Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Mindre försäkringsföretag ska kunna få minskade administrativa kostnader, och långsiktiga investeringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. Det är några av förslagen i en lagrådsremiss som regeringen beslutat om, som hanterar införandet av EU:s uppdaterade regelverk för försäkringsföretag i svensk lag. EU:s regelverk för försäkringsföretag, Solvens II-direktivet, ska säkerställa att företagen har tillräckligt med kapital för att kunna betala ut ersättning. Detta gäller även vid större oväntade händelser, som en finanskris eller naturkatastrof. Direktivet innehåller bland annat regler om kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynen och krav på rapportering och offentliggörande av information. EU har beslutat om ändringar i direktivet, bland annat för att stärka tillsynen där riskerna är som störst och göra regelverket mer proportionerligt. I lagrådsremissen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra ändringarna i Solvens II-direktivet i Sverige. Förslagen innebär bland annat följande: • Ett mindre försäkringsföretag med verksamhet som inte är så komplex ska kunna få förenklade rapporterings- och tillsynskrav för att minska den administrativa och regulatoriska bördan. • Försäkringsföretagens långsiktiga aktieinvesteringar ska underlättas genom ett lägre, mer anpassat kapitalkrav. • Finansinspektionen ska få möjlighet att ingripa i ett tidigare skede, till exempel om ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller en betydande risk för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2027. Om ärendet Förslagen i lagrådsremissen bygger på delar ur betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97), som lämnades till regeringen i september 2025. Utredarens uppdrag var dels att föreslå hur ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt, dels hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Lagrådsremissen behandlar delen om ändringar i Solvens II-direktivet.

Måndag den 9 november kl. 09.30 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av E-hälsomyndighetens redovisning av uppdraget om vårdinformationssystem. Vid pressträffen medverkar även Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten. Tid: 9 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag den 9 november kl. 08.30 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 9 november kl. 09.30 - extern webbplats,

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I april 2026 gav regeringen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Myndigheternas slutredovisning visar att de åtgärder som genomförts har bidragit till att förbättra tillgången till flera östrogenläkemedel och att tillgången på den svenska marknaden har stärkts. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 4 november 2026 om östrogenläkemedel (pdf 178 kB) – För patienter som behöver östrogenläkemedel är en trygg tillgång viktig för att behandlingen ska kunna fungera utan avbrott. Därför är det betydelsefullt att tillgången till flera av läkemedlen nu har förbättrats, säger socialminister Jakob Forssmed. Under en längre tid har det varit brist på vissa östrogenläkemedel. Därför fick Läkemedelsverket och TLV i uppdrag av regeringen att genomföra åtgärder för att stärka tillgången på kort sikt och minska risken för framtida brister. Inom ramen för uppdraget har myndigheterna bland annat: • Prioriterat tillstånd om försäljning för parallellimport på sprayer och plåster • Beviljat dispenser för östrogengeler • Intensifierat kommunikationen till allmänhet och vårdgivare, bland annat genom snabbguider för förskrivare och tydligare vägledning kring regelverk • Kartlagt tillsyn i andra länder inom EU och skärpt tillsynen • Utrett förutsättningarna för att en nationell aktör ska kunna producera lagerberedningar Myndigheterna bedömer samtidigt att det behövs ett fortsatt arbete för att stärka läkemedelsförsörjningen och minska risken för framtida bristsituationer.

Den 5 till 6 november tar försvarsminister Pål Jonson emot EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius. Besöket går bland annat till KTH i Stockholm och till Esrange Space Center i Kiruna. Besöket inleds den 5 november vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och kompetenscentrumet Svenskt krut. Kompetenscentrumet samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri för att bygga upp kunskap kring nitrocellulosa. Fredagen den 6 november inleds med ett scensamtal hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, kring säkerhetsläget i Europa. Besöket fortsätter till rymdbasen Esrange Space Center, som utgör en unik och strategisk tillgång för Sverige och Europa. Där kommer försvarsministern och EU-kommissionären möta medarbetare och företagsledare på SSC Space och rymdbasen för att diskutera utvecklingen inom rymdteknik och satellitförmågor. Under utvalda delar av resan är ministern tillgänglig för media. Var god kontakta Hugo Möller (se presskontakt) för intervjuförfrågningar och mer information.

Torsdag den 5 november bjuder regeringen in till en pressbriefing inför FN:s klimatmöte COP31 i Turkiet. Medverkar gör klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sveriges chefsförhandlare och klimatambassadör Mattias Frumerie. Tid: 5 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 5 november kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Syftet är att informera om Sveriges arbete inför och under COP31 samt vad regeringen har för förhoppningar på resultatet. Tillfället riktar sig särskilt till journalister som planerar att bevaka klimatmötet. Anmälan till pressbriefing den 5 november - extern webbplats,

Onsdag den 4 november kl. 11.00 bjuder socialminister Jakob Forssmed in till en pressträff med anledning av slutredovisningen av uppdragen att stärka tillgången till östrogenläkemedel. Vid pressträffen medverkar Tina Crafoord, direktör vid Läkemedelsverket, och Magnus Thyberg, generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid: 4 november 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast onsdag den 4 november kl. 10.00 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 4 november kl. 11.00 - extern webbplats,

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje reser till Köpenhamn den 2–3 november för att delta i ett nordiskt ministerrådsmöte. Nio ministrar från de nordiska länderna kommer att delta. På mötet ska ministrarna diskutera hur våld mot barn kan förebyggas, barns och ungas användning av nikotin, hur samhället kan fungera bättre för äldre personer och kvinnors hälsa. Rådsmötet ska också besluta om en nordisk ministerdeklaration om barn och ungas beroende av tobak och nikotin och om ett utökat samarbete kring gemensamma inköp av vissa läkemedel. I samband med mötet hålls även Nordic Disability Tech Summit. Där diskuteras hur AI kan bli mer tillgängligt på ett inkluderande och rättvist sätt i Norden. Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet under året.

Tisdag den 3 november kl. 09.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff. På pressträffen presenterar regeringen högkostnadsskyddets utformning. Tid: 3 november 2026 kl. 09.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 3 november kl. 08.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 09.00. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 3 november kl. 09.30 - extern webbplats,

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 aviserat ett högkostnadsskydd om priserna i ett elprisområde i genomsnitt blir högre än 1,50 kronor/kWh under en kalendermånad. Månadsmedelvärdet för spotpriset på el i elområde fyra överstiger den gränsen under oktober månad. Därför aktiveras nu högkostnadsskyddet för elområde fyra. Precis som tidigare behöver regeringen besluta om en stödförordning för att införa ett elstöd. Regeringen kommer återkomma i den frågan. Regeringen avser att besluta om ett förberedande uppdrag till ansvariga myndigheter för att säkerställa en effektiv och rättssäker utbetalning av stödet till hushållen.

Den 29 oktober tog regeringen emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I betänkandet finns bland annat förslag som rör resursfördelning för gymnasieskolan. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 29 oktober 2026 om nationell skolpengsnorm (pdf 783 kB) I november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolans finansieringssystem. I ett delbetänkande i juni 2025 föreslog utredningen bland annat att det ska införas en vägledande norm för resursfördelningen till förskoleklass och grundskola i kommunens egen regi, och hur ersättningen till enskilda huvudmän ska se ut. Utredningen har nu lämnat sitt slutbetänkande och föreslår bland annat att • Skolverket ska ges i uppdrag att justera riksprislistan efter elevernas studieförutsättningar och att det ska ställas krav på att kommunerna i de primära samverkansområdena ska samråda om resurstilldelningen. • Det ska införas en möjlighet till undantag från principen om bidrag på lika villkor vid särskilda skäl. • Det ska ställas krav på att kommunerna i sina primära samverkansavtal ska ha villkor om ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. • Kommuner ska kunna ställa villkor, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls, när en högre ersättning lämnas till enskild huvudman endast under vissa förutsättningar. Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 oktober 2027.

Torsdag den 29 oktober reser energi- och näringsminister Ebba Busch till Luxemburg för att delta vid ett ministermöte i energirådet. Ministrarna ska bland annat diskutera framtidssäkrade elräkningar, energitryggheten inför vintern och målen för energiramverket för perioden efter 2030. Förslaget till framtidssäkrade elräkning i EU innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Det handlar bland annat om att utnyttja befintliga elnät mer effektivt, minska systemkostnaderna och påskynda elektrifieringen och digitaliseringen. På dagordningen står också en diskussion om EU:s energistrygghet inför den stundande vintern. Diskussionen kommer att handla om kortsiktiga åtgärder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern samt mer långsiktiga utmaningar. Avslutningsvis kommer ministrarna att diskutera målstrukturen i energiramverket för perioden efter 2030.

Torsdag den 29 oktober kl. 14.00 tar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson emot slutbetänkandet från Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. I samband med överlämningen hålls en pressträff tillsammans med den särskilda utredaren Lena Holmdahl. Tid: 29 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, kvarteret Björnen. Ingång via Rödbodgatan 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdagen den 29 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpasering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmäl dig till pressträffen - extern webbplats

I dag, tisdag den 27 oktober kl. 11.00, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson in till pressträff för att informera om de principer som övergångsregeringen kommer att utgå ifrån vid en övergångsbudget. Tid: 27 oktober 2026 kl. 11.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i regeringens pressrum Rosenbad, ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 27 oktober kl. 10.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 10.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 27 oktober - extern webbplats,

Budgetpropositionen för 2027 ska överlämnas till riksdagen senast den 12 november. Om en ny regering inte har tillträtt då kommer övergångsregeringen att överlämna en så kallad övergångsbudget. Utformningen av en övergångsbudget följer ett antal vägledande principer. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff med finansministern den 27 oktober 2026 (pdf 209 kB) En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar. Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna är också tillämpliga när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition. När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en eventuell övergångsbudget är därför att 2026 års anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027. Följande undantag görs från denna huvudprincip: • Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål pris- och löneomräknas på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem justeras utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas). • Anslag justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. • Anslag justeras med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden. • Anslag justeras om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. • Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som skulle upphöra vid utgången av året förlängs inte. • Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, inkluderas i de fall det råder politisk samsyn om förslagen. Principerna är avstämda med samtliga riksdagspartier. De utgår från vad som följer av regeringsformen samt Statsrådsberedningens PM om en övergångsregerings befogenheter (SB PM 1990:1, rev 2020). Principerna har även tagit sin utgångspunkt i de principer som användes även vid övergångsbudgeten för 2019. Principerna utgår också från det faktum att en övergångsbudget gäller till och med att en ny regering tillträtt och riksdagen beslutat om en ny regerings ändringsbudget. Utgångspunkten är alltså att en övergångsbudget kommer att ändras så snart det är möjligt.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. De nya reglerna innebär bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Vissa företag som idag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport kommer att undantas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Förslagen bygger på Europeiska unionens ändringsdirektiv om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Under måndagen den 26 oktober beslutade jordbruks- och fiskerådet om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027. Sverige var det land som drev den mest restriktiva ståndpunkten i förhandlingen och verkade för att nå så lågt satta kvoter som möjligt för att uppnå snabbare återhämtning av Östersjöns fiskbestånd, särskilt för strömmingen. Överenskommelsen innebär att kvoterna för strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken ligger med marginal under de spann som Internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade i sin årliga rådgivning. Utifrån rådgivningen förväntas de överenskomna kvotnivåerna leda till återhämtning i form av ökad biomassa nästa år. I centrala Östersjön förväntas återhämtningen bli 13,5 procent och i Bottniska viken förväntas den bli över 1 procent. – Sverige drev återigen den mest restriktiva linjen av alla länder och utan oss som aktiv del i hela förhandlingen hade kvoterna blivit markant högre. Vi hade gärna sett ännu försiktigare kvoter men stödet för det fanns inte. De beslutade kvoterna kommer leda till en tillväxt i strömmingsbestånden, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. Kvoterna är inom det mandat som en enig EU-nämnd i riksdagen gav regeringen inför förhandlingen. Beslutet innebär vidare att det småskaliga fisket efter sill till humankonsumtion kan fortsätta i Öresund. För svensk del har beslutet även säkrat möjlighet till fortsatt begränsat fritidsfiske efter odlad lax.

Sverige prioriterar arbetet med FN-konventionen om biologisk mångfald och deltar i förhandlingarna vid COP 17 i Jerevan, Armenien, med en stor delegation. Statssekreterare Daniel Westlén deltar i mötets högnivådel den 27–28 oktober. Det sjuttonde partsmötet inom konventionen för biologisk mångfald, COP17 och dess två protokoll, pågår den 19–30 oktober. Sverige arbetar för att upprätthålla momentum för att nå målen i Kunming-Montreal-ramverket vilket innebär att partsmötet gör en ambitiös, transparent och vetenskapsbaserad uppföljning av Kunming-Montrealramverket som samtidigt beaktar nationella omständigheter i genomförandet. Sverige arbetar också för att besluten vid partsmötena tar hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat för ett effektivt åtgärdsarbete. Vad gäller resurser för genomförande behövs en bred resursmobilisering från alla källor där även näringslivet kan bidra med lösningar för att minska påverkan och risker genom hela värdekedjan och där svenskt bistånd bygger kapacitet, engagemang och mobiliserar kapital. Urfolk och lokala samhällen har en central roll i arbetet med att bevara och hållbart använda biologisk mångfald och regeringen verkar för att partsmötet ska kunna fatta beslut om arbetsformer för den nyligen inrättade särskilda underorganet för traditionell kunskap. Sveriges delegation består av representanter från Regeringskansliet, flera myndigheter, Sametinget, Sveriges riksdag och den svenska ambassaden i Armenien under ledning av chefsförhandlare Charlotta Sörqvist. Statssekreterare Daniel Westlén kommer att hålla Sveriges nationella anförande, delta i mötets högnivådel den 27–28 oktober samt i flera bilaterala möten. Business Sweden deltar med en företagsdelegation där flera stora svenska företag ingår. Vid COP17 finns också en nordisk paviljong med ett stort antal sidoarrangemang. Sverige är aktivt inom EU-arbetet för att lyfta fram svenska prioriteringar, men EU talar med en röst vid mötet, enligt de rådsslutsatser som antogs vid miljörådet den 12 oktober. Sverige anser att den biologiska mångfalden är grundläggande för fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning, ekonomin och människors välbefinnande. Därför arbetar Sverige aktivt med genomförandet av det globala ramverket. Sverige lämnade in en nationalrapport och presenterade en nationell strategi om sitt genomförande, en så kallad NBSAP (National Biodiversity Strategy and Action Plan) i början av 2026.

Återvändande, brottsutvisningar och stöd till Ukraina stod i fokus när de nordiska ministrarna med ansvar för migrationsfrågor möttes i Stockholm den 22–23 oktober. Vid mötet diskuterade ministrarna aktuella migrationsfrågor i Norden och EU, däribland genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Särskild vikt lades vid stärkt samarbete kring återvändande, samarbete med tredjeländer samt gemensamma insatser för att möta framtida migrationsutmaningar. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget diskuterade också ministrarna hur de nordiska länderna gemensamt ytterligare kan begränsa ryska medborgares resor till Norden. Ministrarna är också överens om behovet av att identifiera ett gemensamt förhållningssätt till viseringar för ryska och belarusiska idrottare som deltar i internationella tävlingar som arrangeras av något av de nordiska länderna. Mötet ägde rum inom ramen för det nordiska samarbetsnätverket för flyktingfrågor, NSHF, där Sverige är ordförande i år.

I samband med FN-dagen anordnar svenska FN-organisationer ett event på Sjöhistoriska museet torsdagen den 22 oktober. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar. I år uppmärksammas även Sveriges 80 år som medlem i FN. – FN är ett unikt forum. En mötesplats där 193 medlemsstater, trots olika intressen och perspektiv, kan sätta sig ner tillsammans för att söka gemensamma lösningar på mänsklighetens gemensamma utmaningar. Varje generation måste kämpa för att hålla gränser och för att bryta ny mark. När FN-systemet nu är satt under press börjar många återupptäcka dess värde. Samtidigt behöver FN fortsatt reformeras och kontinuerligt bli bättre för att vara ett resultatinriktat, samstämmigt och effektivt FN som levererar konkreta resultat, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. FN-dagen infaller varje år den 24 oktober då FN-stadgan trädde i kraft år 1945. Eventet på Sjöhistoriska museet anordnas av Svenska FN-förbundet, UNDP, Unicef, UNHCR, UN Women och Svenska Unescorådet. Om Förenta Nationerna (FN) FN bildades den 24 oktober 1945. När organisationen grundades anslöt sig 51 länder med målsättningen att, enligt FN-stadgans inledning, ”rädda kommande släktled undan krigets gissel”. Idag är organisationen fortsatt ett unikt forum där 193 medlemsstater samlas med syftet att bevara internationell fred och säkerhet och främja internationellt samarbete. Förra året uppmärksammades FN:s 80-årsjubileum, och i år är det 80 år sedan Sverige blev medlem den 19 november 1946. För mer information

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att stödja sjukvårdshuvudmännen i arbetet med att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Från och med den 1 januari 2027 blir kommuner och regioner enligt lag skyldiga att lagerhålla sjukvårdsprodukter för den vård som de erbjuder enligt hälso- och sjukvårdslagen. Till följd av detta har regeringen i dag beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) som innebär att det införs bestämmelser om innehåll och omfattning av kommuners och regioners lagerhållningsskyldighet. Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2027 för regionernas del och ett halvår senare för kommunerna. För att underlätta arbetet med uppbyggnad och förvaltning av lagren ska Socialstyrelsen nu ge ett operativt och behovsbaserat stöd. Stödet innebär bland annat vägledning om metodval vid uppbyggnad av lager, information om lagändringar samt stöd för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen. Socialstyrelsens insatser bör huvudsakligen inriktas på att stödja kommunerna, men ska vid behov även kunna avse stöd till regionerna. Socialstyrelsen ska löpande informera regeringen om arbetets gång och lämna en skriftlig redovisning senast den 29 januari 2028.

Regeringen ger Skatteverket befogenhet att ingå det gemensamma upphandlingsavtalet med ”EuroHPC Joint Undertaking” som undertecknades i juli. Syftet med europeiska AI-gigafabriker är bland annat att göra Sverige och EU mindre digitalt beroende av andra kontinenter. Riksdagen har godkänt Sveriges deltagande, vilket gör att Skatteverket kunde bekräfta Sveriges deltagande i den fortsatta processen med att etablera europeiska AI-gigafabriker. Etablerandet av AI-gigafabriker inom EU syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och suveränitet genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft i Europa. Genom samarbetet inom EuroHPC Joint Undertaking ges Sverige möjlighet att få tillgång till avancerad beräkningskapacitet som kan användas av offentlig sektor samt inom forskning och innovation. Avtalet innebär att Sverige stödjer etablerandet av en nod i Sverige som knyts till en AI-gigafabrik i Finland genom att förbinda sig att köpa beräkningskraft. – Sverige och Europa behöver bli bättre på att stå sig i den tuffa globala kapplöpningen. Genom att samarbeta med Finland kan vi stärka vårt oberoende gentemot andra kontinenter, säger civilminister Erik Slottner. Riksdagens beslut innebär att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, för statens räkning kan ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal om beräkningskraft, som följer av EuroHPC JU:s pågående upphandling av AI-gigafabriker. Satsningen bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, främja innovation och öka användningen av ny teknik i offentlig sektor. Tillgång till avancerad beräkningskapacitet är en viktig förutsättning för att Sverige fullt ut ska kunna ta vara på möjligheterna med AI. Frågor och svar Vad är AI-gigafabriker? Storskaliga anläggningar för beräkningskraft som möjliggör utveckling och användning av AI. Vad är Euro HPC Joint Undertaking? Ett europeiskt samarbete för att utveckla och tillhandahålla avancerad beräkningskapacitet inom EU. Hur stort är Sveriges åtagande? Sammanlagt 50 miljoner euro under en femårsperiod inom ramen för upphandlingen av AI-gigafabriker. Vad är syftet med satsningen? Stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och digitala oberoende genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft på europeiskt territorium. Deltagande medlemsstater förbinder sig att medfinansiera upphandlingen i utbyte mot att få tillgång till beräkningskraft.

I morgon kl. 11.30 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch och Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup in till en pressbriefing. På pressbriefingen ges en lägesbild av Sveriges energiförsörjning inför vintern. Tid: 22 oktober 2026 kl. 11.30 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 22 oktober kl. 10.30 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 11.00. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 22 oktober kl. 11.30 - extern webbplats,

Den 19 oktober deltar jämställdhetsminister Nina Larsson i EU:s ministerrådsmöte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i Luxemburg. På dagordningen står bland annat frågor om kvalitetsjobb i unionen och hur jämlikhet kan stärka Europas konkurrenskraft. Under mötet väntas rådet anta en rådsslutsats om jämlikhet som drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft i EU. Den omfattar bland annat frågor om jämställdhet, hbtqi-personers lika rättigheter och arbetet mot rasism. – Jämställdhet är bra business! Forskning visar att jämställdhet och ökad lönsamhet leder till samhällsekonomiska vinster. När både kvinnor och män kan nå sin fulla potential så stärks konkurrenskraft och tillväxt i Europa, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. Ministrarna kommer också att diskutera EU-kommissionens kommande initiativ för kvalitetsjobb. Samtalen väntas handla om hur Europas konkurrenskraft och sociala modell kan stärkas, för att skapa och behålla kvalitetsjobb i hela EU. Rådet väntas även anta en rekommendation om åtgärder mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, med fokus på att motverka socialt utanförskap och stärka människors möjligheter till egen försörjning.

Ryssland fortsätter att eskalera sina attacker mot civila mål i Ukraina. Särskilt energirelaterad infrastruktur och transportvägar utgör måltavlor vilket slår hårt mot Ukrainas ekonomi och mot civilbefolkningen. Sverige bidrar därför med ett civilt stödpaket om 522 miljoner kronor för 2026 till de mest akuta behoven i Ukraina inför och under vintern. – Rysslands hänsynslösa attacker mot Ukrainas civilbefolkning och civila infrastruktur är målmedvetna försök att bryta ner Ukrainas motståndskraft. Genom att slå mot bland annat el och värme försöker Ryssland göra den annalkande vintern outhärdlig för det ukrainska folket. Det nya svenska stödet går bland annat till utrustning och installationer för energiförsörjning. I denna del förväntas stödpaketet bidra till el och värme i hemmen för omkring 150 000 ukrainare i samhällen över hela landet och till att nödvändiga tjänster som sjukhus, skolor, telekommunikation och vattenförsörjning i dessa samhällen får den energi de behöver för att fungera, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. – Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar, vägar och järnvägar slår hårt mot det ukrainska folket. När infrastruktur förstörs är det också ett hårt slag mot Ukrainas ekonomi, ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen och något som påtagligt försvårar människors vardag. Sverige står stadigt vid Ukrainas sida. Därför bidrar vi nu med ytterligare 60 miljoner kronor till den internationella transportstödsfond som Sverige tagit initiativ till och varit med och format. Pengarna ska bidra till att återställa viktig transportinfrastruktur, bland annat järnvägar och gränsövergångar, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Det nya stödpaketet innefattar 271 miljoner kronor i energistöd genom FN:s utvecklingsprogram (UNDP), 60 miljoner kronor genom Transportstödfonden för Ukraina (UTSF), och 50 miljoner kronor i humanitärt stöd, varav 20 miljoner kronor till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och 30 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram (WFP). Dessutom ges stöd om 67 miljoner kronor för att stärka Ukrainas civila cybersäkerhet samt 74 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen (WHO) för att stärka Ukrainas hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete och beredskap mot smittsamma sjukdomar. Stöden till UNDP och Transportstödsfonden förmedlas genom Sida och går till att möta Ukrainas mest prioriterade behov på energi- respektive transportområdet. Även stöden till WHO och civil cybersäkerhet förmedlas genom Sida och stödet till civil cybersäkerhet samordnas inom Tallinnmekanismen. Stöden till UNHCR och WFP går till insatser för skydd av internflyktingar samt tryggad livsmedelsförsörjning. Sveriges stöd till Ukraina Det nya stödpaketet om 522 miljoner kronor innebär att Sveriges stöd till Ukraina, sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, uppgår till totalt cirka 158 miljarder kronor, varav cirka 29,6 miljarder kronor är civilt stöd. För 2026 beräknas det civila stödet hittills uppgå till cirka 10,1 miljarder kronor.

Regeringen föreslår en ny lag som anpassar regler om produktansvar till den tekniska utvecklingen och stärker möjligheten för skadelidande att få ersättning. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv. Regler om produktansvar bygger på principen att tillverkare har ett strikt ansvar för person- och sakskador som orsakas av produkter med säkerhetsbrister. I dag är allt fler produkter uppkopplade och innehåller digital teknik. Med den nya lagen anpassas regelverket till den tekniska utvecklingen och den digitala ekonomin samt skapar en bättre balans mellan företag och skadelidande. De nya reglerna innebär att tillverkare kan hållas ansvariga för fler typer av produkter, inte bara fysiska varor och el, utan även digitala produkter som appar och annan mjukvara. Skador som uppstår när information förloras eller förvanskas omfattas också. En viktig förändring är att självrisk vid sakskador tas bort, vilket ger den skadelidande rätt till full ersättning. Dessutom uppdateras reglerna om bevisbörda och preskriptionstid. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Regeringen har beslutat att skicka betänkandet Traditionell eller rationell – En premiepension som kan nå målen (SOU 2026:49) på remiss. Utredningen har analyserat hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden. – Därför har regeringen låtit se över hur systemet kan göras enklare, tydligare, tryggare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Utredningen, som tillsattes efter överenskommelse i pensionsgruppen, föreslår bland annat att staten framöver ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepension, att AP7 Såfa ska vara denna produkt, samt att den traditionella försäkringen ska sluta erbjudas och avvecklas. Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag. Förslagen påverkar inte pensionärers möjligheter att välja fonder på premiepensionens fondtorg. Genom remitteringen får berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter på förslagen innan regeringen tar ställning till det fortsatta arbetet. Sista dag att svara på remissen är den 1 februari 2027.

En statlig utredning har tagit fram förslag på lagstiftning för att genomföra EU:s direktiv om inrättande av ett EU-intyg om funktionsnedsättning och ett EU-parkeringstillstånd. Genom ett till direktiv ska regelverket också utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare bosatta i EU. EU-direktiven syftar till att stärka den fria rörligheten och främja självständighet, delaktighet och likabehandling för personer med funktionsnedsättning inom unionen genom gemensamma och ömsesidigt erkända handlingar. Ett nytt EU-funktionshinderskort Utredningen föreslår att EU-intyget om funktionsnedsättning ska benämnas EU-funktionshinderskort i svensk rätt. Enligt EU:s direktiv ska kortet styrka varaktig funktionsnedsättning och underlätta tillgång till särskilda villkor och förmåner inom EU. Eftersom något motsvarande bevis inte finns i Sverige i dag föreslår utredningen en ny lag och förordning om EU-funktionshinderskort. Försäkringskassan föreslås bli ansvarig myndighet. EU-parkeringstillstånd Gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade föreslår utredningen att dagens regler anpassas genom att det införs ett nytt EU-parkeringstillstånd som ska fungera som ett bevis på rätten till parkeringsvillkor och parkeringsmöjligheter som är reserverade för personer med funktionsnedsättning. Tillståndet ska gälla i hela EU och utfärdas i ett gemensamt EU-format. Utredningen föreslår att kommunerna även fortsättningsvis ska ansvara för ansökningar och beslut, medan Transportstyrelsen föreslås få ett nationellt ansvar för tillverkning, distribution, register över återkallade tillstånd samt informationsutbyte med andra medlemsstater. Information, samordning och uppföljning Utredningen föreslår att Myndigheten för delaktighet får ett övergripande ansvar för samlad information och uppföljning av EU-direktiven.

Utredare Stefan Jansson har i dag presenterat förslag om förbättrad informationsdelning mellan polis, larmcentral och ambulans. Syftet är att öka säkerheten för personalen och förebygga våld i samband med ambulansuppdrag. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 15 oktober 2026 (pdf 189 kB) Hovrättsrådet Stefan Jansson har fått i uppdrag att kartlägga och analysera hur information delas mellan ambulanssjukvården, övrig hälso- och sjukvård, inklusive larmcentraler, och andra aktörer såsom polis och räddningstjänst. Utredningen skedde internt i Regeringskansliet, en så kallad bokstavsutredning, men förslagen är utredarens egna. Syftet med utredningen är att stärka möjligheterna att göra adekvata riskbedömningar vid hot och våld. Utredaren föreslår nu följande åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten för personalen: • Bättre informationsutbyte: Det ska bli lättare för polis, larmcentral och ambulans att lämna uppgifter till varandra när det behövs i samband med vård. • Tydligare journalföring: Patientjournaler ska kunna innehålla uppgifter om patienters agerande mot personal, om det är absolut nödvändigt för att förebygga skador. • Nationella riktlinjer: Att Polismyndigheten får i uppdrag att ta fram gemensamma riktlinjer för riskbedömningar och samverkan vid hot och våld. • Ny tystnadsplikt: Att införa tystnadsplikt inom privat ambulanssjukvård för uppgifter som delas enligt den nya bestämmelsen.

Torsdag den 15 oktober håller sjukvårdsminister Elisabet Lann pressträff tillsammans med särskild utredare Stefan Jansson. Under pressträffen presenterar utredningen sina förslag till åtgärder för ökad säkerhet för ambulanspersonal. Tid: 15 oktober 2026 kl. 13.15 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet. Ingång Rödbodtorget 6. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast torsdag den 15 oktober kl. 12.15 via anmälningsformulär, se länk nedan. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräfta att du har giltig presslegitimation, och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du sedan visa vid inpassering. Inpassering från kl. 12.45. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressträff den 15 oktober kl 13.15 - extern webbplats,

Den 15–16 oktober reser statsminister Ulf Kristersson till Bryssel för möte i Europeiska rådet. EU:s stats- och regeringschefer kommer bland annat att diskutera Europas konkurrenskraft, stödet till Ukraina samt europeisk säkerhet och försvar. Mot bakgrund av ett osäkert geopolitiskt läge väntas toppmötet ha ett starkt fokus på ekonomiska frågor. Ledarna kommer att diskutera åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, minska effekterna av höga energipriser för hushåll och företag samt följa upp genomförandet av unionens strategi för tillväxt och den inre marknaden. Även förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034 står på dagordningen. Under toppmötet väntas ledarna också bekräfta EU:s långsiktiga stöd till Ukraina med anledning av Rysslands fullskaliga invasion, samt diskutera Ukrainas fortsatta väg mot EU-medlemskap. Europeiska rådet ska också behandla frågor om europeisk säkerhet och försvar, inklusive arbetet med att stärka unionens försvarsberedskap och motståndskraft mot hybridhot. I den kontexten driver regeringen på för att ytterligare begränsa ryska medborgares möjligheter att få visum som tillåter dem att resa in i EU. – Sverige kommer att fortsätta driva på för ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för ökat tryck på Ryssland. Samtidigt är vi tydliga om att EU:s nästa långtidsbudget behöver vara ansvarsfull och återhållsam. Vi behöver en bättre, inte större, EU-budget, säger statsminister Ulf Kristersson. Vid mötet ska EU:s stats- och regeringschefer även hålla strategiska diskussioner om migration och EU:s framtida utvidgning. Därutöver väntas utvecklingen i Mellanöstern diskuteras, med fokus på regional säkerhet, sjöfart i Hormuzsundet och konsekvenser för globala försörjningskedjor.

Den 13 oktober träffar EU-minister Jessica Rosencrantz sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC) i Luxemburg. På agendan står bland annat EU:s kommande långtidsbudget och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet den 15–16 oktober. – Volymen i det nya förhandlingsbudet för EU-budgeten är fortfarande orimlig. Sverige kommer driva på för ytterligare nedskärningar. Dagens förslag skulle innebära en mycket stor höjning av Sveriges EU-avgift. Regeringen värnar svenska skattebetalares pengar och kommer fortsätta arbeta för att hålla nere EU-avgiften. EU behöver en bättre budget, inte en större, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 13 oktober kommer EU-ministrarna bland annat att diskutera utkastet till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. Slutsatserna väntas fokusera på konkurrenskraft, Ukraina, den fleråriga budgetramen, situationen i Mellanöstern, säkerhet och försvar, migration och utvidgning. Som en del av förberedelserna inför Europeiska rådet kommer EU-ministrarna också ta del av en lägesrapport om den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 och färdplanen ”Ett Europa, en marknad”. Allmänna rådet kommer också att hålla en riktlinjedebatt om EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034. Därutöver kommer rådet uppmanas att godkänna slutsatser om inkluderande demokratiskt deltagande samt samhällets och lokalsamhällenas resiliens. Ministrarna kommer också att få en uppdatering om rättsstatssituationen i Ungern och under mötet väntas även det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar.

Nordiska rådets 78:e session äger rum i Helsingfors den 26–29 oktober 2026. Temat är nordisk säkerhet. Den 27 oktober samlas även de nordiska statsministrarna och regeringsledarna inom ramen för Nordiska ministerrådet för en diskussion om ungdomar och sociala medier. Nordiska rådets session är Nordens största politiska toppmöte som varje år samlar bland annat talmän, statsministrar, regeringsledare, nordiska samarbetsministrar, fackministrar och parlamentariker från hela Norden. Temat för årets session, nordisk övergripande säkerhet, kommer att belysa hur de nordiska länderna kan samarbeta närmare kring sektorsövergripande totalberedskap för att möta en mer osäker värld. Statsministrarnas möte äger rum i anslutning till Nordiska rådets session under ledning av det danska och färöiska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. På mötet deltar även regeringsledarna för Färöarna, Grönland och Åland. Ledarna väntas bland annat diskutera hur de nordiska länderna kan agera gemensamt och nationellt för att säkerställa att barn och unga inte far illa kopplat till sociala medier och digitala plattformar. Ackreditering för media senast den 16 oktober Ackreditering till Nordiska rådets session är obligatorisk för journalister som vill följa sessionen på plats. Journalister som vill bevaka de nordiska statsministrarnas och regeringsledarnas möte den 27 oktober ackrediterar sig via samma länk senast fredag den 16 oktober: Länk till ackreditering (Nordiska ministerrådets webbplats) - extern webbplats,

Distributionsutredningen har undersökt behovet av förändringar avseende Teracoms samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering. I dag överlämnade den särskilda utredaren Charlotte Ingvar-Nilsson sitt slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Distributionsutredningen, att med utgångspunkt i utredningens kartläggning av distribution av radio och tv i marknäten, analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver. Bakgrunden till tilläggsdirektivet var att public service är skyldiga att sända radio och tv i marknäten samt att infrastrukturen för marknäten ägs av det helstatliga företaget Teracom AB. Under 2025 och 2026 har kommersiella aktörer upphört med sina sändningar i marknätet för tv. Mot bakgrund av den förändringen fanns behov av en analys av om den befintliga modellen för marknäten fortfarande är ändamålsenlig och säkerställer ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Utredningens uppdrag Regeringen beslutade i augusti 2024 att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknäten och över internet och vid behov lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet (dir. 2024:74). I juli 2025 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv att utredningen även skulle analysera och vid behov lämna förslag på förändringar av Teracom AB:s samhällsuppdrag och marknätens organisation och finansiering framöver (dir. 2025:69). I samband med beslutet förlängdes utredningstiden med ett år. I december 2025 överlämnade Distributionsutredningen sitt delbetänkande Distribution av radio och tv i det nya medielandskapet (SOU 2025:116). Där redovisar utredningen första delen av sitt uppdrag – att kartlägga distributionen av radio- och tv-program i marknätet och över internet och lämna förslag för en väl fungerande distribution över internet. Ett särskilt fokus lades på distributionen av och tillgängligheten till public service-företagens program.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar under 2027. – Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet. Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – I det allvarliga säkerhetspolitiska läget som råder är det avgörande att Nato har en stark och trovärdig avskräcknings- och försvarsförmåga. Genom att bidra med svenska militära förband till Natos gemensamma försvar stärker vi alliansens förmåga att försvara sina medlemsländer. Det ökar säkerheten för både Sverige och våra allierade, säger försvarsminister Pål Jonson. I den proposition regeringen lämnat till riksdagen föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av väpnade förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. De bidrag som regeringen föreslår att Sverige ska kunna ställa till Natos förfogande består av: • Markförband till Natos framskjutna närvaro i Finland, där Sverige är ramverksnation, och i Lettland. • Marina förband till Natos marina styrkor. • Flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Under december 2026 planerar Sverige att bidra med luftvärnssystemet Patriot till Natos luftförsvarsinsats i Polen. Med förbehåll för riksdagens godkännande är avsikten att Sverige fortsatt kommer att bidra med Patriot till insatsen under våren 2027. • Markförband, specialförband, marina förband, flygförband och markbaserad luftförsvarsförmåga till andra operationer och aktiviteter som kan bli aktuella under året. Det svenska bidraget lämnas under 2027 inom de tidsangivelser och omfattning som följer av Natos planering.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari deltar i miljörådet den 12 oktober i Luxemburg. EU:s klimat- och miljöministrar ska diskutera kommissionens förslag om översyn av EU:s utsläppshandelssystem. De ska också enas om EU:s rådsslutsatser för FN:s möten om biologisk mångfald respektive klimat. Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen sitt förslag till en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) genom ändringar i tre rättsakter. Ministrarna ska ge sin syn på förslagen genom en riktlinjedebatt. Översynen är den första delen av ett bredare lagstiftningspaket som syftar till att EU ska nå sitt utsläppsmål till 2040 samt säkerställa att EU ETS framöver kan stödja målet om klimatneutralitet senast 2050. Ministrarna ska också enas om rådsslutsatser inför FN:s partsmöten i höst. Det gäller dels partsmötet om biologisk mångfald, CBD COP 17 i Armenien den 19–30 oktober 2026, dels partsmötet om klimat, UNFCCC COP31 i Turkiet den 9–20 november. Rådslutsatserna utgör i första hand EU:s förhandlingsmandat, men används även för att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard deltar i dag i EU:s utrikesministermöte i Luxemburg. På dagordningen står säkerhetsaspekter av en utvidgad union, Rysslands aggression mot Ukraina och situationen i Mellanöstern. Under diskussionen om säkerhetsaspekter av EU:s utvidgning väntas utrikesministrarna belysa hur EU:s utvidgning påverkar det säkerhets- och försvarspolitiska området. – EU:s utvidgning är en investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Vi vill att fler länder väljer frihet framför förtryck och Bryssel framför Moskva, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under rådsmötet diskuteras även Rysslands aggression mot Ukraina. – Ukraina närmar sig sin femte krigsvinter och vi ser brutala ryska attacker mot ukrainska städer, civila och kritisk infrastruktur. Därför är vår främsta uppgift just nu att hjälpa Ukraina att ta sig igenom vintern samtidigt som vi hittar lösningar på de långsiktiga finansieringsbehoven. Vi behöver se över hur vi kan använda de frysta ryska tillgångarna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under diskussionen om Mellanöstern väntas utrikesministrarna bland annat ta upp den maritima säkerheten i Hormuzsundet och Röda havet, samt ges en uppdatering om utvecklingen i Israel och Palestina med fokus på EU-stöd till de kommande palestinska valen.

Den 12–17 oktober reser finansminister Elisabeth Svantesson till Bangkok för att delta i IMF:s och Världsbankens årsmöten. Finansministern leder sitt sista möte som ordförande i Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté som är institutionernas gemensamma ministerforum för utvecklingsfrågor. – Jag ser fram emot resan och att få leda mitt sista möte i kommittén. Det är en unik mötesplats där kollegor från hela världen möts och diskuterar lösningar för jobbskapande och tillväxt. För Sverige har ordförandeskapet varit en viktig plattform för att påverka den globala ekonomiska agendan i en tid av stor global osäkerhet, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under årsmötena diskuteras det världsekonomiska läget, förutsättningar för ekonomisk utveckling och risker i den globala ekonomin. Världsbanken kommer att fokusera på hur man kan mobilisera mer privat kapital för att skapa jobb, medan IMF kommer fokusera på globala ekonomiska obalanser, stigande statsskuldsräntor och AI:s ekonomiska konsekvenser. Finansministern kommer att ha möten med bland annat Världsbankens president Ajay Banga och Ukrainas finansminister Sergii Marchenko. Hon kommer även att delta i ett rundabordssamtal om det finansiella stödet till Ukraina. I den svenska delegationen till Bangkok ingår representanter från Utrikesdepartementet, Swedfund och Riksbanken.

En statlig utredning föreslår nya regler för att stärka patientsäkerheten och stoppa välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården. Bland förslagen finns krav på tillstånd för privata vårdgivare och andra åtgärder för stärkt kontroll, uppföljning och tillsyn av verksamheter. – Välfärdsbrott är alltid mycket allvarliga. Men när det kommer till hälso- och sjukvård handlar det också om människors liv och hälsa, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Problemen med oseriösa och kriminella aktörer inom vården har ökat och brotten har blivit mer avancerade. Det leder till stora kostnader för samhället och kan innebära att patienter kommer till skada. I april förra året tillsatte regeringen en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för att öka patientsäkerheten och minska brottsligheten inom hälso- och sjukvården. Utredningen lämnar nu över betänkandet Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft (SOU 2026:61). Ett av utredningens förslag är att privata vårdgivare ska behöva tillstånd för att bedriva hälso- och sjukvård eller estetisk verksamhet. Syftet är både att göra det svårare för oseriösa aktörer att etablera sig och att stärka patientsäkerheten. En tillståndsplikt skulle också ge myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ytterligare ett verktyg i sin tillsyn, genom att vårdgivare förutom att hålla god kvalitet även måste vara lämpliga. Utredningen föreslår också att privata vårdgivare ska lämna mer information till regionerna. Det ska göra det lättare att följa upp verksamheterna och upptäcka fel och missbruk. Dessutom föreslås att regionernas kontroll- och uppföljningsansvar för vårdgivare som omfattas av den nationella taxan förtydligas samt att regionerna får utökade sanktionsmöjligheter vid bristande kvalitet. Vad är en statlig utredning? Innan regeringen lägger fram ett lagförslag tillsätts ofta en särskild utredare eller en kommitté som får i uppdrag att utreda en viss fråga. Utredaren eller kommittén lämnar sitt svar i form av ett betänkande som brukar omnämnas SOU.

Den 13 oktober inleds Natos årliga övning Steadfast Noon. Sverige deltar i övningen med stridsflyg (JAS 39 Gripen) och personal från Försvarsmakten. Steadfast Noon är en årligen återkommande rutinövning som syftar till att säkerställa att Natos kärnvapenavskräckning förblir trovärdig och effektiv. I övningen deltar bland annat allierat stridsflyg med förmågan att bära kärnvapen, så kallade Dual Capable Aircraft. Inga skarpa kärnvapen används i övningen.​ – Natos avskräckning och försvar bygger på en kombination av olika förmågor inklusive kärnvapen. Syftet med kärnvapenförmågan är ytterst att bevara freden, förhindra utpressning och avskräcka aggression. Genom att delta i Steadfast Noon bidrar Sverige till hela alliansens säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. Försvarsmakten deltar i övningen med JAS 39 Gripen och personal. Syftet är bland annat att öva konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. I år genomförs övningen i Italien. ​​– I Steadfast Noon övar Sverige tillsammans med andra allierade på att bidra med konventionellt stöd till Natos kärnvapenavskräckning. Det är en rutinövning som visar Natos förmåga och beredskap att skydda samtliga allierade, säger försvarsminister Pål Jonson.​

I dag, torsdag den 8 oktober kl. 14.00, presenterar finansminister Elisabeth Svantesson en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen. Tid: 8 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast den 8 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Webb-tv Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal. • Regeringskansliets Youtubekanal - extern webbplats, • Information om regeringens pressträffar Anmälan till pressträff den 8 oktober - extern webbplats - extern webbplats,

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med syfte att Sverige ska ansluta sig till det så kallade BBNJ-avtalet. Avtalet handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. I propositionen har regeringen nu lämnat förslag om att Sverige ansluter sig till avtalet, att en ny lag införs samt om vissa ändringar i miljöbalken. – Världshaven får inte vara laglösa vidder där livet under ytan lämnas åt sitt öde. Det här avtalet är en historisk seger för allt från havssköldpaddor och valar till de minsta organismerna i havens djup. Sverige har varit med och drivit fram ett av de viktigaste globala miljöavtalen sedan Parisavtalet, och nu tar vi nästa avgörande steg. Efter nästan 20 år av förhandlingar har världen enats om att ge livet i våra oceaner ett starkare skydd. Sverige har varit en drivande kraft bakom avtalet och nu tar vi nästa steg för att omsätta de stora orden i verklig handling, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Haven är en av våra viktigaste resurser. Genom att ta nästa steg mot svenskt tillträde till det globala havsavtalet bidrar vi till att stärka skyddet av den biologiska mångfalden i världshaven. Det är ett viktigt steg för ett fördjupat internationellt samarbete och för att kommande generationer ska få ärva friska och levande hav, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Sverige hade som ordförande i EU en viktig roll i förhandlingarna när avtalet efter nära två decennier av förhandling kunde antas i juni 2023. Avtalet ger kraftigt förbättrade möjligheter att skydda den biologiska mångfalden i havsområden bortom nationell jurisdiktion. Det är också ett stort steg i rätt riktning för att nå FN:s mål att skydda 30 procent av havets yta till 2030. Regeringen överlämnar nu propositionen till riksdagen, som måste godkänna avtalet för att Sverige ska tillträda. Bakgrund I FN påbörjades 2004 en process för att öka skyddet för den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion och hantera utmaningar som klimatförändringar och exploatering av naturresurser. Det följdes av nära 20 års diskussioner, expertarbete och mellanstatliga förhandlingar. År 2017 inleddes formella förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). I juni 2023 kunde slutligen en överenskommelse mellan 193 länder nås. Sverige undertecknade avtalet i september 2023. Det trädde i kraft den 17 januari 2026 efter att 60 länder ratificerat det. Drygt 100 länder har nu ratificerat avtalet, inklusive majoriteten av EU:s medlemsländer. Även EU som organisation har anslutit sig avtalet. Avtalet skapar förutsättningar för att nå Kunming-Montreal-ramverkets globala mål om att skydda 30 procent av havet till år 2030. Endast cirka 10 procent av hela världshavet är i dag skyddat, och mindre än 2 procent av de havsområdena som ligger utanför nationell jurisdiktion.

Trots fortsatt geopolitisk osäkerhet i mellanöstern står den svenska ekonomin stark. Sveriges ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning med goda förutsättningar för tillväxt även framöver. Nästa år bedöms lågkonjunkturen i svensk ekonomi vara över. Ladda ner: • Presentationsbilder från pressträff den 8 oktober 2026 om uppdaterad ekonomisk prognos (pdf 1 MB) – Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson. Under det första halvåret av 2026 har den svenska ekonomin utvecklats starkt. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Återhämtningen på arbetsmarknaden har än så länge varit försiktig, men arbetslösheten väntas minska under andra halvåret av 2026 och under 2027. Sveriges inflation är fortsatt låg trots höga energipriser. Det kan förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört. Framöver väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om en starkare nödvärnsrätt och ett effektivare tillträdesförbud. Utredningen föreslår ändringar med syfte att effektivisera användningen av preventiva vistelseförbud. Åklagare kan besluta om preventiva vistelseförbud för att hindra en person från att vistas inom ett visst område. Syftet är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där, exempelvis genom droghandel eller annan nätverksrelaterad brottslighet på platsen. Utredningen föreslår bland annat att husrannsakan i vissa fall ska kunna genomföras för att delge ett beslut om vistelseförbud. Detta för att motverka att personer kan undvika ett vistelseförbud genom att hålla sig undan delgivning. En sådan åtgärd ska bara få användas när mindre ingripande sätt att delge beslutet har prövats eller bedömts vara otillräckliga. Utredningen föreslår också skärpta regler för elektronisk övervakning av preventiva vistelseförbud. Den som försvårar övervakningen ska omfattas av straffansvar, till skillnad från i dag då endast hindrande av övervakning omfattas. Straffskalan för brott som begås med uppsåt ska inte längre innehålla böter, utan endast fängelse i upp till ett år. Som en följd av förslaget ska Polismyndigheten också få möjlighet att registrera och ta fram uppgifter om en persons position när en pågående elektronisk övervakning försvåras. Utredningen har också haft i uppdrag att överväga om den längsta tiden för preventiva vistelseförbud bör förlängas från sex månader till ett år och om det ska bli möjligt att fatta tillfälliga beslut om sådana förbud. Utredningen bedömer att dessa förändringar inte bör genomföras.

Socialdepartementet remitterar betänkandet Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen (SOU 2026:39). I betänkandet lämnas förslag om ett nytt regelverk för återkrav av felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Varje år betalas cirka 15–20 miljarder kronor ut felaktigt från välfärdssystemen. Ungefär hälften bedöms bero på avsiktliga fel. Av det uppskattade beloppet bedöms knappt 11 miljarder kronor komma från socialförsäkringen. Utredningens förslag omfattar bland annat att ersättning som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp ska medföra återbetalningsskyldighet oavsett om den enskilde har insett, eller borde ha insett, att utbetalningen var felaktig. Detta kallas strikt återbetalningsskyldighet. Utredningen föreslår också nya bestämmelser om eftergift, det vill säga om befrielse från kravet på återbetalning. Vid bedömning av eftergift föreslår utredningen att individens betalningsförmåga, om myndigheten bidragit till felet och om mottagaren varit i god tro särskilt ska beaktas. Sista dag att svara på remissen är den 22 januari 2027.

Tisdag den 6 oktober håller statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och justitieminister Gunnar Strömmer en pressbriefing om säkerhetsläget. På briefingen ges en lägesbild. Tid: 6 oktober 2026 kl. 14.00 Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Regeringens pressrum, Rosenbad. Ingång Drottninggatan 1. Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast tisdag den 6 oktober kl. 13.00 via anmälningsformuläret nedan. I formuläret anger du namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf) samt bekräftar att du har giltig presslegitimation och vilken organisation som utfärdat den. Presslegitimationen ska du visa vid inpassering. Inpassering från kl. 13.30. Deltagande sker i mån av plats. Anmälan till pressbriefing den 6 oktober - extern webbplats,

Regeringen har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter. Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheten att skapa större flexibilitet för företag, minska den administrativa bördan och förbättra förutsättningarna för konkurrens och tillväxt. Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till vissa redovisningsrättsliga frågor. I uppdraget ingick bland annat att analysera om det finns behov av fler företags- och koncernkategorier i årsredovisningslagen och om tröskelvärdena i lagen bör höjas. Utredningen föreslår bland annat att införa kategorin mikroföretag i redovisningslagstiftningen. Syftet är att göra årsredovisningsreglerna enklare för de minsta företagen. Därtill föreslår utredningen också vissa redovisningsförenklingar för medelstora företag och koncerner. Utredningen föreslår också att fler företag ska kunna undantas från kravet att upprätta koncernredovisning. Det handlar då om koncerner som redan omfattas av en koncernredovisning från ett överordnat moderföretag enligt likvärdiga redovisningsregler. Kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag föreslås begränsas till företag där det finns ett direkt ägarintresse. Därtill föreslås att hållbarhetsrapporter även fortsättningsvis endast ska granskas av auktoriserade revisorer.

Regeringen planerar för att Sverige, med start i december, ska bidra med ett luftvärnsförband för att skydda Natos logistiknod i Polen, som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. − Sverige bidrar nu för andra gången med stridsflyg till Natoinsatsen för att skydda Natos logistikhub i Polen. En till del av det är att Sverige också bidrar med luftvärnssystemet Patriot. Uppgiften är att skydda logistikhuben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. − I ljuset av den senaste tidens ryska försök att undergräva vårt stöd till Ukraina kan jag inte nog understryka hur viktigt detta svenska bidrag är. Det syftar till att säkerställa att militärt och civilt stöd når Ukraina, och är en del av vårt stöd till Natos avskräckning och försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. − Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen. Det är därför Sveriges avsikt att bidra med luftvärn för logistiknodens säkerhet. Sverige tar sitt ansvar för stödet till Ukraina och för skyddet av Natos östra flank, säger försvarsminister Pål Jonson. Luftvärnsförbandet kommer att ha till uppgift att skydda den logistiknod i Polen som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina. Förbandet kommer att vara utrustat med luftvärnssystemet Patriot och kommer att ledas av Natos luftkommando. Sverige har tidigare bidragit till flera Natosinsatser för att stärka Natos östra flank och skydda stödet till Ukraina. Från oktober i år bidrar Sverige också med stridsflyg till Natos integrerade luft- och robotförsvar samt skyddet av logistiknoden.

Försvarsminister Pål Jonsson beslutade den 2 oktober 2026 att Försvarsberedningen ges förlängd tid för slutrapporten som enligt anvisningarna ska lämnas senast den 20 november 2026. Denna rapport ska i stället lämnas senast den 29 april 2027. Försvarsberedningen redovisade delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden den 12 juni 2026. I delrapporten redovisar beredningen en uppdatering av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen följer även upp försvarsbeslutet 2024 och de förpliktelser som följer av Natomedlemskapet och det kollektiva försvaret samt redovisar en lägesbild av såväl det civila som det militära försvaret. I delrapporten lämnar Försvarsberedningen även förslag på hur hinder för tillväxt kan undanröjas. I slutrapporten kommer Försvarsberedningen återkomma till de områden för Försvarsberedningens fortsatta arbete som anges i de anvisningar som beslutades den 4 februari 2026. Försvarsberedningens slutrapport utgör inte underlag till något nytt försvarsbeslut utan syftar till att följa upp innevarande försvarsbeslut.

Den 1–2 oktober hålls ett möte i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel. Från Sverige deltar justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Johan Forssell. På dagordningen för justitieministern står arbetet mot organiserad brottslighet och EU:s inre säkerhet. På dagordningen för migrationsministern står återvändande och återtagandesamarbete med tredjeländer. Justitieministern kommer att delta i diskussioner om tillståndet i Schengenområdet som belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför, bl.a. vad gäller irreguljär migration, beredskapsnivå och inre säkerhet. När det gäller den inre säkerheten väntas ministrarna också diskutera hur denna kan stärkas genom förbättrat informationsutbyte, operativt polissamarbete och ökad användning av ny teknik. En återkommande punkt på dagordningen är den geopolitiska utvecklingens påverkan på EU:s inre säkerhet. Denna gång ligger fokus på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat risker kopplade till vapensmuggling, hybridhot, sabotage och användningen av drönare. Ministrarna kommer även diskutera genomförandet av EU:s strategiska ram för narkotika och de hot som den organiserade narkotikabrottsligheten utgör. Under rådets andra dag, som ägnas åt rättsliga frågor, kommer Gunnar Strömmer att delta i en riktlinjedebatt om Europakommissionens förslag till en reviderad Eurojustförordning. Rådet kommer även att behandla frågor om kampen mot straffrihet för brott kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt skyddet av civilsamhället och journalister inom EU. Migrationsministern kommer att delta i diskussioner om hur återvändandet av personer utan laglig rätt att vistas i EU kan effektiviseras genom stärkt samarbete med prioriterade tredjeländer. Ministrarna väntas diskutera hur EU gemensamt kan använda olika verktyg för att förbättra återtagandesamarbetet samt få en lägesrapport om genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. På migrationsområdet kommer ministrarna också att diskutera hur EU kan stärka sin situationsmedvetenhet och förbättra förmågan till tidig varning vid migrationsrelaterade kriser. Samtalen sker mot bakgrund av händelserna i Ceuta i somras och fokuserar på hur befintliga system och analysverktyg kan användas mer effektivt för att identifiera risker och förebygga krissituationer. För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta respektive pressekreterare.

Jessica Rosencrantz, EU-minister med ansvar för nordiska frågor, besöker den 1 oktober Köpenhamn för möte med de nordiska samarbetsministrarna. På agendan står bland annat nordisk konkurrenskraft och diskussioner om Nordiska ministerrådets modernisering. – Norden är en av världens största och mest konkurrenskraftiga ekonomier. Jag ser under mötet i Köpenhamn fram emot att ta del av en ny rapport, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport, och diskutera hur vi kan stärka Nordens konkurrenskraft ytterligare, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Samarbetsministermötet hålls inom ramen för Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026. Delar av mötet hålls tillsammans med de nordiska näringsministrarna. Copenhagen Economics kommer att presentera en rapport om konkurrenskraft ur nordiskt perspektiv, inspirerad av EU:s så kallade Draghi-rapport från 2024. I anslutning till mötet anordnar Danmark och Färöarna även en konferens med tema konkurrenskraft där Jessica Rosencrantz bland annat deltar i en ministerpanel för att diskutera nordiska styrkor och utmaningar. Om konferensen Competitiveness in a Nordic perspective på konferensens webbplats (engelska) - extern webbplats,

Sanningskommissionen för det samiska folket lämnar i dag den 30 september över sin slutrapport, Markerna berättar och minns. Konsekvenser för samer av svensk politik, till regeringen, Sametinget och ungdomsorganisationen Sáminuorra i Östersund. Kommissionen har haft i uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen överlämnar samtidigt berättelsevolymen "Jag ber marken tyst om lov med vittnesmål" från det samiska folket. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att tillsätta en kommitté i form av en sanningskommission med uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen har haft i uppgift att synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommissionens slutsatser samt lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning. Slutrapporten beskriver hur statliga beslut och andra aktörers agerande över tid påverkat samernas möjligheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur och sina traditionella näringar. Sanningskommissionens arbete har bland annat omfattat insamling av vittnesmål, forskning och dokumentation av historiska händelser. Intervjuer har samlats i en berättelsebok. Tidigare i år överlämnades också forskningsantologin Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik. Sanningskommissionen för det samiska folket Utredningen Sanningskommissionen har haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser. Kommissionen har också haft i uppdrag att öka kunskapen om samernas historia och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och försoning. Kommissionens delbetänkande Marken, vattnet, tankarna. Konsekvenser för samer av svensk politik (SOU 2026:15) överlämnades till regeringen den 4 mars 2026.

Sverige kommer med start i oktober stödja skyddet av Natos östra flank i Polen med stridsflyg. Inom Natoinsatsen kommer stridsflygen att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar, och till skyddet och säkerheten för det militära och civila stödet till Ukraina. – Under de senaste fyra åren har vi prioriterat samarbetet i den nordisk-baltiska kretsen och med Polen. För andra gången deltar svenska stridsflygplan i luftrumsövervakningen från Polen för att skydda Natos luftrum och fortsatta leveranser av vapen till Ukraina. Genom att fullt ut samarbeta med våra vänner och allierade i Nato stärker vi Sveriges, Europas och Natos säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson. – Sveriges säkerhet byggs tillsammans med våra allierade. När svenska Gripen bidrar till Natos luftförsvar i Polen stärker vi säkerheten för Sverige, för våra allierade och för det fortsatta stödet till Ukraina, som är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Polen utgör en avgörande länk för att kanalisera stödet till Ukraina, och Sveriges bidrag visar att vi är beredda att ta ansvar för säkerheten i vårt närområde, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Det allvarliga säkerhetsläget och de återkommande kränkningarna av Natos luftrum visar behovet av en hög militär beredskap på den östra flanken. Svenska stridsflyg bidrar till luftförsvaret över Polen och till att skydda viktiga logistikflöden med militärt stöd till Ukraina. Det stärker Natos förmåga att avskräcka och försvara alliansen mot militära hot, säger försvarsminister Pål Jonson. Svenska Gripen-stridsflyg kommer inom ramen för uppdraget både att bidra till Natos integrerade luft-och robotförsvar och skydda den logistikhub i sydöstra Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina. De svenska stridsflygen kommer i huvudsak att basera i Sverige och genomföra flygoperationer i polskt luftrum, med en mindre framskjuten bas i Polen. Sedan Sverige blev Natoallierad har Sverige bidragit med stridsflyg till flera Natoinsatser. Detta blir den andra gången som Sverige deltar med stridsflyg för skydd av logistikhubben i Polen. Under 2025 har Sverige också bidragit till Natos förstärkta luftrumsövervakning i Polen.

Den 28–29 september äger jordbruks- och fiskerådet (AGRIFISH) rum i Bryssel. På måndagen deltar landsbygdsminister Peter Kullgren, och på tisdagen deltar statssekreterare Daniel Liljeberg. På jordbrukssidan väntas reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) diskuteras, där fokus ligger på att göra stödsystemen enklare och mer flexibla, stärka jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet samt förbättra livsmedelsberedskapen. En särskilt viktig fråga är utformningen av det arealbaserade inkomststödet (DABIS). En annan central punkt är marknadssituationen för jordbruket, särskilt konsekvenserna av kriget i Ukraina, samt effekterna av sommarens värmeböljor och torka. EU-kommissionen och medlemsländerna väntas utbyta information om läget på jordbruksmarknaderna. På fiskesidan står framtida stöd till fiskerinäringen och internationella fiskeförhandlingar i fokus. Medlemsstaterna väntas besluta om en partiell allmän riktlinje av genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik under perioden 2028–2034. Dessutom ska förslag till ändringar av innevarande period diskuteras. Därtill förbereds EU:s förhandlingar med Storbritannien, Norge och andra kuststater om fiskekvoter och fiskemöjligheter för 2027, med stark betoning på hållbara fiskbestånd och rättvisa villkor för svenska fiskare.

I dag träffas de nordiska klimat- och miljöministrarna i ett digitalt möte. Fokus för samtalet är gemensamma nordiska prioriteringar inom internationella miljö- och klimatfrågor. Från Sveriges sida deltar klimat- och miljöministerns statssekreterare Daniel Westlén. På agendan står bland annat en gemensam nordisk ministerdeklaration inför kommande internationella förhandlingar i FN. Det handlar om mötet för biologisk mångfald CBD COP17, klimatmötet COP31 och det första partsmötet under havsavtalet BBNJ COP1. Deklarationen ska fokusera på hur Norden bäst kan bidra till en hög ambitionsnivå i de internationella processerna. Ministrarna ska även diskutera förhandlingarna om ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar samt möjligheten till ett nordiskt värdskap för förhandlingsmötet nästa år. På dagordningen står också FN:s globala mål och den framtida globala hållbarhetsagendan efter 2030. Samtalet kommer handla om hur Norden kan bidra till den fortsatta internationella diskussionen samt stärka integreringen av klimat, biologisk mångfald och miljö.

Vid mötet i München samlas europeiska ministrar ansvariga för migration för att diskutera fortsatta åtgärder för att minska den irreguljära migrationen till Europa samt genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Fokus för mötet kommer vara på gemensamma europeiska prioriteringar som ett stärkt skydd av EU:s yttre gränser, ett mer effektivt återvändandearbete och hur medlemsstaterna kan säkerställa att migrationsreformerna genomförs i praktiken. Mötet utgör även ett tillfälle för förberedelser inför kommande diskussioner om migration i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Toppmötet arrangeras av Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt och samlar ministrar från 18 europeiska länder samt representanter för Europeiska kommissionen.

Torsdagen den 24 september reser Ebba Busch till Bryssel för att delta vid ett ministermöte i konkurrenskraftsrådet. Ministrarna ska bland annat diskutera EU:s förslag till en ny förordning om halvledare (Chips Act 2) och riktlinjerna för att pröva företagskoncentrationer. Den nya förordningen syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, tekniska suveränitet och försörjningstrygghet inom halvledare. Ambitionen är att stärka Europas konkurrenskraft och minska sårbara beroenden. Förslaget innehåller bland annat åtgärder för att främja innovation och kommersialisering, stimulera investeringar, samt förbättra krishanteringen med hjälp av en industriledd digital övervakningsplattform. På dagordningen står också en diskussion om översynen av riktlinjerna för kommissionens prövning av företagskoncentrationer. Det ska bland annat bli tydligare att skala, innovation, resiliens och långsiktiga effekter har betydelse när företagskoncentrationer prövas.

Regeringen har entledigat Dag Hartelius som kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet. Dag Hartelius entledigas på egen begäran, med anledning av att han den 1 oktober 2026 går i pension. Johan Berggren blir ny kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet den 1 oktober 2026, till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. – Dag Hartelius djupa kunskaper och långa erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik har varit av stor betydelse för Sverige i ett synnerligen oroligt omvärldsläge. Dag har också varit ett ovärderligt stöd för mig som utrikesminister. Efter många år av stort engagemang, ansvar och betydelsefulla insatser är det nu dags för ett nytt kapitel och en välförtjänt pension. Jag önskar Dag varmt lycka till framöver, och god fiskelycka, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. – Jag är glad över att Johan Berggren har tackat ja till att ta sig an uppdraget som kabinettssekreterare till dess att en ny kabinettssekreterare utses av en ny regering. Johan Berggren har gedigen erfarenhet från flera delar av Regeringskansliet och från internationellt arbete, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Kabinettssekreterare Johan Berggren kommer senast från rollen som statssekreterare vid Försvarsdepartementet hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Berggren har tidigare tjänstgjort som bland annat biträdande direktör vid Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika samt arbetat som stabschef och rådgivare till Tony Blair vid Kvartettkontoret, Jerusalem. Kabinettssekreteraren är chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare. Peter Sandwall, statssekreterare hos försvarsminister Pål Jonson, ersätter Johan Berggren.

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Det handlar bland annat om införandet av ett nytt brott och att förbättra stödet till brottsoffer. Under 2024 antogs ett ändringsdirektiv till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Ändringsdirektivet innehåller bland annat nya krav på den straffrättsliga lagstiftningen om människohandel. Regeringen har idag beslutat en proposition för att genomföra direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att det ska införas ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst. Det nya brottet innebär att det blir straffbart att med uppsåt nyttja en tjänst som utförs av en person som en följd av att han eller hon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Målet är att minska efterfrågan på sådana tjänster och därmed lönsamheten för dessa brott. Regeringen föreslår också åtgärder för att ge bättre stöd till brottsoffer. Människohandel sker ofta över landsgränser, vilket ställer krav på samarbete mellan länder. Regeringen bedömer därför att Jämställdhetsmyndigheten bör utses till nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer för människohandel. För att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt föreslår regeringen att en ny personuppgiftslag införs för Jämställdhetsmyndighetens nya verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vad innebär människohandel? Med människohandel menas att någon genom till exempel olaga tvång eller vilseledande rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en annan person i syfte att den andra personen ska exploateras, till exempel i tvångsarbete eller för sexuella ändamål.

Tisdag den 22 september reser EU-minister Jessica Rosencrantz till Bryssel för att träffa sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC). På agendan står bland annat EU:s långtidsbudget, regelförenkling och förberedelser inför att EU:s stats- och regeringschefer möts i Europeiska rådet i oktober. – Låt mig vara tydlig med att den svenska positionen beträffande MFF ligger fast. Den svenska avgiften får inte öka på det sätt som kommissionen har föreslagit och budgetens omfattning måste minska markant. Vi vill också se en budget som fokuserar på säkerhet, försvar, konkurrenskraft och ger ett starkt stöd till Ukraina, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Allmänna rådet har en central roll i att förbereda Europeiska rådets toppmöten. Under sitt möte den 22 september ska EU-ministrarna diskutera ett utkast till dagordning inför Europeiska rådets möte den 15–16 oktober. På den preliminära dagordningen står Ukraina, situationen i Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, utvidgning, säkerhet och försvar, migration och konkurrenskraft. EU-ministrarna kommer även att hålla en riktlinjedebatt om EU:s fleråriga budgetram 2028–2034, den så kallade långtidsbudgeten. Vid mötet väntas också det irländska EU-ordförandeskapet informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Utifrån EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport kommer EU-ministrarna under mötet även att diskutera utvecklingen för rättsstatens principer i kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Allmänna rådet väntas även diskutera den avsiktsförklaring som Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav i Europaparlamentet den 16 september.

Den 22–28 september uppmärksammas öppnandet av generalförsamlingens 81:a session vid FN-högkvarteret i New York. I samband med öppnandet hålls den allmänna högnivådebatten samt ett antal högnivåmöten. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard och socialminister Jakob Forssmed. Utrikesministern leder Sveriges delegation. Fokus för Sverige under högnivåveckan är bland annat att stärka det globala stödet för Ukraina, att värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen samt att försvara etablerade normer och överenskommelser om jämställdhet. Högnivåmöten genomförs bland annat om existentiella hot från havsnivåhöjningar samt om vikten av stärkt pandemiberedskap och global tillgång till vaccinationer. Dessutom uppmärksammas jubileumsår för rätten till utveckling och Durbandeklarationen om rasism och intolerans. Den 24 september står utrikesministern värd för ett evenemang tillsammans med UN Women om kvinnors ekonomiska egenmakt. Socialministern medverkar bland annat vid högnivåmötet om pandemiberedskap. Statsråden kommer att vara tillgängliga vid pressträffar. Kontakta respektive pressekreterare för mer information.

Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i svensk rätt. Direktivet innebär nya krav på stora företag att hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. De nya kraven i direktivet innebär att företagen ska identifiera, förebygga, begränsa och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Det gäller i den egna verksamheten och i värdekedjor. Syftet är att främja ett hållbart och ansvarsfullt företagande samt bidra till likvärdiga konkurrensförutsättningar inom EU. Utredningens betänkande innehåller rekommendationer om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt och nödvändiga författningsförslag. Betänkandet kommer nu att remitteras och beredas inom Regeringskansliet. Företag som omfattas av EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet För att omfattas av direktivet ska ett företag ha fler än 5000 anställda och en årlig global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro. Företag utanför EU med en globalnettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro i omsättning inom EU omfattas även av direktivet. Företag eller koncerner med franchise- eller licensverksamhet kan omfattas av direktivet, förutsatt att direktivets tröskelvärden för både royaltyintäkter och omsättning uppfylls.

Den 17 september besöker försvarsminister Pål Jonson Prag för att delta i den internationella försvarskonferensen Prague Defence Summit. Försvarsministern är inbjuden för att tala i en högnivåpanel tillsammans med försvarsministrarna från Tjeckien och Ungern samt den tyske vice försvarsministern. Temat för panelen är Europas försvar i en ny era. Försvarskonferensen Prague Defence Summit äger rum den 16–18 september och organiseras av tankesmedjan The International Institute for Strategic Studies (IISS). I samband med konferensen finns intervjutillfällen med försvarsministern. Kontakta Hugo Möller (se presskontakt nedan) för mer information.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ger brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att utreda och lagföra svårutredd och allvarlig brottslighet. Förslagen innebär bland annat att användningen av särskilda provokativa åtgärder regleras i lag och att Polismyndigheten får framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. – Organiserad brottslighet och sexualbrott mot barn tillhör några av vår tids mörkaste och allvarligaste samhällsproblem. Samtidigt har en allt större del av brottsligheten flyttat in i digitala miljöer. Barn rekryteras till grova våldsbrott över sociala medier. Pedofiler söker upp barn på nätet och delar övergreppsmaterial i slutna forum. Brottsligheten förändras hela tiden. Och då måste också samhällets förmåga att bekämpa den göra det. Med de här förslagen skapar vi ett tydligt lagstöd för brottsbekämpande myndigheter att använda särskilda provokativa åtgärder och ger polisen bättre möjligheter att bland annat utreda grova sexualbrott mot barn, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Förslagen innebär bland annat att en ny lag införs som ger uttryckligt stöd för brottsbekämpande myndigheter att i förundersökning använda särskilda provokativa åtgärder, det vill säga sådana åtgärder som kan leda till att någon begår ett brott. Den nya lagen omges av tydliga rättssäkerhetsgarantier och åtgärderna ska bara få användas när det är av synnerlig vikt för utredningen. De särskilda provokativa åtgärderna ska kunna användas både mot personer som är skäligen misstänkta för brott och för att utreda vem som kan misstänkas för brott. Möjligheten att använda åtgärderna föreslås gälla vid utredning av allvarlig brottslighet, med ett särskilt utökat utrymme vid bland annat grova sexualbrott mot barn och barnpornografibrott. I sådana utredningar föreslås även att Polismyndigheten ska få framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder för att till exempel ta sig in på slutna forum på internet där övergrepp mot barn sker. Det ska krävas tillstånd från åklagare för att använda särskilda provokativa åtgärder. Det föreslås även en ny lag som gör det möjligt att skapa fiktiva uppgifter om fordon. Genom lagen ges bland annat vissa brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda dolda fordon, det vill säga fordon som inte kan kopplas till den egna myndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

Regeringen ger Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka arbetet med att förebygga, utreda och lagföra mängdbrottslighet. Syftet är att säkerställa att de reformer, arbetssätt och verktyg som redan finns för att minska brottsligheten används fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. Mängdbrottsligheten utgör en viktig del av den kriminella ekonomin och orsakar betydande kostnader för enskilda, företag och samhället i stort. Mängdbrottsligheten har också i allt högre grad kopplingar till organiserad och gränsöverskridande brottslighet. – Den som gång på gång begår brott ska mötas av ett rättsväsende som reagerar snabbt och effektivt. Uppdraget till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten handlar om att säkerställa att motsvarande positionsförflyttning som gjorts mot den organiserade brottsligheten också görs i förhållande till mängdbrottsligheten som drabbar människor och företag varje dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Under de senaste åren har regeringen genomfört flera reformer för att stärka samhällets reaktion mot återfall i brott och flerfaldig brottslighet. Syftet med uppdraget är att minska mängdbrotten genom att säkerställa att de reformer och lagändringar som genomförts, samt verktyg som myndigheterna har till sitt förfogande, nyttjas fullt ut och på ett ändamålsenligt sätt. I uppdraget ingår bland annat att: • utveckla arbetssätt för att stärka det förebyggande arbetet mot mängdbrott, • öka förutsättningarna för utredning och lagföring av mängdbrott, • utveckla samverkan med relevanta offentliga och privata aktörer, • redovisa genomförda åtgärder och deras effekter, samt • lämna förslag på ytterligare åtgärder för att minska mängdbrottsligheten. Uppdraget ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet och andra relevanta myndigheter. Information och erfarenheter ska också inhämtas från näringslivet, bland annat handeln och banksektorn, samt från civilsamhället. Uppdraget ska redovisas senast den 22 september 2027.

Vid det internationella rymdtoppmötet i Paris har Frankrike och Sverige kommit överens om att ta fram en färdplan som ska utgöra ett politiskt ramverk för ett förstärkt bilateralt rymdsamarbete. Färdplanen kommer att bygga vidare på det fransk-svenska strategiska innovationspartnerskapet, som förnyades av president Macron och statsminister Kristersson 2024. Färdplanen kommer att omfatta såväl civila som militära samarbeten och bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, säkerhet och oberoende tillträde till rymden. – Frankrike är sedan länge en viktig strategisk partner för Sverige. Rymden spelar en central roll inom säkerhet och försvar, och vi ser fram emot att fördjupa vårt samarbete på det här området ytterligare, säger försvarsminister Pål Jonson. – Både Frankrike och Sverige har avancerade institutioner och företag på rymdområdet som färdplanen kommer att vara till nytta för, och jag välkomnar ett närmare samarbete om rymdfrågor mellan våra länder, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. – Det fransk-svenska strategiska partnerskapet utgör en hörnsten för säkerhet och suveränitet på rymdområdet, och det avspeglar ett förtroendefullt förhållande mellan våra båda länder, säger Frankrikes försvarsminister och minister för krigsveteraner Catherine Vautrin. – Vårt gemensamma mål är att se till att vi framöver kan fortsätta att ha oberoende tillgång till rymden. Frankrike och Sverige har tillsammans en viktig roll att spela på det här området, säger Frankrikes minister för högre utbildning, forskning och rymdfrågor Philippe Baptiste. Frankrike och Sverige har en lång historia av samarbete i rymdsektorn. De var båda med och grundade Europeiska rymdorganisationen och är de enda EU-medlemsstater som har rymdbaser i drift, Guiana Space Center, respektive Esrange Space Center. Färdplanen för förstärkt bilateralt rymdsamarbete kommer att förena fransk och svensk expertis, infrastruktur och förmåga och därigenom vara till fördel för Frankrikes, Sveriges, EU:s och Natos strategiska intressen och kapacitet.

(Ny version) Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på straffrättsliga och andra åtgärder mot användning av illegal arbetskraft i entreprenadkedjor. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, motverka osund konkurrens och säkerställa att fler aktörer kan hållas ansvariga när reglerna kringgås. Användning av illegal arbetskraft är ett allvarligt samhällsproblem som underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen, snedvrider konkurrensen och riskerar att finansiera organiserad brottslighet. Problemen är särskilt tydliga i branscher med långa kedjor av underentreprenörer där insynen kan vara begränsad och möjligheterna att dölja oseriösa upplägg större. – Den som utnyttjar illegal arbetskraft ska inte kunna gömma sig bakom långa entreprenadkedjor. Vi behöver ett regelverk som säkerställer att ansvar kan utkrävas och att seriösa företag inte konkurreras ut av kriminella aktörer, säger migrationsminister Johan Forssell. Utredaren ska bland annat: • analysera om straffansvaret för användning av illegal arbetskraft ska omfatta fler aktörer i entreprenadkedjan, • analysera om även beställare ska kunna åläggas särskild avgift, • överväga om näringsförbud ska kunna meddelas vid allvarliga eller upprepade överträdelser kopplade till användning av illegal arbetskraft, samt • lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2027. Rättelse I en tidigare version angavs felaktigt att beslutet tagits i dag.

De humanitära behoven i världen är historiskt stora. Pågående krig, utdragna konflikter och återkommande naturkatastrofer har drivit upp antalet människor i behov av stöd till rekordnivåer. Samtidigt pressas det globala humanitära systemet av en allvarlig finansieringsbrist. Mot denna bakgrund presenterar regeringen i dag humanitära stöd om totalt 297 miljoner kronor för 2026. – De humanitära behoven är enorma. FN uppskattar att över 300 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, men på grund av finansieringsbristen kan endast en tredjedel nås av insatserna. Det innebär att miljontals människor riskerar att stå utan livräddande hjälp. Därför presenterar Sverige nästan 300 miljoner kronor i stöd för att bidra till mänsklig värdighet i några av världens mest utsatta situationer, säger biståndsminister Benjamin Dousa. – Sverige bidrar med nära 300 miljoner kronor till några av världens mest utsatta situationer. I till exempel Sudan bidrar vi med 75 miljoner kr till bland annat mat och vatten för att hjälpa de mest utsatta grupperna, och i Syrien bidrar vi med 50 miljoner kr för att möta de mest akuta behoven, säger Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson. En betydande del av stödet, 100 miljoner kronor, ges i form av kärnstöd till FN:s flyktingorgan UNHCR. Antalet människor på flykt i världen uppgår till över 114 miljoner, den högsta nivån någonsin. Utdragna konflikter och nya kriser fortsätter att tvinga människor från sina hem. Kärnstöd är en flexibel finansieringsform som gör det möjligt för organisationen att snabbt rikta insatser dit behoven är som störst. Utöver tillskottet i kärnstöd riktas även stöd mot särskilt utsatta områden med stora humanitära behov. 75 miljoner kronor riktas till den humanitära responsen i Sudan. Efter flera års konflikt är situationen fortsatt katastrofal. Över 33 miljoner människor, varav omkring 15 miljoner barn, är i behov av humanitärt stöd och skydd. Ytterligare 50 miljoner kronor i humanitärt stöd går till Syrien för att möta akuta behov och bidra till förutsättningar för hållbart återvändande. 27 miljoner kronor från tidigare beslutade kärnstöd allokeras till Ukraina, där de humanitära behoven fortsatt är omfattande till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Stödet ska bidra till skydd, nödhjälp och andra livräddande insatser, inte minst inför den kommande vintern. Libanon, där den humanitära situationen fortsatt är mycket allvarlig, stödjs med 20 miljoner kronor. Behoven av skydd, mat, sjukvård, kontantstöd och psykosocialt stöd är fortsatt stora. I Somalia riskerar miljontals människor akut hungersnöd. Samtidigt väntas väderfenomenet El Niño medföra nya påfrestningar. Regeringen stärker därför stödet till Somalia med 15 miljoner kronor. Situationen för civilbefolkningen i Gaza är fortsatt mycket svår, och barn hör till de grupper som drabbas allra hårdast. Regeringen avsätter därför 10 miljoner kronor för medicinska evakueringar av barn från Gaza till Jordanien. – I detta svåra läge står regeringen fast vid sitt humanitära engagemang. Sveriges stöd bidrar till att rädda liv, bekämpa hunger och akut undernäring, skydda människor på flykt och ge stöd till de mest utsatta, säger Benjamin Dousa.

Socialminister Jakob Forssmed har utsett en grupp experter som ska bistå i delegationen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som tillsattes i juli 2026. – Jag är glad att vi kan tillsätta experter i delegationen som representerar många olika perspektiv på hur vi kan förändra samhället så att det fungerar bättre för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta är inte utmaningar för vården ensam att lösa, utan kräver förändringar av skola, arbetsmarknad och andra samhällssektorer för att alla barn och familjer ska kunna få en fungerande vardag och en hoppfull framtid, säger socialminister Jakob Forssmed. Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), har sedan tidigare tillförordnats som särskild utredare med uppdrag att leda delegationen. Följande experter har utsetts: • Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet • Cristian Bortes, Universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet • Lisa Thorell, Professor i utvecklingspsykologi • Panteha Hatefi, Specialistläkare • Svenny Kopp, Överläkare inom barnneuropsykiatri och forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet • Lena Nylander, Vuxenpsykiatrier och specialist inom allmän psykiatri • Ulf Jonsson, Psykolog och Docent i barn- och ungdomspsykiatrisk forskning • Maria Borgestig, Universitetslektor i arbetsterapi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet • Susanne Beischer, Fysioterapeut (Sportrehab) • Niklas Långström, Professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri • Johanna Goa, Författare (NPF pussel) • Måns Lööf, Sjuksköterska, KBT-terapeut, idrottsledare och föreläsare I expertgruppen ingår också ett antal experter från myndigheter, professionsföreningar, patient-, brukar- och anhörigorganisationer samt ett antal sakkunniga från Regeringskansliet. Förordnandena gäller från och med den 7 september 2026 tills vidare, dock längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda.

Regeringen har beslutat att Svenska kraftnät får överlåta ett reservkraftaggregat till Ukraina för att stödja landets energiförsörjning. Det rör sig om ett dieseldrivet reservkraftaggregat. Reservkraftaggregatet som doneras har nyligen ersatts med ett nytt inom Svenska kraftnäts ordinarie underhållsarbete. Om inte en donering vore aktuell skulle aggregatet kasseras eller sparas som reservdelslager. Det kan nu bidra till att stärka Ukrainas elförsörjning, särskilt inför den kommande vintern. Sverige har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina bidragit med omfattande stöd till landet, där energisektorn är ett prioriterat område. Donationen är ytterligare ett exempel på Sveriges fortsatta stöd till Ukrainas motståndskraft och återuppbyggnad. Transporten av aggregatet samordnas av Svenska kraftnät och Myndigheten för civilt försvar.

(Ny version) Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå hur Kriminalvården kan ges ett utökat ansvar för att säkerställa intagnas rätt till viss hälso- och sjukvård, i enlighet med Trygghetsberedningens bedömning om att Kriminalvården bör bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott. Utredningen ska också lämna förslag på hur samverkan mellan Kriminalvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärkas, samt hur NAV-verksamheten kan säkerställas när beläggningen ökar. Syftet är att fler intagna ska få vård och behandling i rätt tid och att vården ska bli mer sammanhållen. – Den som är frihetsberövad ska inte hamna mellan stolarna i ett slags ingenmansland när det gäller vård och behandling. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Kriminalvården är viktig både för den enskildes hälsa och för möjligheterna att bryta en kriminell livsstil. Därför behöver vi tydliggöra ansvaret för vilken vård som kan ges av Kriminalvården, och hur vården kan bli mer tillgänglig och sammanhållen, säger socialminister Jakob Forssmed. Många intagna har stora behov av vård, till exempel på grund av psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende. I dag är det regionerna som har ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård till intagna. I praktiken är det dock svårt för regionerna att erbjuda vård till personer som är frihetsberövade. Säkerhetskrav, transporter och behov av samordning mellan flera aktörer kan försvåra vårdinsatser och leda till att behandlingar försenas eller blir svårare att genomföra. Detta gäller bland annat vissa insatser vid psykisk ohälsa samt behandling mot skadligt bruk och beroende, tillstånd som är vanliga bland intagna hos Kriminalvården. Skillnaden mellan vilken vård man får beroende på om man döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård är betydande, trots att behoven kan vara snarlika. Utredaren ska därför bland annat analysera huvudmannaskapet och lämna förslag på hur Kriminalvården mest effektivt kan säkerställa relevant hälso- och sjukvård för intagna, vilken hälso- och sjukvård som Kriminalvården då ska ges ett utökat ansvar för, och hur ett sådant utökat ansvar för intagnas rätt till hälso- och sjukvård ska finansieras. Målet är att säkerställa att intagna får den vård de behöver under tiden i häkte eller anstalt. Utöver hälso- och sjukvård finns inom Kriminalvården vid varje anstalt och häkte också en nämnd för andlig vård (NAV). Beläggningen inom Kriminalvården är ansträngd, då antalet klienter har ökat inom samtliga verksamhetsgrenar, både i häkte och anstalt men även i frivård och transportverksamhet. Utredaren ska därför också göra en särskild översyn av NAV-verksamheten och dess förutsättningar för att säkerställa en välfungerande verksamhet när beläggningen, särskilt av barn, hos Kriminalvården ökar kraftigt. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028. Beslut om utredare Regeringen har beslutat att utse överdirektör Caroline Oredsson till särskild utredare i utredningen En stärkt hälso- och sjukvård inom Kriminalvården.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sedan tidigare i uppdrag att stärka och utveckla tillsynen inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Nu utvidgar regeringen uppdraget så att det även omfattar en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna. – Ätstörningar lägger sig som en mörk skugga över livet, för den som drabbas och för de närstående som följer kampen på nära håll. När lidandet är stort måste också samhällets ansvar vara tydligt. Genom att inkludera ätstörningsvården i det pågående uppdraget tar vi ytterligare ett steg mot en vård som ser hela människan och möter behoven med kvalitet, kunskap och omtanke, säger socialminister Jakob Forssmed. – Den som drabbas av en ätstörning ska kunna lita på att vården finns där och håller hög kvalitet. Genom att inkludera ätstörningsvården i IVO:s uppdrag stärker vi möjligheterna att identifiera brister och bidra till bättre vård för barn, unga och vuxna, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. – Inget barn eller ung person som kämpar med en ätstörning ska behöva tveka på om vården fungerar eller finns där när den behövs som mest. Därför är det viktigt att IVOs uppdrag nu utvidgas och tillsynen stärks, så att fler ätstörningsdrabbade och anhöriga kan känna sig trygga med att få det stöd och den vård som de behöver, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. – En stärkt tillsyn är viktig för att upptäcka brister och säkerställa att vården för personer med ätstörningar håller hög kvalitet. Den som drabbas ska kunna känna sig trygg med att få rätt vård och behandling i tid, oavsett var i landet man bor. Ätstörningar kan få mycket allvarliga konsekvenser och då måste vården fungera när den behövs som mest, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. I september 2025 fick IVO i uppdrag att stärka och utveckla sin tillsyn inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget omfattar bland annat psykiatrisk heldygnsvård, tvångsvård och rättspsykiatrisk vård – områden där behovet av förbättringar har lyfts i flera statliga utredningar. Trots att regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja regionerna i utvecklingen av vården vid ätstörningsproblematik finns det fortsatt stora utmaningar inom denna del av vården. Mot bakgrund av dessa utmaningar bör en tillsynsinsats av den specialiserade vården vid ätstörningar för barn och unga respektive vuxna även omfattas av uppdraget. I övrigt kvarstår uppdraget oförändrat. Delredovisning ska lämnas senast den 31 mars 2027 till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska analysera hur miljöbalken och försvarsverksamhetsförordningen kan anpassas för att underlätta för försvaret. Försvarsmyndigheter och försvarsindustrin har påtalat att miljötillståndsprocesser försenar och försvårar deras verksamheter. För att underlätta och påskynda prövningen av vissa försvarsrelaterade verksamheter beslutades den tillfälliga försvarsverksamhetsförordningen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2025 och gäller fram till och med den 1 januari 2030. En utredare ska nu bedöma hur förordningen har fungerat hittills och hur miljöbalken kan anpassas efter försvarets behov. I uppdraget ingår att bedöma om regler och tillståndsprocesser behöver anpassas för att underlätta utvecklingen av försvaret, samtidigt som skyddet för människors hälsa och miljön värnas. Analysen ska även omfatta möjligheterna att göra undantag från vissa miljökrav för verksamheter som är viktiga för nationell säkerhet, samt beakta erfarenheter från andra EU-länder. Utredaren ska vidare undersöka behovet av och föreslå åtgärder för en mer effektiv tillämpning av miljöbalken för försvarsverksamheter och försvarsindustrin. – Dagens miljölagstiftning har vuxit fram i en tid då omvärldsförhållandena såg annorlunda ut och är inte anpassad efter den snabba upprustning av försvaret som nu krävs. Det är därför angeläget att en utredare tittar på om det miljörättsliga regelverket bör justeras för att bättre möta försvarsmyndigheternas behov, samtidigt som ett gott skydd för människors hälsa och för miljön säkerställs, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. – Vi genomför den största upprustningen av det svenska försvaret sedan 1950-talet och då måste vi också undanröja regler och processer som i onödan bromsar den militära förmågetillväxten. Utredningen ska därför pröva vilka undantag från miljöbalken som kan och bör användas för Försvarsmakten och försvarsindustrin, och dra lärdom av hur andra EU-länder har gjort. Sverige ska ha ett starkt miljöskydd, men regelverket måste samtidigt ge både försvaret och företagen möjlighet att växa och öka produktionen i den takt som säkerhetsläget kräver, säger försvarsminister Pål Jonson. – Säkerhetsläget tillåter inga onödiga fördröjningar. När Försvarsmakten och försvarsindustrin står redo att växa får inte krångliga tillståndsprocesser sätta käppar i hjulet. Kristdemokraterna har länge drivit på för en snabbare väg från beslut till faktisk förmåga. Ett starkt försvar och ett gott miljöskydd är inte varandras motsatser – men regelverket måste tjäna Sveriges säkerhet, inte bromsa den, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. – Vi välkomnar denna nödvändiga utredning. I ett allvarligt omvärldsläge får regelverk inte stå i vägen för försvarets eller försvarsindustrins upprustning. Krig är den värsta miljökatastrofen vilket understryker vikten av en rimligare miljölagstiftning, säger Matheus Enholm, vice ordförande i försvarsutskottet för Sverigedemokraterna. Uppdraget kommer att delredovisas gällande försvarsverksamhetsförordningen i form av en promemoria senast den 26 februari 2027. I övriga delar ska uppdraget slutredovisas senast den 28 februari 2028.

Regeringen har beslutat om den första svenska nationella strategin för återtagande av brottsvinster. Strategin sätter inriktningen för det viktiga arbetet för att kriminella ska bli av med sina brottsvinster. Dessa ska i stället återföras till brottsoffer eller till det allmänna. – Brottslighet ska inte löna sig. Under mandatperioden har vi intensifierat arbetet med att strypa den kriminella ekonomin och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Återtagande av brottsvinster är en central del i det arbetet. Samtidigt är det viktigt att stärka brottsoffers upprättelse och minska skadeverkningarna av brott genom att brottsvinster återförs till brottsoffren, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Att slå sönder den kriminella ekonomin är ett av målen i den nationella strategin mot organiserad brottslighet. Att öka återtagandet av brottsvinster är ett viktigt delmål i det arbetet. Den nya strategin syftar till att tydliggöra inriktningen för arbetet med att återta brottsvinster och annan egendom som kommer från brottslig verksamhet. Det övergripande målet för arbetet är att kriminella ska bli av med sina brottsvinster och oförklarade tillgångar. Vinsterna ska i stället lämnas till brottsoffer eller tillfalla det allmänna. Arbetet ska inriktas mot fyra delmål – identifiera, säkra, förverka och förvalta. Det handlar först om att brottsvinster och oförklarade tillgångar ska upptäckas. När de har upptäckts ska de inte kunna döljas eller försvinna. Därefter ska brottsvinsterna förverkas och i stället komma brottsoffer eller det allmänna till godo. Brottsbekämpningen måste ske i flera spår. Samtidigt som brott utreds med full kraft ska myndigheterna även på olika sätt förhindra att brottslighet lönar sig. Arbetet med så kallad tillgångsinriktad brottsbekämpning ska därför intensifieras. Genom bättre samverkan nationellt och internationellt, tydligare reglering och skarpare resultatuppföljning tas viktiga steg mot målet att slå sönder den kriminella ekonomin.

Sverige och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring avseende långsiktigt samarbete avseende flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, genom flygsystemet GlobalEye. Bland annat avser Nederländerna anskaffa ett GlobalEye-system. Avsiktsförklaringen avser ett långsiktigt samarbete inom flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, bland annat vad gäller drift och framtida utveckling av Saabs GlobalEye-system. I ljuset av detta kommer Sverige genom Försvarets materielverk (FMV) stödja Nederländerna med anskaffning av ett GlobalEye-system från Saab. Försvarsminister Pål Jonson skrev under avsiktsförklaringen med Nederländernas vice premiärminister och försvarsminister Dilan Yeşilgöz-Zegerius. – GlobalEye-systemet ger just den typen av avancerad lägesbild som moderna försvar behöver för att kunna bekämpa allt från drönare, robotar och andra sorters hot. Det är glädjande att Nederländerna ser värdet av denna toppmoderna plattform. Genom överenskommelsen fördjupar vi försvarssamarbetet mellan våra länder och kan tillsammans ta ett större ansvar för Europas kollektiva försvar, säger försvarsminister Pål Jonson. Stärker försvarssamarbetet mellan Sverige och Nederländerna Nederländerna har tidigare inte haft egna flygplan med förmåga till övervakning och ledning, utan har varit beroende av Natos AWACS-plan. Genom ett eget GlobalEye-system, i nära samverkan med svenska flygvapnet och de svenska flygplanen, stärker Nederländerna sin egen och Sveriges förmåga i närområdet. Detta med nära koppling till Natos förmåga. Tillsammans med Nato kommer Nederländerna och Sverige att bidra till en komplett övervakningsförmåga för Europa och andra delar av alliansen. Genom egna avancerade förmågor inom övervakning och ledning i alla domäner – land, sjö och luft – tar länderna ett större ansvar inom Natos kollektiva försvar. Leveransen av det nederländska planet planeras till 2031, men från 2028 kommer nederländska besättningar ha möjlighet att utbildas på de svenska GlobalEye-systemen. Länderna kommer ha ett tätt samarbete kring systemen, vilket gör att GlobalEye-planen kan samutnyttjas och förmågan bättre kunna tas tillvara där och då behovet finns.

Den 10 september deltar försvarsminister Pål Jonson i ett internationellt rymdtoppmöte i Paris. Toppmötet är det första i sitt slag och fokuserar på säkerhetsfrågor och internationellt samarbete i rymden. Mötet samlar stats- och regeringschefer, internationella organisationer, forskare, militära representanter, industrin och civilsamhällesorganisationer. Försvarsminister Pål Jonson deltar under mötets andra dag. Utöver själva toppmötet kommer han att delta i panelsamtal om bland annat säkerhetsfrågor och rymdindustri. I samband med resan finns intervjutillfällen med ministern. Kontakta Johan Hjelmstrand (se presskontakt nedan) för mer information.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om informationsutbytet kan förbättras om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår även att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. En särskild utredare ska se över om förutsättningarna för informationsutbyte kan förbättras genom att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter. I uppdraget ingår också att se över om sekretessbelagda uppgifter ska kunna delas till enskilda aktörer i vissa situationer. Utredningen syftar till en effektiv offentlig förvaltning och ett verkningsfullt arbete med att motverka och förhindra oegentligheter och brottslig verksamhet. För detta krävs att reglerna för informationsutbyte är enkla att förstå och tillämpa och att samverkan mellan olika aktörer i samhället ökar. Utredaren ska bland annat: • redovisa och analysera för- och nackdelar med att sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden avskaffas mellan myndigheter, • ta ställning till om sekretessen till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter, • kartlägga behovet av att enskilda aktörer får förbättrade möjligheter att ta del av sekretessbelagda uppgifter om enskilda i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, • ta ställning till om det bör införas sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt för myndigheter att på ett effektivt sätt lämna sekretessbelagda uppgifter till enskilda aktörer för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Till särskild utredare har regeringen utsett Göran Lundahl. Uppdraget att överväga ökade möjligheter att utbyta uppgifter om enskilda mellan myndigheter och enskilda aktörer ska delredovisas senast den 15 december 2027. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2029.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för rehabilitering och habilitering som gäller 2026–2030. Syftet med strategin är att bidra till att personer får sina behov av rehabilitering och habilitering tillgodosedda samt att vården bedrivs säkert och med god kvalitet. – Patienter ska inte bara överleva svår sjukdom utan också kunna leva ett gott liv efter vård och behandling. Rehabilitering och habilitering är avgörande för att patienter ska kunna återvinna eller behålla funktion, delaktighet och självständighet. Den nationella strategin är ett viktigt steg mot en mer jämlik vård där patienters behov står i centrum, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann. Långsiktig inriktning för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel Patienter i behov av rehabilitering och habilitering finns inom all hälso- och sjukvård; inom primärvården, med såväl region som kommun som huvudman, och i specialiserad samt högspecialiserad vård. Tillgången till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel varierar dock över landet, mellan verksamhetsområden och mellan huvudmän, oavsett driftsform. Strategin omfattar samtliga former av rehabilitering och habilitering. Den nationella strategin ska bidra till en mer jämlik och effektiv rehabilitering och habilitering inom hälso- och sjukvården och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet. Den ger en långsiktig och strategisk inriktning som kan stödja olika aktörers vägval och utveckling inom områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Strategin kan också utgöra ett stöd för huvudmän och vårdgivare i deras arbete med att prioritera och planera insatser. Även berörda myndigheter ska få vägledning i sitt arbete utifrån strategin. Fokusområden Strategin presenterar sju fokusområden i behov av utveckling samt tillhörande mål. Fokusområdena är: • Kompetensförsörjning • Uppföljning och utvärdering • Beredskap för framtida utmaningar • Minskade skillnader inom hjälpmedelsområdet • Stärkt stöd av habilitering till personer med funktionsnedsättning Uppdrag till Socialstyrelsen Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att bidra till genomförandet av strategin. Socialstyrelsen ska följa upp åtgärder och resultat inom ramen för strategins mål och sprida information om strategin till berörda aktörer. I uppdraget ingår att ta fram och genomföra insatser som kopplar till de fokusområden och mål som framgår av strategin. Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering har som utgångspunkt de funktions- och aktivitetsbegränsningar en person har till följd av ett medfött tillstånd, en skada eller en sjukdom, och är därmed aktuell vid många olika diagnoser. Rehabiliterande och habiliterande insatser som bidrar till att återfå eller bibehålla förmågor innebär ofta att autonomin för den enskilde personen ökar samt att behovet av medicinska och sociala insatser minskar eller kan skjutas framåt i tiden. Detta kan bidra till både höjd levnadskvalitet för dessa personer och kostnadsbesparingar för samhället.

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att ta fram en aktuell lägesbild över den grupp individer som står för en oproportionerligt stor del av den samlade brottsligheten i Sverige. Syftet är att stärka kunskapen om de mest brottsaktiva lagöverträdarna och deras betydelse för brottsutvecklingen. Kriminologisk forskning visar att en relativt liten grupp individer står för en stor del av den totala brottsligheten. I en tidigare kartläggning som Brå genomförde 2014 identifierades närmare 12 000 högaktiva lagöverträdare. Gruppen stod då för omkring 61 procent av alla brott som de lagförda personerna i undersökningen hade gjort sig skyldiga till under den studerade perioden. – Regeringen har de senaste åren arbetat hårt för att trycka tillbaka det grova våldet i samhället. Nu flyttar vi också fram positionerna mot den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen, den så kallade mängdbrottsligheten. Och det finns ett stort behov av att uppdatera vår förståelse av hur det här problemet ser ut idag. Både för att förebygga brott och för att säkerställa att samhället har träffsäkra åtgärder mot återfall i brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Inom ramen för uppdraget ska Brå beskriva och analysera gruppen, uppskatta hur många sådana individer som finns i landet samt redovisa vilken typ av brottslighet de gör sig skyldiga till. Om möjligt ska myndigheten även beskriva hur gruppen och dess brottslighet har utvecklats över tid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 25 november 2026.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över viktiga frågor på vapenområdet. Syftet är att få till ytterligare förenklingar i regelverket för legala vapenägare. Den 1 juni 2026 trädde en ny vapenlag och vapenförordning i kraft. Den nya vapenlagstiftningen innehåller flera viktiga förändringar som gör regelverket enklare för legala vapenägare. För att ytterligare förtydliga och förenkla reglerna tillsätter regeringen en utredning som ska se över flera frågor på området. Utredningen ska bland annat: • utreda hur den som hade vapenlicens för jakt vid utgången av 1984 i regelverket kan jämställas med den som har avlagt jägarexamen, • se över hur reglerna för vapenbyte kan förenklas, och • lämna förslag på hur regelverket tydligare kan skilja mellan legala vapenägares hantering av skjutvapen och ammunition och kriminellas användning av skjutvapen. Utredaren får också ta upp och lämna förslag i andra frågor än de som anges i direktivet i syfte att ytterligare förenkla regelverket. Uppdraget att ta ställning till vissa frågor om jägarexamen ska redovisas senast den 8 februari 2027. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 7 mars 2028.

Regeringen ger Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att analysera vilka transportinfrastrukturåtgärder i Öresundsregionen som bör genomföras i den utsträckning staten får framtida intäkter från ett överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar även förhandlingar med berörda kommuner och regioner om vilka åtgärder som bör prioriteras och hur de ska finansieras. - Öresundsbron är av mycket stor betydelse för Sverige och hela Öresundsregionen. Regeringen har tidigare gett besked att framtida intäkter från Öresundsbron bör användas för att stärka infrastrukturen i regionen. Nu får Länsstyrelsen i Skåne och landshövding Peter Danielsson i uppdrag att ta fram vilka åtgärder som ger störst nytta och förhandla om dem med berörda kommuner och regioner. Det handlar om att stärka både tillväxt, transporter och beredskap, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Den fasta förbindelsen över Öresund har sedan öppnandet år 2000 bidragit till ökade transportflöden mellan Norden och kontinenten samt till en stärkt integration i Öresundsregionen. Trafikverket bedömer att det fram till 2050 i första hand är väg- och järnvägsinfrastrukturen på land som begränsar kapaciteten för transporter över Öresund. Uppdraget syftar till att identifiera, prioritera och förhandla fram kostnadseffektiva transportinfrastrukturåtgärder som ger största möjliga värdeskapande för Öresundsregionen och som skulle kunna möjliggöras av framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund. Uppdraget omfattar bland annat att: • bedöma vilka geografiska och funktionella avgränsningar som bör gälla för möjliga åtgärder, • inhämta underlag och synpunkter från berörda aktörer, • ta fram förslag till principer för urval och prioritering av åtgärder, • genomföra förhandlingar om vilka kostnadseffektiva åtgärder som bör prioriteras, där samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i urvalet, • ta fram beslutsunderlag för aktuella åtgärder, • föreslå hur åtgärderna kan finansieras genom framtida överskott från den fasta förbindelsen över Öresund tillsammans med eventuell medfinansiering från andra aktörer eller samfinansiering från länsplaner, samt • ta fram förslag till överenskommelser mellan berörda parter om vilka åtgärder som bör prioriteras. Vid urval och prioritering av åtgärder ska länsstyrelsen inhämta Trafikverkets översiktliga bedömningar av bland annat kostnader, transportpolitisk måluppfyllelse, samhällsekonomisk lönsamhet, betydelse för beredskap och totalförsvar, genomförbarhet och beroenden mellan olika åtgärder. Överenskommelserna ska reglera ansvarsförhållanden och finansiering för genomförandet av åtgärderna, inklusive hantering av ändrade förutsättningar. De ska även innehålla förbehåll för nödvändiga rättsliga prövningar och bli gällande först efter regeringens och, i förekommande fall, riksdagens godkännande. Förhandlingen ska genomföras så att åtgärder kan övervägas i en kommande revidering av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Trafikverket har tidigare uppskattat att framtida svenska intäkter från Öresundsbron kan uppgå till cirka 25 miljarder kronor fram till 2050, i 2024 års prisnivå. Beräkningarna innehåller osäkerheter, men enligt Trafikverkets bedömning kan sådana intäkter ge ett tillskott till statsbudgeten. Länsstyrelsen ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider och slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2028.

I dag finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Regeringen beslutade därför 2024 om en pilotverksamhet med en ny utbildningsform – nationell yrkesutbildning. Nu får en utredare i uppdrag att omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten och lämna förslag för att möjliggöra ett eventuellt permanent införande av utbildningsformen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå, nationell yrkesutbildning. Utbildningsformen bedrivs sedan dess som en pilotverksamhet. – Näringslivet och offentlig sektor står inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Kompetensbristen är stor och omställningsförmågan behöver stärkas. Nu tillsätts en utredning om ett eventuellt permanentande av nationell yrkesutbildning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Pilotverksamheten har utbildat fler till yrkesroller som är viktiga i branscher och samhällssektorer med stora behov av gymnasialt yrkesutbildade, bland annat fler underhållsmekaniker, distributionselektriker och ställningsbyggare. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har intresset för utbildningarna varit stort från arbetslivets sida och en ny rapport från myndigheten visar att nästan åtta av tio examinerade är i arbete sex månader efter avslutade studier och att nio av tio arbetsgivare anser att utbildningarna ger rätt kompetens. Utredaren ska bland annat: • Omhänderta erfarenheter från pilotverksamheten med nationell yrkesutbildning, och föreslå författningsreglering som möjliggör ett eventuellt permanent införande av nationell yrkesutbildning. • Analysera och föreslå hur nationell yrkesutbildning kan vara ett komplement till andra yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.