Juno Blom

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.

Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.

Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.