Johan Britz

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Nina Larsson om statsrådet och regeringen avser att ratificera ILO:s konvention 190 och, i så fall, när samt vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta för att stärka det förebyggande arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill börja med att tacka Johanna Haraldsson för frågan. Arbetet för allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier är en prioriterad fråga för regeringen. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats.

För att få en bra struktur på arbetsmiljöarbetet, bland annat mot våld och trakasserier i arbetslivet, beslutar regeringen vanligen om en i tiden bestämd arbetsmiljöstrategi. Med ledning av strategin tar Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap årligen fram åtgärdsplaner inom sina respektive områden för att genomföra arbetsmiljöstrategin i samverkan med arbetsmarknadens parter. Åtgärdsplanerna följs upp och rapporteras till regeringen. Därutöver har regeringen bland annat fortsatt arbetet med ett löpande arbetsmiljöforum för dialog med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.

Den nuvarande arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 En god arbetsmiljö för framtiden upphör vid utgången av innevarande år. Regeringen tillsatte därför 2024 en särskild utredare med uppgift att ta fram förslag på en ny arbetsmiljöstrategi, med förslag på åtgärder, för åren 2026–2030 (dir. 2024:56). Den särskilda utredaren överlämnade den 10 juni 2025 betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv (SOU 2025:73). Betänkandet har remitterats.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förebygga våld och trakasserier mot arbetstagare. Till exempel fattade regeringen den 13 mars i år beslut om propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. (prop. 2024/25:141).

ILO:s konvention 190 om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet, som syftar till att skydda arbetstagare och andra personer i arbetslivet mot våld, trakasserier och könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier i arbetslivet, är ett betydelsefullt led i arbetet med att motverka våld och trakasserier i arbetslivet såväl globalt som nationellt.

Frågan om att ratificera konvention 190 bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Låt mig först bara återigen säga att regeringen kommer att återkomma till riksdagen på föreskrivet sätt när det gäller det tillkännagivande som har lyfts här i dag.

Låt mig också lägga till en pusselbit. I våras gav regeringen Boverket i uppdrag att förebygga att fel, brister och skador uppkommer vid byggprojekt. Det uppdraget handlar framför allt om kvalitet och att det ska byggas väl. Men det ligger nära till hands att tänka sig att byggaktörer som slarvar med kvaliteten i byggandet också kan ha en bristande arbetsmiljö. Det uppdraget ska redovisas senast den 13 mars. Då ska det lämnas en delredovisning med fokus på åtgärdsförslag. Senast den 18 maj 2028 kommer Boverket att lämna ytterligare en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Det ska slutredovisas lite senare. Detta uppdrag blir också en viktig del i att fastslå det som ledamoten lyfter: Det finns troligen ett samband mellan oseriösa byggare och olyckor.

Med detta sagt vill jag genuint tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter dessa viktiga frågor i kammaren i dag och återigen säga att varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att alla aktörer påminns om det tydliga regelverk som finns i arbetsmiljölagen, där ansvariga för arbetsmiljön pekas ut och där samverkan i vardagen, i det systematiska arbetsmiljöarbetet, är kärnan – ett systematiskt arbetsmiljöarbete där varje arbetsgivare, stor som liten, tillsammans med representanter för arbetstagarna arbetar förebyggande för att förhindra alla typer av risker i arbetet.

Detta systematiska arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga ohälsa och olycksfall, i värsta fall sådant som leder till död. Kunskap om arbetsmiljö är viktigt för att minska arbetsrelaterade olyckor och ohälsa. En god säkerhetskultur innebär att alla på arbetsplatsen är medvetna om de risker som finns och har både kunskap och vilja att minska dem.

Ett exempel som lyfts här på när det är extra viktigt med systematiskt arbetsmiljöarbete är när flera olika arbetsgivare är verksamma samtidigt på en arbetsplats. Detta är väldigt vanligt inom bygg- och anläggningsbranschen, som har lyfts här. Utöver de enskilda arbetsgivarna har byggherren, projektören och arbetsmiljösamordnarna arbetsmiljöansvaret i byggprojekt.

I regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att rapportera om hur myndigheten arbetar med att bidra till att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor. Myndigheten ska i samband med detta särskilt rapportera om hur den arbetar med att utveckla regelverk, information och tillsyn.

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av dödsolyckor kan det ofta konstateras att det har funnits brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har inte gjorts ordentliga riskbedömningar för de arbetsmoment som ska utföras, eller så har säkerhetsåtgärder inte vidtagits eller varit bristfälliga.

Under 2024 ökade Arbetsmiljöverket sina inspektioner i enlighet med det uppdrag som getts av regeringen: att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister. Det totala antalet sådana förrättningar ökade 2024 med 9 procent jämfört med tidigare år, och antalet oanmälda inspektioner ökade med 60 procent.

Detta är bra. Att det görs fler inspektioner är viktigt för att stärka kontrollen av arbetsmiljöarbetet ute på landets arbetsplatser. Men ansvaret för arbetsmiljön ligger fortsatt på arbetsgivaren. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden för en god arbetsmiljö.

Fru talman! Tack så mycket, Johanna Haraldsson och Sofia Amloh, för dessa inlägg!

Låt oss börja med att vara väldigt tydliga. Ingen ska riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Det är ambitionen. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land.

År 2023 var tyvärr ett väldigt mörkt år med flera dödsolyckor på svenska arbetsplatser. När vi ser tillbaka på året som helhet ser vi att antalet döda i arbetsplatsolyckor var det högsta sedan 2008, med totalt 63 döda. Siffran minskade något 2024 till 45. Bara det är en horribel siffra. Man kan inte säga att någonting annat ska gälla än att vi ska ha en nollvision för dödsfall till följd av arbete. För 2025 är siffrorna hittills högre än de har varit för samma tidpunkt tidigare år. Bara nu i juli har tre människor förolyckats till följd av en arbetsplatsolycka.

Jag tror att vi är helt eniga om att varje fall då en person mister livet till följd av sitt arbete är en tragedi. Det är någons familjemedlem eller kollega som aldrig kommer tillbaka och aldrig kommer hem efter arbetsdagens slut. Mer måste göras för att 2025 inte ska bli ett lika svart år som 2023.

En bransch som sticker ut i statistiken och som nämns här är byggbranschen. Regeringen gav den 24 oktober 2024 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen. Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska senast den 31 december 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Jag ser fram emot att ta del av utredningen.

Det vidtas också åtgärder för att få fler skyddsombud. Arbetsmiljöverket rapporterade i april 2024 sitt regeringsuppdrag om att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud. I verkets redovisning av uppdraget lyfts flera faktorer fram som är betydelsefulla för att stärka skyddsombudens förutsättningar. Det här är frågor som bäst hanteras på respektive arbetsplats samt gemensamt av arbetsmarknadens parter.

I Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget lyfts flera faktorer fram som är betydelsefulla för att stärka skyddsombudens förutsättningar. Det handlar bland annat om utbildning. Det handlar om tid, stöd och något så mänskligt som uppskattning för det arbete man utför.

Det här är som sagt frågor som bäst hanteras på respektive arbetsplats. Men jag vill också betona arbetsmarknadens parters roll i detta. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna samt deras representanter som har att tillämpa arbetsmiljölagstiftningen i det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Nina Larsson vilka initiativ hon och regeringen har tagit med anledning av riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet (rskr. 2023/24:166). Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska svara på interpellationen.

Enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen på föreskrivet sätt när det gäller det tillkännagivande som interpellanten hänvisar till.

Jag vill ändå tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter upp de här viktiga frågorna i kammaren i dag. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv.

Enligt regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2021–2025 (skr. 2020/21:92) gäller en nollvision. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret, enligt arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt.

Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. Skyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Samverkan med skyddsombud är viktigt för att minska risken för allvarliga olyckor.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att minska antalet dödsolyckor i arbetslivet. Här kan nämnas att Arbetsmiljöverket årligen ska återrapportera vilka åtgärder man har vidtagit för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner, för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutade riksdagen att tillföra Arbetsmiljöverket 50 miljoner 2025 för att skärpa och effektivisera kontrollen av arbetsmiljön, så att dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker förebyggs. Tillskottet beräknas därefter uppgå till 75 miljoner år 2026 och 100 miljoner per år från och med 2027.

Regeringen har också tillsatt en utredning om en ny arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 (dir. 2024:56). I direktiven till utredningen framgår att regeringens nollvision som den uttryckts i bland annat arbetsmiljöstrategin ligger fast. Det är viktigt att området fortsätter att bevakas för att arbetsplatsrelaterade dödsfall ska kunna förebyggas i högre grad. I direktiven framgår att riksdagen den 25 april 2024 beslutade om ett tillkännagivande till regeringen (rskr. 2023/24:166). Enligt tillkännagivandet bör regeringen vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Utredningen redovisade sitt arbete den 10 juni 2025, och betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv har remitterats med slutdatum 27 oktober 2025.