget tydligt svar om när arbetet ska återupptas. Det vore en behjärtansvärd insats om det sker så snart som möjligt eftersom vi ser att åtgärder som utsättning av ål och annat inte ökar antalet. Jag tror att vi bör arbeta hårt med detta.

Det är positivt att även denna regering testar utflyttning av trålgränsen. Jag tror att det är en viktig åtgärd som behöver verkställas så fort som möjligt, för det börjar bli akut för sillen och strömmingen i Östersjön. Försöket behöver nog inte utredas mycket mer utan sättas i verket. Låt oss säkerställa att det verkligen sker, för det kan göra stor skillnad.

Johanna Hornberger var tidigare inne på att det sker mycket forskning och åtgärder för att försöka få till detta. Vi har också predatorer som säl, skarv och annat som lever på sill och strömming i Östersjön, och åtminstone sälen mår på många håll dåligt. Kan regeringen tänka sig att ompröva beslutet om säljakt och utöka denna jakt för att få en balans och även driva på i EU för att vi ska kunna börja handla med sälprodukter?

Fru talman! Ledamotens frågor ligger mig varmt om hjärtat, och vi står varandra nära i allt det som ledamoten tog upp.

Jag ska börja i slutet, med sälen och skarven. Moderaterna har under en längre tid förespråkat att jakten på både säl och skarv behöver utökas, av de skäl som ledamoten tog upp. Förhoppningsvis gör vi snart framsteg, men precis som ledamoten nämner är det nödvändigt att vi även här åstadkommer förändring i EU. När det gäller trålgränsen har projektet utökats. Från att den tidigare regeringen sjösatte det i mindre skala har den här regeringen nu utökat det till hela Östersjön.

Den rapport som nyligen släpptes av Havs- och vattenmyndigheten visar på precis det som ledamoten säger, nämligen att man har kommit långt fram i arbetet och att man förväntar sig att sjösätta detta redan till fiskesäsongen 2024 och att det till och med - som jag förstår det som rapporteras - går snabbare än tidsplanen.

Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till våra talarregler. Jag ber om ursäkt om jag gjorde övertramp sist.

Fru talman! Jag uppskattade verkligen Johanna Hornbergers anförande. Mycket av det som ledamoten säger håller jag med om. Det är viktiga frågor. I dessa frågor har det också ofta varit stor samsyn i miljö- och jordbruksutskottet och riksdagen, inte minst när det gäller det stora arbete som Miljömålsberedningen gjorde när den lämnade över ett betänkande med alla partier i Sveriges riksdag bakom sig till regeringen för två år sedan. Det har sedan varit på remiss och varit väl omhändertaget.

Det visar på helheten med havsfrågorna. Det vi gör på land påverkar det vi gör i havet, det vi gör på kusten påverkar fisket och fisket påverkar i sin tur, och så vidare. Det stora greppet där var ekosystembaserad förvaltning, alltså att hav och klimat hänger ihop, att detta är så stora frågor att vi faktiskt skulle behöva en havsmiljölag som gör att vi behöver ta hänsyn till dessa frågor och att varje regering skulle ta fram en havsmiljöproposition vid varje nytt regeringstillträde.

Detta skulle bli en proposition till riksdagen, och den låg på S- och MP-regeringens bord och var aviserad till förra våren. Sedan var det en socialdemokratisk regering, och den lade inte fram den på det halvår de satt. Och nu har vi en ny regering, en borgerlig regering, som i sin vårändringsbudget sa att det inte kommer att bli någon.

Min fråga till ledamoten är: Är detta också en tillfällig paus som med vattenkraften, och kommer vi någon gång att få se detta arbete bli verklighet? Kommer det någon havsmiljöproposition?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Nohrén för frågan. Vi har stått i de här talarstolarna tidigare och debatterat precis samma fråga, om Miljömålsberedningen och den proposition som fanns framtagen.

Som jag nämnde i mitt anförande har regeringen höga ambitioner när det gäller hav och vatten. Huruvida de kan kopplas till just denna proposition och när den ska komma eller inte komma vet jag inte mer om än vad ledamoten vet, utan vi får nog snällt vänta på att regeringen tar sig igenom sitt första år, hanterar en ekonomisk vinter med allt vad det innebär, ett stort och snabbt arbete för trålgränsen och förhandlingar i EU vad gäller det stora fiskepaketet och förhandlingar om kontrollförordningarna inom den gemensamma fiskeripolitiken.

Det görs alltså många andra stora och viktiga framsteg för just fiskerinäringen och för våra hav och vatten på andra sätt. Jag får helt enkelt återkomma i frågan.

Fru talman! Precis som ledamoten säger stod vi här för ett halvår sedan ungefär och hade samma debatt. Då skulle propositionen eventuellt komma, men nu har regeringen uttryckligen sagt att den inte ska komma - det står uttryckligen i vårändringsbudgeten. Man har tagit bort medel för att införa den. Medlen som fanns i budgeten var ju också till för att man skulle kunna göra en offensiv och bra havspolitik, som förstås också skulle bidra till bättre hållbart fiske.

För mig skorrar det falskt när ledamoten nu säger att regeringen har höga ambitioner samtidigt som en av de lägst hängande frukterna inte blir verklighet. Frågan är återigen: Tror ledamoten att den bara kommer att skjutas på framtiden på grund av det stora arbete som ledamoten säger att regeringen har, eller är det helt enkelt ett skrotat förslag?

Fru talman! Jag kommer att säga vad jag tror, för som jag sa i mitt förra inlägg vet jag inte. Nu står det som det gör i vårpropositionen, men det kan ju vara så att förslag från Miljömålsberedningen tas fram på ett annat sätt, i ett annat sammanhang. Det är därför jag säger att det kan vara svårt att svara på den explicita fråga som ledamoten ställer.

Det jag vet, och det jag kan säga, är att regeringen har en hög ambition vad gäller hav och vatten och att den kan ta sig uttryck på många olika sätt. Den proposition som ledamoten refererar till är en del och ett viktigt arbete som har gjorts i parlamentet. När det däremot gäller hur den ska sjösättas eller om regeringen anser att ett annat arbete är viktigare just här och nu kan det vara så att man får ge sig till tåls lite. Med de orden får jag nog återigen kanske lämna ledamoten lite utan svar.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.