Johan Britz

Herr talman! Låt oss bena ut frågan om vägledningen. Den är ju i grund och botten inte lagstiftning och på det sättet inte heller direkt rättsligt bindande.

Isak From frågar i sin interpellation om Naturvårdsverkets vägledning kan användas som ett rättsligt bindande dokument i civilrättsliga processer. Som jag sa är vägledningar just vägledande och inte rättsligt bindande. Men det är klart att de kan komma att användas som ett av flera underlag för att tolka lagstiftningen.

Det är inte regeringen som godkänner myndigheternas vägledningar, utan myndigheterna ansvarar för den vägledning de ger. Som jag påpekade i mitt förra inlägg fortsätter vi att följa de här frågorna. Skulle det visa sig uppstå behov av att vidta åtgärder kommer regeringen att utreda frågan närmare och se över möjligheten till åtgärder.

Herr talman! Jag tackar återigen för interpellationen. Jag tycker inte att detta är en liten fråga. För många människor är detta en mycket stor fråga. Människor vill göra rätt, och då ska regelverken vara tydliga. Men det är Naturvårdsverket som ansvarar för vägledningen.

Som jag nämnde planeras det för närvarande inte några justeringar av den lagstiftning som reglerar snöskoterkörning, men självklart fortsätter vi att följa de här frågorna. Om det skulle uppstå behov av att vidta åtgärder kommer regeringen att utreda frågan närmare och se över möjliga åtgärder.

Herr talman! Isak From har frågat justitieministern om han avser att i närtid föra dialog med ansvariga myndigheter eller att ta några andra initiativ med anledning av Naturvårdsverkets nya tolkning av terrängkörningslagen. Isak From har också frågat justitieministern om han avser att ta några övriga initiativ på justitieområdet för att klargöra den oklara rättsliga statusen vid snöskoterkörning på annans mark.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, och jag vill börja med att tacka ledamoten för denna interpellation!

Naturvårdsverket ger generell vägledning i frågor som rör snöskotertrafik, terrängkörningslagstiftningen och allemansrätten. Naturvårdsverket har efter flera års arbete publicerat en uppdatering av vägledningen om snöskoterkörning.

Enligt Naturvårdsverket syftar uppdateringen av vägledningen till att förtydliga vilka regler som gäller för snöskoterkörning. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för vägledningen och uppdatering av denna. För närvarande planeras inte några ändringar av den lagstiftning som reglerar snöskoterkörning.

Herr talman! Vi befinner oss i en situation där det gäller att elektrifiera för klimatets skull, och det har den här regeringen en politik för. Det är dock inte bara för klimatets skull vi behöver elektrifiera och öka produktionen av fossilfri el. Vi behöver också bli mer energioberoende, vilket inte minst de senaste veckornas utveckling i Mellanöstern visar. Vi behöver också elektrifiera för konkurrenskraftens skull.

Regeringen är fast besluten om att vi ska nå det långsiktiga klimatmålet 2045, och med vår politik förbättras förutsättningarna för att det ska kunna ske eftersom vi har en politik för elektrifiering.

De svenska klimatmålen är ambitiösa och kan inte nås med lätthet. Många av de lågt hängande frukterna är redan plockade. Vi har redan ett i stort sett fossilfritt elsystem, något som många länder bara kan drömma om, och detta behöver vi alltså bygga ut ytterligare för att kunna ta fler steg. Regeringen arbetar också kontinuerligt med att analysera och förbättra de styrmedel som finns som kan minska utsläppen på ett sätt som stärker konkurrenskraften och den sociala acceptansen.

Tack så mycket för den här diskussionen och för interpellationerna!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tycker att det är en väldigt bra diskussion vi för här i kammaren i Sveriges riksdag denna fina eftermiddag.

Jag har ett par funderingar som jag skulle vilja be interpellanterna att ta med sig och gärna också besvara.

Den ena handlar om drivmedelspriser. Hur ser ni på utvecklingen av drivmedelspriser i det här landet? Ett skäl till att utsläppen ökade förra året var den nedsatta reduktionsplikten, som mötte ett behov hos svenska väljare, svenska invånare, genom att bidra till att trycka ned inflationen och stärka deras hushållsekonomi.

Den andra handlar om elektrifiering. Det pratas mycket om det här i dag, och det är väldigt bra. Elektrifiering är nyckeln till all klimatomställning. Det blir ingen klimatomställning om vi inte klarar av att elektrifiera saker och ting. Då blir frågan: Var ska den fossilfria elen komma ifrån? Ska den komma från kärnkraften, eller varifrån ska den komma? Jag skulle gärna vilja höra det.

Vi kan titta på de svenska klimatmålen och särskilt etappmålet till 2030. Dessa mål sattes i och med att det klimatpolitiska ramverket antogs år 2017. Det har nu gått nästan tio år, och omvärlden har förändrats rejält. En av de viktigaste förändringarna är att EU:s klimatmål har uppdaterats och skärpts.

I samband med att det klimatpolitiska ramverket antogs av Sveriges riksdag konstaterades också att det om EU uppdaterar sina mål också kommer att finnas anledning att uppdatera Sveriges mål. De här två sakerna är skälen till att Miljömålsberedningen fick i uppdrag att föreslå uppdaterade etappmål till 2030.

Det ligger helt och hållet i Sveriges intresse att våra mål är linjerade med våra EU-åtaganden och EU:s mål. Målet för inrikes transporter till 2030 är utformat på ett sätt som innebär att andra sektorer i praktiken inte skulle behöva minska sina utsläpp till 2030. Det skulle minska omställningstrycket för de sektorerna, vilket riskerar att leda till suboptimering, där transportköpare och resenärer drabbas av högre priser än vad som annars hade varit nödvändigt.

Som tidigare har konstaterats lämnade Miljömålsberedningen sitt betänkande den 30 oktober, och som jag har konstaterat tidigare i den här diskussionen bereds det nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Låt mig återigen börja med att tacka så mycket för interpellationerna.

Det är viktigt att vi ökar takten i elektrifieringen av transportsektorn. Under den här mandatperioden har regeringen vidtagit flera åtgärder för att minska utsläppen och ställa om transportsektorn. Exempelvis har det aldrig satsats så mycket på utbyggnad av ny laddinfrastruktur. Utbyggnadstakten per år har mer än fördubblats jämfört med under tidigare mandatperiod, och dessutom satsar vi stort på att den tunga trafiken ska kunna ställa om i snabbare takt, med bland annat rekordstora stöd till elektriska lastbilar, bussar och arbetsmaskiner.

Jag kan också konstatera att elbilsförsäljningen i Sverige är den näst högsta i EU. Detta är ett arbete som fortsätter kontinuerligt, och så sent som den 18 mars i år började den nya elbilspremien, som specifikt riktar sig till hushåll i glesbygd, att gälla. Intresset hittills har varit mycket stort, vilket är glädjande.

I den vårändringsbudget som precis presenterats föreslås en ny ersättning till statliga myndigheter för att minska användningen av fossila drivmedel samt en förstärkning av den nyligen införda elbilspremien. Alla dessa styrmedel bedöms minska utsläppen från transportsektorn.

Herr talman! Aylin Nouri har frågat infrastruktur- och bostadsministern om det är hans uppfattning att det nationella transportmålet om 70 procents utsläppsminskning till 2030 bör kvarstå och om ministern avser att vidta några åtgärder utifrån det.

Aida Birinxhiku har frågat mig om jag och regeringen avser att avskaffa transportmålet i enlighet med uttalandet från klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari trots den breda överenskommelsen i Miljömålsberedningen och klimatministerns tidigare uttalanden om vikten av att stå fast vid klimatmålen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda interpellationerna, och jag väljer att besvara interpellationerna samlat.

Det klimatpolitiska ramverket tjänar Sverige väl, och målet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter ger långsiktiga förutsättningar för näringslivet och samhället att genomföra den omställning som krävs. De nationella etappmålen är viktiga som kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp.

Etappmålet för inrikes transporter innebär att utsläppen från sektorn ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010. Det är en snabbare utsläppsminskning än vad som krävs för att det långsiktiga nettonollmålet ska nås. Det är även överlappande och mer strikt än Sveriges etappmål och EU-åtagande för ESR-sektorn 2030, där transportsektorn är en av de största delarna. För att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 bör fokus främst ligga på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.

I januari 2025 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål: nettonollutsläpp senast år 2045. Miljömålsberedningen har lämnat sitt betänkande till regeringen, och detta bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Ung Företagsamhet är en juvel, skulle jag säga, när det gäller Sveriges förmåga att fostra framtida entreprenörer och företagare. Vi behöver underlätta för att fler gymnasieelever ska få chansen att driva UF-företag.

Det finns två dimensioner i detta. Den ena handlar om inom vilka utbildningar inom det fria valet som det finns möjlighet att driva UF-företag och i vilka utbildningar det skulle kunna vara ett obligatoriskt moment – inte att just driva UF-företag, men att lära sig om entreprenörskap. Den andra dimensionen gäller hur vi ska säkerställa att de unga kan fortsätta efter att ha provat på resan mot att bli företagare.

Vi tittar mycket på den här frågan, och jag tror att uppdraget vi har gett till Tillväxtverket kommer att ge oss en hel del inspel kring hur vi kan jobba vidare med detta.

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för denna fråga!

Gruvnäringen är central för Sverige. Den är central för vårt välstånd och en viktig basnäring i Sverige i dag. Men den är också viktig för framtiden för att vi ska säkerställa att vi inte blir beroende av olika typer av skurkstater för att kunna tillverka det vi vill tillverka i vårt land, till exempel elbilar.

Som ledamoten lyfter fram är det här en ganska komplex fråga. Vi jobbar därför med att lägga om miljötillstånden och ska skapa en ny myndighet för miljöprövningar. Exakt vilka datum vi kommer att kunna sjösätta detta vågar jag för säkerhets skull inte svara på i dag. Men jag kan försäkra ledamoten om att det här är en högst prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Nej, vi är inte nöjda med hur arbetslösheten ser ut. Vi är inte nöjda med den strukturella arbetslösheten som finns inte minst bland utrikesfödda lågutbildade människor som inte talar det svenska språket.

Vi är inte nöjda med den arbetslöshet som beror på konjunkturen, och det är därför regeringen har lagt fram en trepunktsplan för att bryta den strukturella arbetslösheten. Det handlar alltså om utbildningar som leder till jobb, att det ska löna sig att arbeta och att vi ska ha en stram asylinvandring.

För att bryta den konjunkturella arbetslösheten har vi lagt en expansiv budget för att säkerställa att människor har pengar i plånboken så att de kan konsumera, vilket också kommer att leda till fler jobb.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Energieffektivisering är viktigt. Det är viktigt att vi använder den energi vi har på bästa sätt. Men vi har under en lång period i det här landet trott att vi kan energieffektivisera bort vårt behov av till exempel mycket el.

Den här regeringen arbetar för att öka den fossilfria elproduktionen. Det gör också att man kan växla från ett antal bränslen, till exempel fossila bränslen, till el. Det i sig kommer att vara en av de största energieffektiviseringar som vi kan åstadkomma. Du kan jämföra en fossildriven bil med en elbil, där energieffektiviteten är enormt mycket större.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi har ett problem i fråga om att det finns personer som utbildar sig under en ganska lång tid till en situation där de inte får jobb. Det här beror på lite olika saker, men jag skulle säga att den viktigaste orsaken är dimensioneringen, som vi pratade om tidigare vad gäller gymnasieutbildningen.

Vi behöver också titta närmare på hur vi dimensionerar högskoleutbildningar. Det är en för stor andel som går samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Vi har också en delvis felaktig fördelning av utbildningsplatser inom högre utbildning. Det tror jag är det viktigaste. Det viktigaste är att vi säkerställer att de utbildningsplatser vi anordnar också leder till jobb.

Sedan är jag helt på det klara med att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad eller arbetsgivare i många fall behöver bli mycket bättre. Den bilden delar jag.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vi pratar ofta om arbetslöshet här i kammaren. Det tycker jag är väldigt bra, för arbetslöshet är farligt. Arbetslöshet leder till utsatthet. Det leder till passivitet. Det leder till sjukdom. Risken för suicid ökar för personer som är arbetslösa.

Som har nämnts här tidigare har vi nu sju månader i rad sett att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar. Samtidigt är vi långtifrån nöjda. Vi har de strukturella problemen, men vi har också de konjunkturella problemen. Här har vi en regering som är redo att göra det som krävs för att bryta lågkonjunkturen och därmed också bryta riskerna för arbetslöshet för många människor.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ingemar Kihlström, för frågan i ett mycket angeläget ärende!

Det är glädjande att fattigdomen och utsattheten bland barn minskar. Det viktigaste vi kan göra för att skapa framtidstro hos familjer handlar förstås om att människor ska ha ett jobb att gå till. Det handlar inte bara om den ekonomi som det innebär, utan det handlar också om det sociala sammanhang som ett arbete innebär. Detta innebär också att barnen ser sina föräldrar gå till jobbet och att föräldrarna är det föredöme vi alla önskar att föräldrar ska vara.

Utsattheten bland barn är en otroligt viktig fråga för den här regeringen att hela tiden möta.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan!

Det är viktigt att vi hjälper unga att välja rätt utbildningar. Utöver det vi nu gör med att sänka arbetsgivaravgifterna, som ledamoten tog upp, gäller det att vi får till utbildningar som leder till jobb men också att vi hjälper ungdomarna att lotsas mot de utbildningarna.

Vi har haft ett system i Sverige som gjort att dimensioneringen av inte minst gymnasieskolan har byggt helt och hållet på vilka utbildningar som unga vill gå. Här behöver vi göra en tydligare koppling mellan arbetsmarknaden, företagen och det offentligas behov och vilka utbildningar som anordnas inte minst inom gymnasieskolan.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är viktiga frågor. Vi är, tror jag, brett överens i den här kammaren om att arbetslöshet inte är något som vi eftersträvar. Tvärtom behöver arbetslösheten minska.

Men arbetslöshetsperioderna behöver också bli kortare. Det är därför regeringen satsar på utbildningar som leder till jobb. Det är därför regeringen säkerställer att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Och det är därför vi genom en stram asylinvandring säkerställer att vi har resurser att hjälpa de personer som befinner sig i Sverige.

Fru talman! Tack, Patrik Karlson, för denna viktiga fråga!

Vår utgångspunkt är att akassan ska vara ett skydd mellan arbeten, men det får inte bli en långvarig försörjning. Om akassan blir en långvarig försörjning kommer fler personer att drabbas av långtidsarbetslöshet, passivitet och den stress och de psykosociala problem som arbetslöshet innebär. Dessutom kommer barnen inte att se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen.

Därför är det viktigt att vi har system som hela tiden driver människor att ta jobb och att hela tiden anstränga sig för att komma ut ur sin arbetslöshet.