Johan Britz

Herr talman! För att vi ska lyckas med omställningen är det helt avgörande att fortsätta elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Det kräver tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Kärnkraften har här potential att producera stora mängder fossilfri el för att möjliggöra omställningen. Regeringen har därför under hela mandatperioden arbetat för att förbättra villkoren för kärnkraften och möjliggöra denna utbyggnad.

Nu efterfrågas en bred energiöverenskommelse. Men varför röstar Socialdemokraterna konsekvent nej till de förslag som regeringen lägger fram för att möjliggöra ny kärnkraft? Det är ju bara att rösta ja till dem, så har vi en bred energiöverenskommelse om kärnkraft.

Utöver elektrifieringen har regeringen genomfört ett antal åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga kompetensen för omställningen finns på plats, vilket också är viktigt för företagen. Vi talar om långsiktighet i regelverk, men klarar man inte kompetensförsörjningen kommer det ändå inte att gå särskilt bra med omställningen.

Vi har satsningar på yrkeshögskolan. Vi har arbetat för att effektivisera tillståndsprocesserna. Till viss del har frågan om ändringstillstånd hanterats av den här regeringen, och förändringen har skett. Vi är helt inne på att tillståndsprocesserna behöver bli ännu effektivare och mer förenklade.

I budgetpropositionen för 2026 tillför regeringen pengar till både länsstyrelsen och Tillväxtverket som syftar till att minska företagens regelbörda och få till snabbare tillståndsprocesser.

Steg för steg gör den här regeringen omställningen möjlig. Steg för steg säkerställer vi att omställningen kan ske samtidigt som hushållen klarar av sin ekonomi och jobben kan växa till.

Herr talman! Detta är en väldigt bra diskussion, och det är väldigt stora frågor som diskuteras nu, inte minst inom EU. Vi är helt överens om att det inte råder något tvivel om att förutsägbarhet är avgörande för företag, för att de ska våga investera i omställningen eller av andra skäl.

Att det kostar att släppa ut koldioxid är en sådan förutsättning. Den är central för vår tunga industri och vår processindustri. Därför tycker regeringen att utsläppshandel fortsatt bör stå i centrum i EU:s klimatramverk. Detta utmanas nu. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Detta skapar förutsägbarhet för de företag som ska ställa om. Det är en förutsättning för att investeringar i omställningen ska vara lönsamma.

Det är därför regeringens fulla fokus på EU-området just nu är att arbeta aktivt för att den översyn som ska påbörjas i juli bevarar de grundläggande funktionerna i utsläppshandelssystemet och säkerställer att utsläppen fortsätter att minska inom EU.

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag avser att agera för att företagen ska fortsätta omställningen så att investeringar hamnar, och jobb utvecklas, i Sverige. Låt mig inledningsvis tacka för interpellationen.

Sverige ska gå från en fossil till en fossilfri ekonomi och nå målet om nettonollutsläpp 2045 med negativa utsläpp därefter. För att lyckas med detta behöver Sveriges industrier ställa om till koldioxidneutrala tillverkningsprocesser för att eliminera utsläppen från processindustrin.

Svenska företag ligger redan långt framme i klimatarbetet och är i många fall ledande i ett internationellt perspektiv. Regeringens klimatpolitik syftar till stor del till att skapa förutsättningar för att företagen ska kunna fortsätta genomföra den omställningen.

Långsiktighet och stabilitet är avgörande för att investeringar i omställningen ska bli av. Detta gäller inte minst prissättningen av koldioxid, som är en förutsättning för att investeringar i omställningen ska vara lönsamma. Det är genom EU:s handel med utsläppsrätter, EU ETS, som industrins utsläpp prissätts, och det är inte minst genom detta system som förutsättningarna för omställningen ges.

Den senaste tiden har ett antal medlemsstater inom EU ifrågasatt systemet och argumenterat för att lättnader behövs. Sverige har i denna diskussion varit en tydlig röst för att utsläppshandeln fortsatt bör stå i centrum av EU:s klimatramverk. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och skapar en förutsägbarhet för företagen som ska ställa om.

Utöver att driva på för en ambitiös klimatpolitik inom EU arbetar regeringen för att förbättra företagens förutsättningar att ställa om och stärka sin konkurrenskraft. En av de enskilt viktigaste förutsättningarna är tillgången till fossilfri och tillförlitlig el till konkurrenskraftiga priser.

Därför har vi gjort en omläggning av energipolitiken för att säkerställa industrins och näringslivets tillgång till fossilfri el – när och där den behövs. Vi har också stärkt arbetet för att göra tillståndsprocesserna enklare och mer förutsägbara, vilket är avgörande för att både locka och behålla investeringar i Sverige.

Sammantaget arbetar regeringen aktivt för att omställningen ska ske, med sikte på nettonollmålet, för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk industri.

Herr talman! Tack återigen, interpellanten Isak From, för diskussionen! Jag tycker att det här sätter ljuset på en fråga där det verkar uppstå oklarheter utifrån hur en myndighet har formulerat sin vägledning. Jag noterar detta.

Vad gäller snöskoteråkning är det många intressen som ska samsas inom olika markområden. Många målkonflikter behöver hanteras, inte minst i fjällen. Det handlar om markägarnas rättigheter, om allmänhetens möjlighet till friluftsliv, om turismföretagens möjlighet att bedriva sin verksamhet och självklart även om människors möjlighet att privat köra snöskoter. Att hitta en god balans mellan de olika intressena ger en grund för en god regional utveckling.

Det är min förhoppning att berörda aktörer kommer att hitta gemensamma vägar framåt för att tillgodose alla dessa intressen. Men som jag sa tidigare kommer regeringen att titta närmare på frågan och utreda den om ett behov skulle uppstå. Det ska vara enkelt att göra rätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt oss bena ut frågan om vägledningen. Den är ju i grund och botten inte lagstiftning och på det sättet inte heller direkt rättsligt bindande.

Isak From frågar i sin interpellation om Naturvårdsverkets vägledning kan användas som ett rättsligt bindande dokument i civilrättsliga processer. Som jag sa är vägledningar just vägledande och inte rättsligt bindande. Men det är klart att de kan komma att användas som ett av flera underlag för att tolka lagstiftningen.

Det är inte regeringen som godkänner myndigheternas vägledningar, utan myndigheterna ansvarar för den vägledning de ger. Som jag påpekade i mitt förra inlägg fortsätter vi att följa de här frågorna. Skulle det visa sig uppstå behov av att vidta åtgärder kommer regeringen att utreda frågan närmare och se över möjligheten till åtgärder.

Herr talman! Jag tackar återigen för interpellationen. Jag tycker inte att detta är en liten fråga. För många människor är detta en mycket stor fråga. Människor vill göra rätt, och då ska regelverken vara tydliga. Men det är Naturvårdsverket som ansvarar för vägledningen.

Som jag nämnde planeras det för närvarande inte några justeringar av den lagstiftning som reglerar snöskoterkörning, men självklart fortsätter vi att följa de här frågorna. Om det skulle uppstå behov av att vidta åtgärder kommer regeringen att utreda frågan närmare och se över möjliga åtgärder.

Herr talman! Isak From har frågat justitieministern om han avser att i närtid föra dialog med ansvariga myndigheter eller att ta några andra initiativ med anledning av Naturvårdsverkets nya tolkning av terrängkörningslagen. Isak From har också frågat justitieministern om han avser att ta några övriga initiativ på justitieområdet för att klargöra den oklara rättsliga statusen vid snöskoterkörning på annans mark.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, och jag vill börja med att tacka ledamoten för denna interpellation!

Naturvårdsverket ger generell vägledning i frågor som rör snöskotertrafik, terrängkörningslagstiftningen och allemansrätten. Naturvårdsverket har efter flera års arbete publicerat en uppdatering av vägledningen om snöskoterkörning.

Enligt Naturvårdsverket syftar uppdateringen av vägledningen till att förtydliga vilka regler som gäller för snöskoterkörning. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för vägledningen och uppdatering av denna. För närvarande planeras inte några ändringar av den lagstiftning som reglerar snöskoterkörning.

Herr talman! Vi befinner oss i en situation där det gäller att elektrifiera för klimatets skull, och det har den här regeringen en politik för. Det är dock inte bara för klimatets skull vi behöver elektrifiera och öka produktionen av fossilfri el. Vi behöver också bli mer energioberoende, vilket inte minst de senaste veckornas utveckling i Mellanöstern visar. Vi behöver också elektrifiera för konkurrenskraftens skull.

Regeringen är fast besluten om att vi ska nå det långsiktiga klimatmålet 2045, och med vår politik förbättras förutsättningarna för att det ska kunna ske eftersom vi har en politik för elektrifiering.

De svenska klimatmålen är ambitiösa och kan inte nås med lätthet. Många av de lågt hängande frukterna är redan plockade. Vi har redan ett i stort sett fossilfritt elsystem, något som många länder bara kan drömma om, och detta behöver vi alltså bygga ut ytterligare för att kunna ta fler steg. Regeringen arbetar också kontinuerligt med att analysera och förbättra de styrmedel som finns som kan minska utsläppen på ett sätt som stärker konkurrenskraften och den sociala acceptansen.

Tack så mycket för den här diskussionen och för interpellationerna!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att det är en väldigt bra diskussion vi för här i kammaren i Sveriges riksdag denna fina eftermiddag.

Jag har ett par funderingar som jag skulle vilja be interpellanterna att ta med sig och gärna också besvara.

Den ena handlar om drivmedelspriser. Hur ser ni på utvecklingen av drivmedelspriser i det här landet? Ett skäl till att utsläppen ökade förra året var den nedsatta reduktionsplikten, som mötte ett behov hos svenska väljare, svenska invånare, genom att bidra till att trycka ned inflationen och stärka deras hushållsekonomi.

Den andra handlar om elektrifiering. Det pratas mycket om det här i dag, och det är väldigt bra. Elektrifiering är nyckeln till all klimatomställning. Det blir ingen klimatomställning om vi inte klarar av att elektrifiera saker och ting. Då blir frågan: Var ska den fossilfria elen komma ifrån? Ska den komma från kärnkraften, eller varifrån ska den komma? Jag skulle gärna vilja höra det.

Vi kan titta på de svenska klimatmålen och särskilt etappmålet till 2030. Dessa mål sattes i och med att det klimatpolitiska ramverket antogs år 2017. Det har nu gått nästan tio år, och omvärlden har förändrats rejält. En av de viktigaste förändringarna är att EU:s klimatmål har uppdaterats och skärpts.

I samband med att det klimatpolitiska ramverket antogs av Sveriges riksdag konstaterades också att det om EU uppdaterar sina mål också kommer att finnas anledning att uppdatera Sveriges mål. De här två sakerna är skälen till att Miljömålsberedningen fick i uppdrag att föreslå uppdaterade etappmål till 2030.

Det ligger helt och hållet i Sveriges intresse att våra mål är linjerade med våra EU-åtaganden och EU:s mål. Målet för inrikes transporter till 2030 är utformat på ett sätt som innebär att andra sektorer i praktiken inte skulle behöva minska sina utsläpp till 2030. Det skulle minska omställningstrycket för de sektorerna, vilket riskerar att leda till suboptimering, där transportköpare och resenärer drabbas av högre priser än vad som annars hade varit nödvändigt.

Som tidigare har konstaterats lämnade Miljömålsberedningen sitt betänkande den 30 oktober, och som jag har konstaterat tidigare i den här diskussionen bereds det nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Låt mig återigen börja med att tacka så mycket för interpellationerna.

Det är viktigt att vi ökar takten i elektrifieringen av transportsektorn. Under den här mandatperioden har regeringen vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen och ställa om transportsektorn. Exempelvis har det aldrig satsats så mycket på utbyggnad av ny laddinfrastruktur. Utbyggnadstakten per år har mer än fördubblats jämfört med under tidigare mandatperiod, och dessutom satsar vi stort på att den tunga trafiken ska kunna ställa om i snabbare takt, med bland annat rekordstora stöd till elektriska lastbilar, bussar och arbetsmaskiner.

Jag kan också konstatera att elbilsförsäljningen i Sverige är den näst högsta i EU. Detta är ett arbete som fortsätter kontinuerligt, och så sent som den 18 mars i år började den nya elbilspremien, som specifikt riktar sig till hushåll i glesbygd, att gälla. Intresset hittills har varit mycket stort, vilket är glädjande.

I den vårändringsbudget som precis presenterats föreslås en ny ersättning till statliga myndigheter för att minska användningen av fossila drivmedel samt en förstärkning av den nyligen införda elbilspremien. Alla dessa styrmedel bedöms minska utsläppen från transportsektorn.

Herr talman! Aylin Nouri har frågat infrastruktur- och bostadsministern om det är hans uppfattning att det nationella transportmålet om 70 procents utsläppsminskning till 2030 bör kvarstå och om ministern avser att vidta några åtgärder utifrån det.

Aida Birinxhiku har frågat mig om jag och regeringen avser att avskaffa transportmålet i enlighet med uttalandet från klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari trots den breda överenskommelsen i Miljömålsberedningen och klimatministerns tidigare uttalanden om vikten av att stå fast vid klimatmålen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda interpellationerna, och jag väljer att besvara interpellationerna samlat.

Det klimatpolitiska ramverket tjänar Sverige väl, och målet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter ger långsiktiga förutsättningar för näringslivet och samhället att genomföra den omställning som krävs. De nationella etappmålen är viktiga som kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp.

Etappmålet för inrikes transporter innebär att utsläppen från sektorn ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010. Det är en snabbare utsläppsminskning än vad som krävs för att det långsiktiga nettonollmålet ska nås. Det är även överlappande och mer strikt än Sveriges etappmål och EU-åtagande för ESR-sektorn 2030, där transportsektorn är en av de största delarna. För att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 bör fokus främst ligga på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.

I januari 2025 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål: nettonollutsläpp senast år 2045. Miljömålsberedningen har lämnat sitt betänkande till regeringen, och detta bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Ung Företagsamhet är en juvel, skulle jag säga, när det gäller Sveriges förmåga att fostra framtida entreprenörer och företagare. Vi behöver underlätta för att fler gymnasieelever ska få chansen att driva UF-företag.

Det finns två dimensioner i detta. Den ena handlar om inom vilka utbildningar inom det fria valet som det finns möjlighet att driva UF-företag och i vilka utbildningar det skulle kunna vara ett obligatoriskt moment – inte att just driva UF-företag, men att lära sig om entreprenörskap. Den andra dimensionen gäller hur vi ska säkerställa att de unga kan fortsätta efter att ha provat på resan mot att bli företagare.

Vi tittar mycket på den här frågan, och jag tror att uppdraget vi har gett till Tillväxtverket kommer att ge oss en hel del inspel kring hur vi kan jobba vidare med detta.

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för denna fråga!

Gruvnäringen är central för Sverige. Den är central för vårt välstånd och en viktig basnäring i Sverige i dag. Men den är också viktig för framtiden för att vi ska säkerställa att vi inte blir beroende av olika typer av skurkstater för att kunna tillverka det vi vill tillverka i vårt land, till exempel elbilar.

Som ledamoten lyfter fram är det här en ganska komplex fråga. Vi jobbar därför med att lägga om miljötillstånden och ska skapa en ny myndighet för miljöprövningar. Exakt vilka datum vi kommer att kunna sjösätta detta vågar jag för säkerhets skull inte svara på i dag. Men jag kan försäkra ledamoten om att det här är en högst prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Nej, vi är inte nöjda med hur arbetslösheten ser ut. Vi är inte nöjda med den strukturella arbetslösheten som finns inte minst bland utrikesfödda lågutbildade människor som inte talar det svenska språket.

Vi är inte nöjda med den arbetslöshet som beror på konjunkturen, och det är därför regeringen har lagt fram en trepunktsplan för att bryta den strukturella arbetslösheten. Det handlar alltså om utbildningar som leder till jobb, att det ska löna sig att arbeta och att vi ska ha en stram asylinvandring.

För att bryta den konjunkturella arbetslösheten har vi lagt en expansiv budget för att säkerställa att människor har pengar i plånboken så att de kan konsumera, vilket också kommer att leda till fler jobb.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Energieffektivisering är viktigt. Det är viktigt att vi använder den energi vi har på bästa sätt. Men vi har under en lång period i det här landet trott att vi kan energieffektivisera bort vårt behov av till exempel mycket el.

Den här regeringen arbetar för att öka den fossilfria elproduktionen. Det gör också att man kan växla från ett antal bränslen, till exempel fossila bränslen, till el. Det i sig kommer att vara en av de största energieffektiviseringar som vi kan åstadkomma. Du kan jämföra en fossildriven bil med en elbil, där energieffektiviteten är enormt mycket större.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi har ett problem i fråga om att det finns personer som utbildar sig under en ganska lång tid till en situation där de inte får jobb. Det här beror på lite olika saker, men jag skulle säga att den viktigaste orsaken är dimensioneringen, som vi pratade om tidigare vad gäller gymnasieutbildningen.

Vi behöver också titta närmare på hur vi dimensionerar högskoleutbildningar. Det är en för stor andel som går samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Vi har också en delvis felaktig fördelning av utbildningsplatser inom högre utbildning. Det tror jag är det viktigaste. Det viktigaste är att vi säkerställer att de utbildningsplatser vi anordnar också leder till jobb.

Sedan är jag helt på det klara med att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad eller arbetsgivare i många fall behöver bli mycket bättre. Den bilden delar jag.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vi pratar ofta om arbetslöshet här i kammaren. Det tycker jag är väldigt bra, för arbetslöshet är farligt. Arbetslöshet leder till utsatthet. Det leder till passivitet. Det leder till sjukdom. Risken för suicid ökar för personer som är arbetslösa.

Som har nämnts här tidigare har vi nu sju månader i rad sett att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar. Samtidigt är vi långtifrån nöjda. Vi har de strukturella problemen, men vi har också de konjunkturella problemen. Här har vi en regering som är redo att göra det som krävs för att bryta lågkonjunkturen och därmed också bryta riskerna för arbetslöshet för många människor.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan i ett mycket angeläget ärende!

Det är glädjande att fattigdomen och utsattheten bland barn minskar. Det viktigaste vi kan göra för att skapa framtidstro hos familjer handlar förstås om att människor ska ha ett jobb att gå till. Det handlar inte bara om den ekonomi som det innebär, utan det handlar också om det sociala sammanhang som ett arbete innebär. Detta innebär också att barnen ser sina föräldrar gå till jobbet och att föräldrarna är det föredöme vi alla önskar att föräldrar ska vara.

Utsattheten bland barn är en otroligt viktig fråga för den här regeringen att hela tiden möta.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan!

Det är viktigt att vi hjälper unga att välja rätt utbildningar. Utöver det vi nu gör med att sänka arbetsgivaravgifterna, som ledamoten tog upp, gäller det att vi får till utbildningar som leder till jobb men också att vi hjälper ungdomarna att lotsas mot de utbildningarna.

Vi har haft ett system i Sverige som gjort att dimensioneringen av inte minst gymnasieskolan har byggt helt och hållet på vilka utbildningar som unga vill gå. Här behöver vi göra en tydligare koppling mellan arbetsmarknaden, företagen och det offentligas behov och vilka utbildningar som anordnas inte minst inom gymnasieskolan.