Camilla Mårtensen

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.