Alexandra Völker (S) svarade Joar Forssell i en replik om Mänskliga rättigheter i debatten ”Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj” den 4 maj 2023.
Joar ForssellL· i en replikSom de uppmärksamma lyssnarna har noterat har jag inte själv varit med i rummet när de här diskussionerna har förts. Jag har ägnat mig åt öppna förskolor och annat, betydligt mindre intellektuellt arbete - om än kanske…Herr talman! Åh, vad roligt det är att vara tillbaka! Jag har varit föräldraledig ett halvår, så jag har inte varit med och berett detta ärende. Men det verkar ha beretts väldigt väl av min ersättare. Jag får rikta ett tack till Martin Melin, som varit här i mitt ställe.
Herr talman! Demokrati, rättsstatens principer, fria medier, fria domstolar och så vidare är i grunden kärnan för all utrikespolitik och ska vara så. Det är genom att bedriva en värderingsstyrd utrikespolitik som Sverige får inflytande i världen och inflytande för de värden som är viktiga för oss och för att världen ska vara stabil, fredlig och att man ska respektera mänskliga rättigheter också på sikt.
Herr talman! Det finns mycket stora problem i världen på dessa områden. Det finns problem också i Sverige, men det finns mycket stora problem ute i världen. Det är därför vi behöver ha en mycket aktiv och värderingsstyrd utrikespolitik som inte viker sig när det är svårt, när andra länder blir arga och när andra länder blir upprörda eller inför hot om olika former av påföljder från världens regimer och diktaturer.
Jag är väldigt glad över att vi i dag äntligen har kommit till skott med terrorklassningen av IRGC. Det är uppenbart att den islamistiska diktaturen i Iran är världens kanske mest brutala regim och diktatur. Vi har hört flera gångar här från talarstolen i dag, och det gläder mig och alla dem som lyssnar att det finns en sådan enorm enighet i den här frågan i Sveriges riksdag.
Jag vill ändå understryka att det hot som den iranska regimen utgör mot sina egna medborgare utgör den också mot medborgare i andra länder och däribland Sverige. Det utgör den också gentemot sin omvärld. En sådan brutal regim måste mötas med mycket tuffa åtgärder och såklart mycket tuffa sanktioner men också alla de saker som en terrorklassning möjliggör.
Det har tagit tid. Det är inte för att jag är tillbaka som vi äntligen har kommit i mål. Jag hoppas att vi kommer att få ännu mer fart på den värderingsstyrda utrikespolitiken framöver.
Ett annat land som tas upp i betänkandet och som i vår nära omvärld utgör ett mycket stort hot mot de mänskliga rättigheterna är Ryssland. Ryssland är också att betrakta som en terrorstat. Ryssland är mer eller mindre att betrakta som en terrororganisation. Vladimir Putin är mer eller mindre att betrakta som en rysk Abu Bakr, som ledaren för IS eller Daish hette.
Ryssland är ett hot mot mänskliga rättigheter inte bara i Ukraina där det bedriver sitt anfallskrig och där det varje dag begår övergrepp, krigsbrott och ägnar sig åt utrensning utan också i alla andra delar av världen och också i Sverige och dess nära omvärld.
Det är av det skälet som vårt arbete för mänskliga rättigheter i Ryssland med stöd till opposition och så vidare inte får vika. Det är också därför som vårt arbete med att se till att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget måste fortsätta. Det handlar om mänskliga rättigheter. Det är fullständigt avgörande att vi som är demokrater går segrande ur detta.
Herr talman! Något som regimer i länder där man förtrycker människor, där det är diktatur och där det inte är demokrati har gemensamt är att det är ett stort och utbrett förtryck av hbtqi-personer. Vi har i Sverige problem med att det finns politiker som ifrågasätter transrättigheter och inte vill genomföra reformer för stärkta intersexrättigheter.
Vi har problem i Sverige med att vi inte har en tillräckligt tydlig lagstiftning när det kommer till diskriminering av hbtqi-personer och att vi inte tar tillräckliga krafttag mot detta. Men ute i världen och från flera av de regimer som nämns i det här betänkandet är systematisk diskriminering och förföljelse av och mord på hbtqi-personer vardag.
Det är klart att det måste vara ett fokus i svensk utrikespolitik att säkerställa att mänskliga rättigheter följs, att se till att de som inte följer mänskliga rättigheter straffas och att se till att hbtqi-personer kan leva sina liv i frihet.
Herr talman! Om Irans diktatur är den mest brutala regimen i världen vill jag hävda att Kina förmodligen är den farligaste i världen. Den kinesiska diktaturen utgör varje dag ett hot mot alla som är för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. Kina utgör ett direkt hot mot vårt demokratiska system här i dag och kanske ännu mer på sikt.
Internt i Kina förföljs människor varje dag. Men det är också så att Kina hotar om våld och krigsbrott mot andra länder. Det gäller till exempel Taiwan. Minoriteter förföljs, kränks, försvinner och mördas i Kina varje dag. Xinjiang och Tibet nämns särskilt i betänkandet. Men det gäller såklart många fler.
Herr talman! Ur det perspektivet är det viktigt för de mänskliga rättigheterna att Sverige tydligt står bakom Taiwan. Taiwan är garanten för demokrati och mänskliga rättigheter i den delen av världen. Det är också ett föredöme som visar att det går att ha demokrati. Det innebär en inspirationskälla för så många som kämpar för detta och så klart mänskliga rättigheter.
Ett annat land som helt uppenbart är en förebild när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i sin del av världen är Israel. I år, herr talman, är det 75 år sedan den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna presenterades. Det är inte en slump att det också är 75 år sedan Israel hade sin självständighetsförklaring.
Alla förstår de historiska skälen till att det inte är en slump. Men det hänger ihop även i dag. Även i dag är det Israel som i sin del av världen tydligast, mest och ganska ofta ensamt utgör en oas för mänskliga rättigheter och demokrati.
Vi kan jämföra med Kina, som vi talade om nyss. Där förföljs kristna minoriteter, falungonganhängare och muslimska minoriteter. Vi talar om Iran. Vi behöver nästan inte nämna vilka brott som begås där. Vi talar om Ryssland. Vi behöver inte nämna vilka brott som begås där.
I Israels omvärld är man garanten för att det ska kunna gå att ha en annan religion. Man ska kunna ha religionsfrihet, och det ska kunna gå att leva i fred och frihet. Det är därför det är så viktigt att vårt stöd från Sverige också når Israel. Det är en garant mot förföljelse också av olika minoriteter.
Herr talman! Jag vill med detta tacka för min återkomst till Sveriges riksdags talarstol efter föräldraledigheten. Jag yrkar såklart bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Herr talman! Det är klart att vi måste välkomna ledamoten Forssell tillbaka med ett klassiskt replikskifte!
Jag konstaterar att ledamoten i sitt anförande stämmer in i känslan av att det äntligen sker. Det är en känsla jag delar när det gäller terrorlistning av revolutionsgardet. Det jag ändå förundras över är varför Liberalerna aktivt har motarbetat att det ska vara den svenska linjen.
Precis som Sverigedemokraterna hade kunnat avge den avgörande rösten i EU-nämnden innan jul hade det även räckt med Liberalernas röst i EU-nämnden för att få en annan linje. Det är faktiskt EU-nämndens beslut som gäller.
Jag undrar därför hur ledamoten Forssell ser på regeringens insats under ordförandeskapet. Utrikesministern har valt att inte driva frågan om terrorlistning. Man har valt att inte försöka att samla stöd för detta. Man tycker inte att det har varit en framgångsrik linje.
Hur ser ledamoten på utrikesministerns och regeringens agerande i den här frågan, och också på Liberalernas agerande?
Herr talman! Som de uppmärksamma lyssnarna har noterat har jag inte själv varit med i rummet när de här diskussionerna har förts. Jag har ägnat mig åt öppna förskolor och annat, betydligt mindre intellektuellt arbete - om än kanske lika viktigt.
Svaret på frågan är helt enkelt att jag inte kan svara på varför processen har sett ut som den har gjort när jag har varit borta. Jag vet från samtal med mina liberala kollegor att man har varit pådrivande från Liberalernas håll. Det här är en viktig fråga för Liberalerna. Jag tror inte att det är okänt för någon som bryr sig om frågorna kring Iran, frågorna kring jämställdhet och frågorna kring mänskliga rättigheter att Liberalerna egentligen alltid har varit pådrivande i dessa frågor, också i det här fallet.
Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta att ha ett konstruktivt samarbete i utskottet. I grunden är det väldigt bra att vi nu kan samlas allihop, alla partier i Sveriges riksdag, kring detta. Jag tror att de som lyssnar på debatten får ett tydligt budskap när vi är så många som står bakom det här.
Jag tror också att det är bra om vi kan agera på ett liknande sätt när det gäller andra organisationer, länder och så vidare även i framtiden. Det finns organisationer i Sverige som borde terrorklassas, till exempel NMR. Jag kallade Ryssland för en terrorstat i mitt anförande. Det finns alltså en hel del att jobba med när det gäller det här området.
Herr talman! Jag instämmer fullt ut i att det är en styrka att vi nu är enade. Det gläds jag enormt över.
Men det är ändå väldigt konsekvent från Liberalernas sida att man gärna står här i talarstolen och pratar om att man är för en terrorlistning, och man står gärna på demonstrationer och pratar om samma sak. Men när det faktiskt gäller, när det kommer till besluten och när det avgörs - då viker man ned sig.
Jag kan berätta för dig, Joar Forssell, som har varit borta att vi så sent som i mars fick en majoritet i utskottet som var tydlig och sa att utskottet anser att regeringen ska verka för en terrorlistning. Men inte ens då ställde sig Liberalerna bakom detta, fast det till och med fanns en majoritet. Även då gick man emot beslutet och hade en reservation.
Det är intressant att det är ett språk när vi samlas utåt och ett annat när vi ses här. Och man ska ha med sig att om det inte hade varit en majoritet i utskottet skulle inte regeringspartierna ha tagit den här linjen i dag heller, i alla fall inte utifrån hur det lät i utskottsrummet.
Herr talman! Tack, Alexandra Völker, för replikskiftet! Det är alltid roligt att få komma tillbaka till ett replikskifte.
Jag vill verkligen understryka att Liberalerna står bakom detta, och jag tycker att det är bra. Jag tror att det är bra att vi har lyckats nå en enighet i hur det har formulerats och så vidare i utskottet, och jag tror att det ger en styrka.
Man får dock säga att det är lite lustigt när Socialdemokraterna pratar om vad man säger utanför och vad man säger i regering. Det är ju ändå Socialdemokraternas paradgren att demonstrera mot sin egen politik en gång per år och säga en sak utanför och vara i opposition mot sig själva. Det är kärnan i den bild av Socialdemokraterna som jag tror att de flesta svenskar har.
Herr talman! Med det sagt kan jag lova min kollega i utskottet att vi kommer att fortsätta att driva den här linjen, och vi kommer att fortsätta att göra det med kraft. Jag hoppas att vi kan göra det tillsammans, för jag tror att vi har mycket att vinna på att gemensamt bedriva politiken mot terror, oavsett om den kommer från terrororganisationer eller från stater.