Fru talman! Tack för frågan!
Som ledamoten väl känner till kommer jag inte att stå här och ha några åsikter om de bedömningar som våra myndigheter gör i enskilda fall.
Jag kan försäkra Linus Lakso om att regeringen sätter miljöfrågan väldigt högt på agendan. Vi är förstås beredda att hela tiden följa utvecklingen. Men jag kommer inte att gå in på olika enskilda fall.
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är viktiga frågor. Vi är, tror jag, brett överens i den här kammaren om att arbetslöshet inte är något som vi eftersträvar. Tvärtom behöver arbetslösheten minska.
Men arbetslöshetsperioderna behöver också bli kortare. Det är därför regeringen satsar på utbildningar som leder till jobb. Det är därför regeringen säkerställer att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Och det är därför vi genom en stram asylinvandring säkerställer att vi har resurser att hjälpa de personer som befinner sig i Sverige.
Fru talman! Det vi ser nu är att de bedömningar som kommer, till exempel från Konjunkturinstitutet häromdagen, visar att strukturarbetslösheten kommer att gå ned i Sverige tack vare de förändringar av a-kassan som vi har gjort. Strukturarbetslösheten är ju den grupp av människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden även om konjunkturen är bra.
Det vi ser är alltså väldigt glädjande. Det är rätt politik för Sverige. Det är rätt politik för många människor och för deras barn.
Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för denna viktiga fråga!
Vår utgångspunkt är att akassan ska vara ett skydd mellan arbeten, men det får inte bli en långvarig försörjning. Om akassan blir en långvarig försörjning kommer fler personer att drabbas av långtidsarbetslöshet, passivitet och den stress och de psykosociala problem som arbetslöshet innebär. Dessutom kommer barnen inte att se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen.
Därför är det viktigt att vi har system som hela tiden driver människor att ta jobb och att hela tiden anstränga sig för att komma ut ur sin arbetslöshet.
Fru talman! Vi tar med oss att vi delar bedömningen att det behöver göras mer för att vi ska nå 2030-målet. Det är vi helt överens om. Men vi vill inte göra saker som skjuter hushållens ekonomi i sank, som gör att det inte går att skjutsa sina barn fram och tillbaka till träningen. Det kommer regeringen och Tidösamarbetet inte att genomföra.
Fru talman! Jag tackar för möjligheten att få fortsätta prata om detta. Det uppskattar jag särskilt.
Problemet med den bedömning som Klimatpolitiska rådet gör vad gäller det långsiktiga målet är enligt regeringen att rådet inte till fullo tar in effekterna av omläggningen av energipolitiken som vi gör.
Vi kommer bara att klara klimatet i Sverige, i Europa och i resten av världen om vi elektrifierar. Då måste vi ha fossilfri el, och då är kärnkraften helt central för vårt land och för andra länder. Den delen måste man ta in.
Det kommer att ske stora skiften och stora språng i elektrifieringen när det finns effekt och el där den behövs och när den behövs.
Fru talman! Jag tycker att vi ska beskriva verkligheten som den ser ut. Förra året var andelen elbilar som såldes i Sverige näst högst i hela EU. Danmark har, precis som ledamoten tog upp, en något högre andel elbilar. Men Sverige ligger näst högst i EU.
Vi tycker inte att Klimatpolitiska rådet tar in vidden av den omläggning av energipolitiken som vi nu gör med satsningen på kärnkraft.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för frågan.
Vi är inte överens om allt som Klimatpolitiska rådet säger. Det vi framför allt inte håller med om är deras bedömning att vi inte kommer att nå det långsiktiga målet om 2045. Det beror delvis på att de skapar en ögonblicksbild och inte tar in all den politik som den här regeringen och det här samarbetet, Tidösamarbetet, innebär framåt. Det handlar inte minst om den massiva utbyggnaden av kärnkraften, vilket gör att Sverige kommer att kunna ställa om till fossilfri el i fler sektorer än vad som har skett hittills.
Fru talman! Det som ledamoten tar upp är delvis rätt, nämligen att vi behöver göra mer för att nå målen till 2030. Det är vi alla överens om. Sedan är det viktigt att förstå varifrån vi kommer, med den inflationschock vi hade och den reduktionspliktspolitik som innebar att en liter diesel skulle kosta mellan 5 och 7 kronor mer i dag än vad den gör. Jag tror inte att det är en politik som gör att svenska folket tycker att det är viktigt att minska utsläppen.
Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.
Vi har en klimatpolitik i Sverige som är en av världens bästa. Vi är ett föredöme i EU, och EU är ett föredöme i Sverige. Det är en viktig utgångspunkt när vi pratar om klimatinsatser i Sverige och hur vi ska hantera våra utsläpp.
Vi är överens om att vi behöver göra mer för att må målen för 2030. Det är bland annat därför vi har presenterat att vi i vårändringsbudgeten kommer att både förstärka elbilspremien och inrätta ett nytt styrmedel som gör att offentliga myndigheter kan köpa in mer biodrivmedel och också gå snabbare fram i sin elektrifiering.
Fru talman! Jag tror att vi behöver jobba mer med att ställa samma krav på kvinnor som vi ställer på män för att bryta den hedersproblematik som ledamoten tar upp.
Jag vill också säga att detta till viss del är en effekt av att vi har haft en hög asylinvandring till Sverige. Det är därför vi måste fortsätta hålla en stram asylinvandring till Sverige så att vi kan ha resurser att hjälpa dem som är här.
Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.
Det är precis som ledamoten säger: Situationen på svensk arbetsmarknad är på makronivå värst för utrikes födda kvinnor. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är ungefär tre gånger så hög som bland inrikes födda.
Det här behöver vi göra något åt. Det finns lite olika sätt att göra detta. Det vi just har lagt fram är att vi reformerar etableringsersättningen så att den blir individualiserad, vilket gör att fler kvinnor kommer att delta i etableringsinsatserna.
Vi ska inte heller glömma behovet av att hela tiden satsa på korta utbildningar som kombinerar yrkeskunskaper med språk. Det har vi gjort, och det kommer vi också att gå vidare med.
Fru talman! Jag är glad att Sofia Amloh lyfter den här frågan och särskilt frågan om utbildningsplatser. Den här regeringen har nämligen lagt till 14 000 utbildningsplatser. Senast i budgeten för innevarande år adderade vi ytterligare platser just på arbetsmarknadsutbildningar, riktade inte minst mot vårdsektorn.
Vi ska ha fler utbildningsplatser. Men det är också viktigt att människor går de utbildningar med vilka vi nu möjliggör för människor att skaffa sig den kompetens som krävs för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.
Arbetslösheten i Sverige är för hög – det tror jag att alla i den här kammaren är överens om. Vi har nästan en halv miljon arbetslösa, enligt Statistiska centralbyrån. Hälften av dem är utrikes födda.
Det stora problemet på svensk arbetsmarknad är framför allt att vi har väldigt många personer som aldrig har etablerat sig på den. De saknar de kompetenser och förmågor, inte minst språk men också yrkeskunskaper, som svenska arbetsgivare efterfrågar.
Därför har vi lagt om politiken. Därför satsar vi på utbildningar som leder till jobb. Vi ser till att det alltid lönar sig bättre att arbeta, och vi säkerställer en fortsatt stram asylinvandring till Sverige så att vi kan hjälpa och stötta de personer som finns här.
Herr ålderspresident! Låt mig börja med att konstatera att jag är enig med interpellantens synpunkter på och delar oron för att alla pengar regeringen har satsat på Klimatklivet och Industriklivet inte har kunnat betalas ut. Det är synd!
Som jag nämnde i mitt inledande svar beror detta till stor del på faktorer som politiken inte kan styra över. Jag har samtidigt klargjort att det är viktigt att vi gör vad vi kan. Vi har pratat om längden på anslagen. Bemyndiganderamarna har nu justerats.
Ett annat exempel är att handläggningstiderna inom Klimatklivets så kallade Ladda bilen-stöd har varit för långa. Regeringen har därför beslutat om utökade medel för administration av Klimatklivet under 2026, från 75 miljoner kronor till 125 miljoner kronor. Vi har samtidigt gett Naturvårdsverket ett återrapporteringskrav. Myndigheten ska redovisa till regeringen hur de har arbetat med att korta handläggningstiderna och hur handläggningstiderna har utvecklats.
Transportsektorns och industrins omställning är avgörande både för svenska företags framtida konkurrenskraft och för att vi ska nå nettonollutsläpp 2045. Hur staten på bästa sätt effektivt kan stödja omställningen är, och kommer att fortsätta vara, en fråga av stor prioritet för regeringen. Jag gläds över att den prioriteringen också återfinns i den här kammaren.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr ålderspresident! Regeringen arbetar löpande, med hjälp från myndigheterna och deras budgetunderlag, för att anslagsnivåerna och bemyndiganderamarna ska passa stödens behov och prognoser så bra som möjligt. Resultatet är ganska tydligt. För att ta ett exempel har det sedan Klimatklivets start beviljats stöd till fler än 262 000 laddpunkter. Det handlar om laddinfrastruktur i hela Sverige, som behövs för att vi ska kunna ställa om transportsektorn. Samtidigt har Industriklivet beviljat cirka 7,4 miljarder kronor i stöd för att minska de processrelaterade och ofta svåråtkomliga utsläppen inom industrin. Det här visar tydligt på betydelsen av dessa två stöd för att möjliggöra klimatomställningen och Sveriges klimatmål att nå nettonollutsläpp 2045.
Ett verktyg som regeringen har att tillgå är möjligheten att flytta pengar som inte går åt för ett stöd till nästkommande år. Exempelvis hade Klimatklivet ett stort anslag 2024, vilket resulterade i att alla medel inte gick åt. Regeringen beslutade därför att flytta alla kvarstående medel till 2025. Detta resulterade i sin tur i att Klimatklivet fick ett större anslag 2025, som skulle vara svårt att göra av med. Därför beslutade regeringen i vårändringsbudgeten 2025 att flytta medel från Klimatklivet till Industriklivet.
Nu i efterhand vet vi att detta resulterade i outnyttjade medel för Industriklivet 2025, men samtidigt gjorde det att Industriklivet kunde öppna ytterligare ansökningsomgångar 2025 för att stötta nya projekt för att påskynda industrins klimatomställning. Detta belyser hur vi har försökt att vrida och vända på saker för att få ut så mycket medel som möjligt av dessa stöd.
Herr ålderspresident! Låt mig först säga några ord om Åsa Westlunds fråga rörande långsiktighet och sådant.
Flera av projekten inom både Klimatklivet och Industriklivet pågår under flera år. Då är en långsiktig budgetnivå och bemyndiganderam viktig. Där tror jag att vi är överens. Det var därför regeringen i budgetpropositionen för 2026, alltså detta år, beslutade att öka Klimatklivets anslag hela vägen till 2030. Det möjliggör ett bemyndigande på 8 miljarder kronor. Satsningarna hela vägen till 2030 och ett högt bemyndigande bidrar då till förutsägbarhet och långsiktighet för Klimatklivet. Här har regeringen gjort mer därför att det inte har varit tillräckligt bra tidigare. Så jobbar vi.
För Industriklivet möjliggörs förutsägbarhet och långsiktighet genom jämna anslagsnivåer på cirka 650 miljoner kronor per år 2026, 2027 och 2028 och ett bemyndigande på 3,85 miljarder kronor.
Sedan ett par ord om Jytte Gutelands inlägg om EU och lite annat sådant.
Just nu pågår förhandlingar inom EU om utformningen av unionens klimatmål till 2040. Här var Sverige drivande för att hålla ambitionen på 90 procent i utsläppsminskning till detta målår. Men mycket arbete återstår för att specificera hur målet ska se ut och hur det ska kunna nås, för det är det viktiga. Vi måste prata åtgärder. Vi måste prata verktyg. Vi måste prata system. Det är väldigt lätt att prata årtal och procentsatser. Regeringen verkar för att det kommande klimatramverket ska utformas på ett sätt som stärker EU:s konkurrenskraft och möjliggör ett samhällsekonomiskt effektivt sätt att få ned utsläppen.
Sedan vill jag skicka med en liten varning för att använda Kina som ett exempel vad gäller klimatarbetet. Som jag nämnde tidigare har de dubbelt så höga utsläpp som Sverige per person, och de eldar massor av kol. Det är inte ett föredöme. Sverige är ett föredöme med fossilfri elproduktion och en hög grad av elektrifiering som vi nu successivt ökar, dag för dag och steg för steg, både i transportsektorn och i industrin.
Herr ålderspresident! Åsa Westlund har frågat klimat- och miljöministern vilka lärdomar ministern drar av att nästan 4 miljarder kronor som avsatts för Klimatklivet och Industriklivet inte användes 2025 och hur ministern planerar framåt för att undvika att avsatta medel inte kommer till användning.
Interpellationen har överlämnats till mig, och jag vill börja med att tacka interpellanten.
Sverige ska gå från fossilt till fossilfritt. Precis som interpellanten lyfter upp i sin fråga ser regeringen Klimatklivet och Industriklivet som två centrala verktyg för regeringens klimatpolitik. Under mandatperioden har regeringen därför gjort stora budgetsatsningar på stöden.
Klimatklivet och Industriklivet kompletterar varandra och bidrar tillsammans till Sveriges klimatomställning på bred front. Klimatklivet möjliggör klimatinvesteringar i hela Sverige som minskar utsläppen och tar oss närmare våra klimatmål. Industriklivet främjar utveckling av innovativ teknik, vilket är avgörande för att hålla hög takt i omställningen av industrin så att Sverige når hela vägen till nettonollutsläpp år 2045.
Samtidigt ser vi att alla medel inte går åt. Till stor del beror det på omständigheter som vi inte kan råda över. Det handlar bland annat om projekt som inte blir av och därför inte får stöd utbetalda eller om redan beviljade projekt som försenas, vilket gör att utbetalningar senareläggs.
Hur mycket medel som går åt varje år påverkas också av vilka ansökningar som kommer in och handläggningstider hos myndigheten. För att ta hänsyn till dessa osäkerheter och för att kunna bevilja fleråriga projekt är det viktigt med balans mellan anslagsbemyndigande och anslagsnivå. Regeringen analyserar löpande behov av anslagsnivåer och bemyndiganderamar för att de så bra som möjligt ska passa stödens behov och prognoser. Exempelvis har regeringen beslutat om utökade administrationsmedel till Klimatklivet under 2026 för att korta handläggningstiderna. Regeringen har också gett Naturvårdsverket ett återrapporteringskrav när det gäller hur myndigheten har arbetat för att korta handläggningstiderna.
Utöver detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) ett utökat anslag för Klimatklivet hela vägen till 2030, vilket skapar förutsättningar för långsiktighet och fleråriga projekt.
Herr ålderspresident! Jag vill tacka Jytte Guteland för den här diskussionen. Mycket av det vi pratar om när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster handlar om att regeringen arbetar medvetet med att bidra till målen i Kunming–Montreal-ramverket, som vi hade en central roll i att förhandla fram 2022.
Regeringens nya strategi och handlingsplan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar hur Sverige bidrar till ramverkets mål. Regeringens handlingsplan visar hur vi omsätter globala mål i konkret politik. En del i strategin belyser just skydd av naturområden, där regeringen årligen under perioden 2024–2026 satsar 500 miljoner kronor för att öka takten i skyddandet av värdefull natur genom ersättning till fastighetsägare så att nya naturreservat kan bildas.
Därtill ska vi påminna oss om regeringens nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning, där vi anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. Det är ett viktigt arbete. Temperaturerna kommer att bli högre. Vi behöver både få ned utsläppen och anpassa oss till ett något annorlunda klimat.
Tack så mycket för den här diskussionen!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr ålderspresident! Som jag nämnde i mitt förra inlägg är det 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser som ansvarar för att arbeta med klimatanpassning på olika sätt. Det är inte bara stuprör utan också horisontellt.
Låt mig lägga ut texten lite om två andra saker jag nämnde i min inledning, nämligen våtmarker och havsmiljö.
Regeringen har gjort flera satsningar för att skydda och restaurera ekosystem, och vi gör historiskt stora satsningar på att återväta utdikade våtmarker för att minska koldioxid och främja biologisk mångfald. I regeringens budget för 2026 presenterades även en ny satsning på återvätning av nedlagd jordbruksmark, som komplement till dagens stöd till återvätning. I samma budget har vi även beslutat om medel till Skogsstyrelsen för att ge information och rådgivning till skogsägare om hur de kan öka kolupptaget och stärka den biologiska mångfalden.
Regeringen har också lagt fram en havsmiljöproposition, den första sedan 2009, för ökat skydd av marina områden, minskad övergödning och hållbart fiske. Arbetet med att genomföra åtgärderna i propositionen är oerhört viktigt för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald till havs. Under mandatperioden har regeringen även beslutat om bildandet av Sveriges första marina nationalpark i Östersjön, Nämdöskärgårdens nationalpark. Vi har också lagt fram åtgärder för att minska övergödningen och infört ett särskilt etappmål mot övergödning. Vi ska också införa ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen från den 1 juli 2026.
